Frisk debatt kring stuprörstänkande

Oj, vad jag blir glad! En jättebra debattartikel i Dagens Samhälle kom till min kännedom idag. Den är skriven av Mats Ekelund, hälsoekonom Pfizer AB och Anders Blanck, VD för branschorganisationen LIF.

De refererar till material, som är publicerad annorstädes, att samhällets totala kostnader för ohälsa uppskattas till cirka 820 miljarder kr. En svindlande summa. Summan i sig motsvarar hälften av de totala offentliga utgifterna i Sverige. Dessa utgifter fördelar sig på alla de olika sektorerna i samhället: kommunerna, staten, landstingen, hushållen och företagen. Hälften av summan, de cirka 820 miljarderna, är orsakad av förlorad produktion till följd av minskad eller förlorad arbetsförmåga. Wow. Med sådana summor är det svårt att inte vilja fundera: Vad skulle bli annorlunda om dessa medlen samordnades bättre? Skulle vi se bättre välfärd? Bättre effekter och resultat?

Det är denna fråga som vägleder debattartikeln och de går in i samma sak som vi ser i den finansiella samordningen. Det är inte de enskilda enheternas effektivitet som ger besparingar eller bättre tjänster. Man måste gå upp en nivå, till helheten och titta på drivkrafter och tänkande. Här finns begrepp som stuprörstänkande och ett annat som debattartiklarna tar upp (som var nytt för mig): externalitetsproblem. D.v.s. ett nationalekonomiskt term för "när jag sparar i min budget är det någon annan som får betala" eller "när min enhet betalar är det någon annan som vinner". Ingvar Nilsson tar upp detta som "kedjebrevsekonomi".

Lösningen menar debattförfattarna är "hängrännor" och, hej presto, "ökad finansiell samordning". De skriver:

Lagen om finansiell samordning är ett intressant exempel. Kanske kan lagstiftningen utvecklas för att få till stånd mer finansiell samordning kring hälso- och sjukvårdsinsatser. Det är rimligt att vinnarna är med och betalar för samhällsekonomisk lönsamma hälso- och sjukvårdsinsatser.
...
Ohälsan i samhället kostar samhället alldeles för mycket för att vi skall ha råd att inte minska den. Åtgärder som bryter upp stuprörstänkandet borde ha högsta prioritet.

Jag måste säga att jag har fått nya idoler. Läs artikeln:

Artikel: Stuprörstänkandet i sjukvården kostar miljarder

Fantastisk nyhet för samordningen

I morse vaknade jag med att titta på text-tv i mobilen, väl där var huvudnyheten en DN-debatt artikel av Ulf Kristersson, Gunnar Axén med flera, om en satsning på rehabiliteringsinsatser. Jag klev naturligtvis snabbt upp ur sängen. Kunde det röra sig om en satsning på finansiell samordning? Vågar jag tro det? Jag blir så lätt engagerad och optimistisk...

Väl framme med tidningen i handen ser jag texten om hur författarna vill utveckla nästa steg i socialförsäkringen. Där står bl.a. detta, som fick mig att hoppa till i köket:

Statens medel till rehabiliteringsinsatser utökas kraftigt i syfte att erbjuda fler människor ett förbättrat stöd för att komma tillbaks i arbetslivet. Dessa insatser ska finansieras via ett nytt anslag på statsbudgeten vilket skapar stabila förutsättningar för myndigheterna att tidigt ge rätt insatser till rätt person.

NNS och samordningsförbunden har länge önskat sig en annan finansieringsform från staten. Ett eget anslag gör det möjligt att se hur staten satsar på finansiell samordning på flera år framöver. Vi får en prognos som liknar det som kommuner och landsting har. Det kommer att göra det möjligt att jobba mera långsiktigt med samordningsarbetet. Och det vet vi är en framgångsfaktor. Vågar jag tro att det handlar om Finsam? Jag skickar ett mail direkt till Gunnar Axén, ordförande i socialförsäkringsutskottet.

-Original message---
Sender: "Jonas Wells" <jonas.wells@fagersta.se>
Sent time: 2011-09-16 05:38:00 +0000
To: Gunnar Axén/LED/M/Riksdagen@Riksdagen
Subject: Fantastisk nyhet

Hej Gunnar. Vilken fantastisk nyhet i DN! Läste om att medel till rehab insatser ska öka kraftigt och att ett nytt anslag kommer i statsbudgeten. Jag är överlycklig. Jag hoppas att jag tolkar detta rätt, att fyrpartsfinsam och samordningsförbunden får ett lyft och en bättre grund att stå på. Är det så?

Vore värdefullt med ett klargörande. Tänker skriva om detta på
Samordningsbloggen. Wow, jag är så glad just nu. Tack, Gunnar för ditt slit
i frågan.

Hälsningar
Jonas Wells
Norra Västmanlands Samordningsförbund

Via kontakt med Stellan Berglund i Skellefteå får jag höra att det går rykten om egna anslagsposter för fyrpartsfinsam och för handlingsplansamverkan. Och eventuellt en satsning rent ekonomiskt också. Momentum byggs upp... Och sedan får jag svar från Gunnar Axén:

Hej och tack!
Jo, du tolkar det helt rätt. Medel till fyrpartsfinsam återfinns nu på ett
särskilt anslag i budgeten. Mer än så får jag tyvärr inte avslöja. Men
visst finns det anledning att vara glad!
Mvh
Gunnar

Sänt från mobiltelefon genom riksdagens mobila e-posttjänst

Wow! Det är nu lunch och jag önskar att det är den 20:e september idag. Vill läsa budgetpropositionen och se bekräftat vad som händer. Redan nu går det att se ett tydligt steg framåt för samordningsförbundens arbete. Förutsättningarna klargörs, stabiliteten i reformen förbättras och det är gott för alla. Jag önskar er en alla en trevlig helg. Jag vet att jag inte kommer att sova av ren lycka!

DN om hur "utförsäkrade bollas" mellan myndigheter

Idag publicerade DN en första sida samt två sidor inne i tidningen om hur sjukdagarna ökar. Linjen i reportaget är att det beror framförallt på individer som tidigare har varit sjukskrivna, bollades över till Arbetsförmedlingens introduktionsprogram, nu bollas tillbaka till Försäkringskassan. Adriana Lender verkar rådlös och säger: "Vi behöver verkligen fundera på vad vi överhuvudtaget kan göra med dessa personer. Vi kan inte låtsas om att vi inte har sett dem förut". Därefter är det Cecilia Udin, försäkringssamordnare (?) på Försäkringskassans huvudkontor som menar att det kanske behövs mer underlag från vården, mera utredningar och att vården borde göra mera. Därefter är det en chefsläkare på landstinget i Uppsala län som menar att gruppen behöver mer än vad landstinget kan erbjuda och säger: "I vissa fall beror oförmågan att återgå i arbete på mer än en orsak. Har man varit långvarigt sjuk kanske man både behöver ha medicinska perspektiv och rehabiliteringsperspektiv". Artikeln avslutas från journalisterna på DN med en luddig formulering, "I väntan på det [regeringens aviserade regelförändringar] är samverkansavtal en tänkbar lösning...där samarbetar myndigheter med att hitta sysselsättning eller andra lösningar för de sjukskrivna".

Länk till DN 110303 "Kraftig ökning av sjukdagar"

Är det mer än jag som ser att det krävs samordning mellan myndigheter för att dessa individer ska få stöd? Att det inte är i aktiviteterna eller regelverken hos respektive huvudman som huvuddelen av problemet sitter, utan i själva organiseringen av arbetet runt individerna? Och varför hitta på nya strukturer (som samverkansavtal) eller vänta på ett trollspö från regeringen när det redan finns ett som fungerar med lagstöd (samordningsförbunden)? Jag tror myndigheter och media borde få upp ögonen för hur systemet slår mot individer i behov av samordnat stöd och satsa mer på balanserande systemverktyg som samordningsförbunden som stimulerar, finansierar och stödjer myndigheterna att ta ett helhetsansvar, i både tanke och handling, runt och för individer i behov av samordnat stöd.