Andra om årets bästa i samverkan

Under december månad har jag samlat in lite citat och bilder från folk jag har mött i olika sammanhang. Till alla har jag ställt samma fråga (i alla fall till de som jag kom ihåg att ställa frågan till - ursäkta alla jag glömde ställa frågan till...).

Q: Vad upplevde du var det bästa som hände i samverkan under 2012?


Peter, Elin, Cecilia och Henrik

Peter Johansson, förbundschef Samordnings-förbundet Östra Östergötland
- Det bästa som hänt under 2012 var när vi äntligen kunde sjösätta NP-Samverkan (neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar). NP-Samverkan är en modell som vi arbetat fram under flera år och som bygger på att myndigheters resurser och "verktygslådor" samordnas kring varje enskild individs behov, förutsättningar och möjligheter. Förbundet har stärkt upp med ett utredningsteam och coacher/projektledare, skapat forum för samordning och samarbete mellan myndigheterna. Glädjen var stor då vi hade alla myndigheters chefer samlade och gick igenom den gemensamma avsiktsförklaring som alla ställde sig bakom.

Elin Asplund, förbundschef Samordningsförbundet Botkyrka
- Steget mot mer långsiktiga samverkansinsatser för deltagare i Botkyrka.

Cecilia Abrahamsson, processtödjare Samordningsförbundet Göteborg Hisingen
- Välfärdskonferensen!

Henrik Svedberg, förbundschef Samordningsförbundet Göteborg Nordost
- Viljan och engagemanget att utveckla samverkan har varit stort under 2012.

Bengt

Bengt Lekström, boendestödjare Surahammars kommun
- Att den lösningsfokuskursen anordnades och att vi fick gå den. Den har varit väldigt givande.

Hans och Sirkka

Hans Dahlman, folkhälsostrateg Västmanlands Kommuner och Landsting
- Utifrån folkhälsostrategin gjorde vi en dag kring uppföljning av strategin. Den visade mycket tydligt på vad vi behövde göra mer av i framtiden.

Sirkka Nilsson, områdeschef grundskolan Hallstahammars kommun
- Vår kommunala satsning på "trygg och säker kommun". Det är förvaltningsövergripande och tvärsektoriellt.

Hans igen
- Den har verkligen visat på de personella resurser som finns i kommunen.

Sirkka igen
- Som en konsekvens av detta är ärendet om social investeringsfond i kommunstyrelsen ikväll!

Anette, Lena och Anna-Cari

Anette Häggqvist, verksamhetsledare Samordningsteam Sala, Sala kommun
- Jag upplever att fler och fler börjar tänka långsiktiga och hållbara steg….vilket i sig tyder på en större medvetenhet om att samverkan och helhetstänk är centrala tillvägagångssätt för att nå dit!

Anna-Cari Calander, kurator vid Samordningsteam FNS, Sala och Hallsta/Sura, Landstinget Västmanland
- Att landstinget kom med i Samordningsteamens verksamhet!

Linda, jag och Ann-Kristin

Linda Anderfjäll, samordnare Samordnings-förbundet Västra Mälardalen
- Bästa ögonblicket för samverkan i KAK, upplevde jag som att alla myndigheter slöt upp kring en angelägen målgrupp: unga personer i utanförskap. Vi samlades 13 december för att tillsammans lära oss mer om unga som varken studerar eller arbetar och fick ta del av berättelser från de fantastiska personer som jobbar för dessa unga.

Ann-Kristin Ekman, samordnare Samordningsförbundet Västerås
- Det bästa som hände i samverkan under 2012 när det gäller Samordningsförbundet Västerås och dess fyra parter, och för min egen del, var när de i god samverkansanda  tog ett inriktningsbeslut att verka för att införa en Integrerad VästeråsSamverkan, d.v.s. att inte enbart samverka med tidsbegränsade projektinsatser, utan även bygga lokal samverkanskultur och etablerade lokala strukturer där parterna tillsammans ger direkta, stabila och långsiktigt tryggade fördelar för individer med komplexa samordningsbehov. Detta genom att införa Samordningsteam, med individens fokus i fokus, i ständig utveckling!


Vill du vara med i presentation och själv besvara frågan? Kommentera efter inlägget eller skicka ett mail till jonas.wells@fagersta.se, så publicerar jag det. Ha ett fantastiskt gott nytt samverkansår!

Reflektion efter Välfärdskonferensen 2012

 

Igår kom jag hem efter en intensiv tre dagars konferens i Göteborg - Välfärdskonferensen 2012 med underrubriken "Nya behov - Ny välfärd - Genom samverkan". Konferensen var ett led i Samordningsförbundet DELTA Göteborg Hisingens 15 års jubileum och fokuserade lika mycket på den nordiska välfärdsmodellen i stort som samordningsförbunden som plattform och struktur för samverkan. Den nordiska präglingen var välkommen. Det gav nödvändig omvärldsperspektiv. Samverkan är lika svårt för andra länders välfärdsbygge och man söker även intressanta lösningar i Norge, Danmark och Finland som alla gav bra med tid att presentera sina tankar/modeller. Jag tar bl.a. med mig hur både Danmark och Finland har decentraliserat välfärdstjänsterna, d.v.s. att besluten om den enskildes rehabilitering tas så nära individen som möjligt. Jag gillade också Danmarks systematiska fokus på individens delaktighet i välfärdsproduktionen genom en uttalad empowerment strategi.

Danmarksidéen rimmade väl med Gunnar Axéns välkomstord från första dagen då han i samma andetag parade ihop samordningsinsatser med individanpassning. Två ord som börjar alltmer nämnas tillsammans. Det säger sig självt att individanpassade insatser inte kan göras i ett alltför centraliserat system och att samordningsförbunden spelar en viktig roll att balansera det centrala arbetet med det lokala tillsammans med medborgaren. Gunnar, som är ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskottet, gav stort utrymme i sitt tal åt sina intryck efter Sala-besöket från i augusti. Han nämnde speciellt hur deltagarna där hade inspirerat honom och hur han hade sett hur hoppet hade tänts i ögonen hos deltagarna. Det borde värma alla välfärdsarbetare och chefer/ansvariga i Västmanland som har varit delaktiga i den integrerade samverkansprocessen där och på andra ställen. Det var en särdeles bra start för konferensen och det är viktigt, tror jag, att våra ledare både visar sitt engagemang (som Gunnar gjorde) och tar åt sig för det samverkansarbete som görs ute i landet.

Integrerad samverkan var ett ämne som jag pratade om på andra dagen av konferensen. Det väckte många frågor, framförallt om hur vi kan rigga uppföljning och utvärdering av den strukturella och insatsspecifika integrationsarbetet. Jag var förvånad att det kom så många på workshopen och det var kul att se att denna idé ägs av alltfler välfärdsentusiaster. På ett annat workshop som jag var på före det nämndes det både från departementet, ISF och från forskningshåll hur kraven på evidens för samordningsförbunds finansierade insatser är orimligt höga när varken arbetsmarknadspolitiska insatser eller ens större delen av den medicinska vården har någon större andel evidens för sina verksamheters insatser. Och där finns det ändå en hel del resurser som satsas för att utveckla just bättre insatser. Det kändes betryggande att dessa krav är orimliga och vi tillsammans ska söka efter mer "good enough" eller "second best" lösningar i utvärderingsdesign. Vi vet ju redan att vi är på rätt väg - det är en bekräftande observation som jag noterade hos i princip alla jag mötte och lyssnade till på konferensen (och det var väldigt många).

Det var dock en eller två som bröt mallen och jag vet inte om jag ska kommentera det. På sista dagen var det en paneldebatt mellan politiker från olika partier och från flera nivåer lokalt, regionalt och nationellt. Jag kände mig faktiskt lite provocerad då jag hörde en regional folkhälsopolitiker säga att hennes mål var att på sikt lägga ned samordningsförbunden. Det var verkligen en antiklimax då vi hade ägnat så mycket energi att tidigare under konferensen verkligen lovprisa samordningsförbunden som idé och balanserande kraft i välfärden med dess möjlighet att garantera gemensamma medel, en effektiv beslutsfunktion med processtöd och en möjliggörande lagstiftning i ryggen. Jag tror inte att hon visste vem hon talade till i publiken men hennes ogenomtänkta hållning visar på var samordningsförbundens största utmaning ligger. Okunskap lik välfärd hanteras bäst när vi kommer samman och pratar om det och sedan gör något. Välfärdsaktörernas gemensamma perspektiv är intressant för de möter dem som behöver den samordnade välfärden som mest och att de, genom den finansiella samordningen, ger dem själva förutsättningarna att anpassa tjänsterna som de tillsammans erbjuder. Detta är en långsiktig färdriktning, precis som integrerad samverkan, som det är lätt att få konsensus kring när alla berörda har genljudat med både behoven hos enskilda medborgare och upplevt hur vårt sektoriserade välfärdssystem faktiskt fungerar.

 

Avslutningsvis vill jag hylla arrangörerna för denna konferens med DELTA Hisingens förbundschef Ola Andersson i spetsen och andra Göteborgare engagerade för samverkan - inte minst Johan Jonsson, folkhälsochef i regionen. Utan Johans pionjärarbete under Socsamtiden hade vi, tror jag, inte kommit så långt som vi har gjort idag i vårt välfärdssamhälle. Och när vi ändå hyllar våra hjältar så kan jag inte låta bli att knyta an till hyllningen av John Williams musik som vi fick vara med om den första kvällen. John Williams musik är verkligen soundtracket till mina uppväxtår och har präglat mig och mitt engagemang för innanförskap och kampen för det goda (som den nörd jag är). Så här fysiskt nära en stormtrooper har jag aldrig varit. Men i Göteborg vimlade det av dem.

 

Integrerad samverkan: Status inför hösten

En av Samordningsbloggens syften är att försöka sätta ord på sådant som ännu inte är färdigt, på framväxande ting och på det som bubblar under ytan. Sedan förra året pågår en sådan process kring det framväxande begreppet "integrerad samverkan". Inför hösten (och som ett tal inför stundande sommarsemester) vill jag göra en avstämning om läget.

Integrerad samverkan: Definitioner

Det som började som en lång lokal förprocess med intressanta nya tankar i hur samverkan kan manifestera sig har börjat visa som konturer till en sorts definition. Ett utforskande arbete har gjorts kollektivt med kolleger från flera samordningsförbund (främst i Östra mellansverige) men kanske mest avgörande lokalt med handläggare, professionella, chefer och politiker i Norra Västmanland. I otaliga möten och sammanhang som seminarier, processdagar, i utvärderingsarbete, informationsarbete, planeringsdagar och styrgruppsmöten har vi tillsammans från olika myndigheter fått tid att reflektera om dess innehåll utifrån konkreta händelser/berättelser som på olika sätt visar en förändring som sker i det lokala välfärdsarbetet. Begreppet har visat sig möjliggöra en fördjupad förståelse av utvecklingen. Under det senaste månaderna har vi även försökt få in lite omvärldskunskap - för vi kan inte vara ensamma om att ha fördjupad samverkan. Vi har nyttjat och byggt på Christians Ståhls bild med ringarna, vi har bjudit in och deltagit vid seminarier med Sörmland och Motala/Vadstenas samordningsförbund och deras professionella och chefer. Vi har även under våren processat material från England, U.S.A. och andra länder där ett närliggande begrepp, "integrated care", ger inspiration och referenspunkter, både politiskt och forskningsmässigt.

Under våren har jag försökt samla det som växer fram i en sorts definition. Jag pratar om integrerad samverkan i många sammanhang. Jag har sett observerat och reflekterad över vad som verkar fungera i dialogen med andra, och även om det är svårt, så har jag försökt mig på en definition. Först har jag försökt att lokalisera det som förenar mångas olika bilder om vad integrerad samverkan kan vara. Detta verkar vara generellt gångbart:

• Integrerad samverkan betyder olika saker beroende på vilket perspektiv olika personer kan ha
• Integrerad samverkan kan ge en bild av ett fördjupat tillstånd av lokal samverkan
• Det är bäst förstådd som en samordningsstrategi, som en skillnad till strategier som bygger på överdrivet projektande eller orealistiska implementeringstankar
• Det bygger på ett annat tänkande, i brist på annat tror jag att det bygger på en bredare syn på välfärden, ett system- eller helhetstänkande
• Kanske mest distinkt - individens behov av välfärdstjänster står i centrum för organiseringen. Den brittiske forskaren Shaw skriver: "Att förverkliga integrerad rehabilitering kräver att alla involverade med planering och leverans av tjänster sätter patientens perspektiv som den organiserande principen för leverans av tjänster"

Jag tror vidare att integrerad samverkan innebär ett sökande. Det är ett steg mot någonting nytt, som utvecklar sig allt eftersom. Integrerad samverkan är ett namn för den riktning sökandet tar. Vi vet inte exakt hur det ser ut när vi har kommit dit men vi kanske känner igen den emellanåt och förhoppningsvis allt oftare. Jag har försökt skriva ned detta önsketillstånd:

Integrerad samverkan kan ses framgångsrik när det bidrar till bättre upplevelser av rehabilitering; förbättrade utfall av rehabilitering; tjänster levererade mer kostnadseffektivt över tid, i jämförelse med tidigare arrangemang och/eller andra samordningsstrategier.

Integrerad samverkan kommer till stånd när lokal samverkanskultur och etablerade lokala strukturer och myndigheter tillsammans ger direkta, stabila och långsiktigt tryggade fördelar för myndighetsgemensamma serviceanvändare, särskilt de med komplexa och/eller oförutsägbara behov.

Denna definition kan fungera som en utgångspunkt inför höstens arbete. Jag vill bjuda in alla som vill att utveckla tankarna vidare.

Integrerad samverkan: Nätverk
I slutet av maj genomfördes ett seminarium till följd av ett relativt stort intresse från flera samordningsförbund (styrelseledamöter/tjänstemän) och lokala myndighetsföreträdare för integrerad samverkan. Närvarande var, förutom mitt eget förbund, förbund från Huddinge, Botkyrka, Östra Östergötland, Örebro, Sydnärke. Fler har visat stort intresse: Sörmland, andra förbund i Östergötland och Örebro län, Trelleborg - ja listan börjar bli ganska lång nu. Seminariet var lyckat - flera förbund tänker i samma riktning. Det finns en projekttrötthet, en insikt att det är möjligt att utveckla samverkan ett steg vidare med mer långsiktigt tänkande med stöd av samordningsförbundets unika struktur och finansieringsmöjlighet. Det är också intressant att förbunden som rör sig i denna riktning ser en hel del fördelar, nya möjligheter som kommer fram kan ge större sannolikhet till ännu bättre utfall och upplevelser av rehabilitering. Man kan bland mycket annat ta tag i sådant som annars är svårt, och skapa lugn i det som annars lätt kan vara stormigt. Det är en spännande tid vi lever i och intresset är så stort för detta tänkande att vi ska träffas igen i höst i Örebro. Ett nytt nätverk har bildats.

Integrerad samverkan: Presentationer
Jag har jobbat med att ta fram skriftligt material om integrerad samverkan sedan i höstas, först i seminarieform, i dialog och möten med myndighetsföreträdare, med min styrelse och utvecklingsgrupp. Men det är klart att det är inte tillräckligt. Jag har jobbat fram ett presentationsmaterial och skapat en hemsida åt integrerad samverkan. Alla diskussioner behöver ha en plattform, några utgångspunkter. Hemsidan finns i denna länk och på sidan finns en ganska omfattande presentationsfil med mera om definitioner, om goda exempel och om forskningsläget samt en massa andra länkar/material. I höst kommer ytterligare presentationer - jag ska prata om integrerad samverkan vid en konferens i Oxford, vid en nordisk välfärdskonferens i Göteborg och eventuellt vid ett seminarium arrangerad av det Nationella Rådet i Stockholm. Kanske vi ses där? Jag har lovat mig själv att skriva en artikel om integrerad samverkan som ytterligare kan förtydliga min bild av det framväxande begreppet. Det kommer mer via bloggen så klart. Jag vill dock vara väldigt noga att detta är inte "mitt" begrepp. Jag vill verkligen bjuda in fler i arbetet, diskussionerna - därför trycker jag hårt på att begreppet är "framväxande", och signalerar "en riktning". Jag är också noga med att det växer fram lokalt och att det inte finns en manual eller manuskript på hur man gör det i praktiken. Jag tror det är bäst om man lokalt jobbar fram det som utmärker det lokala samverkansarbetet som resonerar med det man uppfattar är intressant med sin bild av vad integrerad samverkan kan vara. Jag är således jätteglad att tjänstemän från Sörmland, Motala/Vadstena och nu även Trelleborg (det är fler än dessa...) som jag har samarbetet mycket i definitionsarbetet kan ha olika bilder om vad det är och att vi också kan vara entusiastiska åt att begreppet är användbart för oss var för sig och ihop.

Ha det så gott i sommarsolen. Jag ska göra allt jag kan att hålla mig borta från tangenterna från och med imorgon men i augusti är jag tillbaks. Tack för att ni läser denna blogg!