Integrerad samverkan (4) - i Södertälje

av gästskribent Yvonne Sawert Petersén, samordningschef Samordningsförbundet i Södertälje

För att diskutera integrerad samverkan är det viktigt att först tala om vad några olika begrepp betyder för mig så att mitt resonemang går att följa och i bästa fall förstå.

När jag väljer att titta på om integrerad samverkan utvecklas eller ens förekommer utgår jag från strukturell samverkan och vad jag här menar med struktur är en permanent organisation av större omfattning. I samordningsförbundet handlar struktur förstås om de fyra myndigheterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och kommunen. Gemensamt arbete i mindre, tillfälliga eller tidsbegränsade upplägg inom organisationerna är inte integrerad samverkan utan handlar oftast om samarbete. Ett samarbete är skilt från integrering eftersom det inte nödvändigtvis innebär att förena, sammanföra, sammansmälta, skapa helhet från delar, etc. som jag menar att samverkan ska innebära och alldeles särskilt om det ska handla om integrerad samverkan. Något nytt och helst bestående ska alltså skapas vid en integrering. Förhoppningsvis något bättre!

Sist men inte minst kommer några förtydliganden hur jag ser på samverkan, samordning och samarbete. Tyvärr, används de här begreppen ofta synonymt vilket försvårar av och till både diskussion och förståelse.

Samverkan - är att handla eller fungera för ett visst gemensamt syfte

Samordning - är att gemensamt arrangera olika verksamheter och resurser. Här utformas gemensamma normer och ur dem formas regler och mål för samverkan gemensamt

Samarbete - är att bedriva själva arbetet gemensamt. Samarbete är både ett organisatoriskt och ett mellanmänskligt fenomen

Sett ur ett samordningsförbundsperspektiv är det alltså i förbundet samordningen sker och samverkan förverkligas sedan i förbundets finansierade projekt och med den tanken i huvudet och det synsättet för ögonen ser jag integrerad samverkan.

Så, äntligen då till frågan, har vi kommit en bit på vägen mot en integrering av samverkan med stöd av samordningsförbundet?

Mitt svar är, ja, myndigheterna i Södertälje har absolut kommit en bit på vägen mot en integrerad samverkan och det är med stöd av samordningsförbundet. Jag vill faktiskt gå så långt att påstå att det är det är på grund av samordningsförbundet som den integrerade samverkan utvecklats i så stor utsträckning som den har. Det gör mig glad. Riktigt, riktigt glad! Samordningsförbundet fyller i dag funktionen och har hittat sin roll för samordning. Förbundet är myndigheternas gemensamma grund för samverkan. Det tidigare samarbetet mellan huvudmännen har på flera områden utvecklats och övergått till samverkan, d.v.s. huvudmännen arbetar för ett gemensamt syfte. Här är det viktigt att komma ihåg hur det såg ut från början när förbundet bildades. Även om det fanns en enighet om att bilda ett samordningsförbund var det långt ifrån en likartad uppfattning hos de olika myndigheterna och även enskilda personer om vad detta egentligen var och hur det var tänkt att fungera. Själva samordningsdelen var väldigt oklar och långt ifrån självskriven.

När samordningen, som är samordningsförbundets mest viktiga uppgift, utvecklats och gemensamma regler och mål skapats, utgör detta grunden för att utveckla samverkan och då särskilt den fördjupade formen av integrerad samverkan. Då handlar det om allt från att använda en gemensam begreppsapparat till ömsesidiga mål eller syn på de enskilda individerna.

Samordningsförbunden ska arbeta med människor som lever i utanförskap med den meningen att de är i behov av offentlig försörjning. Att människor behöver stöd och ibland väldigt mycket stöd var insikter och kunskaper som fanns hos alla myndigheter långt innan samordningsförbunden fanns. Att samarbeta kring detta var inte heller nytt, unikt eller ovanligt. Däremot gjordes detta inte självklart utifrån gemensamma normer. De myndigheter som ingick i de olika samarbetsformerna gjorde ofta detta utifrån sin egen organisations regler och mål och tanken att samverkan skulle leda till något så stort som metodutveckling och på sikt förändring i den egna organisationen saknades. Blicken vändes mot den egna myndigheten snarare än till kommunen (som geografiskt avgränsat område) eller individerna som helhet. Samarbetets utgångspunkt bar lite mer karaktären av att det var den egna organisationen skulle få ”drag hjälp” i att förverkliga sina egna, ordinarie arbetsområden.

Efter drygt fem år med Samordningsförbundet i Södertälje ser bilden helt annorlunda ut och jag vill mena att den integrerade samverkan finns. När insatser i förbundet diskuteras och aktualiseras är det utifrån gemensamma normer, mål och regler. Det övergripande syftet är att hitta långsiktiga och hållbara samverkansmetoder som på sikt kommer att förändra arbetssättet i den egna organisationen. Här hittar jag den integrerade samverkan. Integrering, med den meningen att skapa en helhet utifrån de olika delarna som myndigheterna utgör, finns förstås under den tid som samordningsförbundet finansierar projekt eller insatser men blir än mer manifest och tydlig då förbundets ekonomiska ersättning avslutats. Då fortsätter huvudmännen att samverka på det nya sätt som de utvecklat. De gör det till sitt nya ordinarie arbetssätt. Många skulle säker här istället använda begrepp som implementering och jag tänker inte argumentera mot det. I dag finns ett flertal verksamheter som har myndighetssamverkan som grund som lever vidare i delar eller i sin helhet hos huvudmännen. Det är, för mig, ett tydligt steg mot integrerad samverkan.

Lite vidlyftigt brukar jag beskriva samordningsförbund som ett växthus. Ett växthus för metoder att utvecklas i. Metoder som, om de lyckas, kan förändra huvudmännens tidigare icke-integrerade syn- och arbetssätt. I detta växthus odlas och frodas den integrerade samverkan i Södertälje. I dag diskuterar Försäkringskassan utifrån kommunens helhetsperspektiv kring individen när samverkan ska initieras och genomföras. Kommunen å sin sida lyssnar på var och hur Arbetsförmedlingen behöver utveckla sin organisation. Huvudmännen har kunskaper om varandras villkor, förutsättningar och synsätt. Det finns en vilja att samverka, att utveckla metoder som gynnar enskilda individer med utanförskap och man är beredd att införa dessa metoder i sina egna organisationer. Jag ser att det i dag finns en helt annan medvetenhet där man arbetar mot integrerad samverkan. Begreppet hjälper mig att se det nya som myndigheterna utvecklar.

Ta gärna kontakt med Yvonne Sawert Petersén

Jag välkomnar gästskribenter

Denna blogg har varit uppe i lite över fyra månader. När jag startade bloggen var det med viss rädsla. Kan jag verkligen göra detta? Som offentlig tjänsteman i ett förbund? Skulle det inte vara lätt att jag skrev något som var politisk och som skulle kunna uppfattas som över gränsen? Eller skulle det vara tvärtom, att ingen brydde sig, att ingen gick in på bloggen, att den därmed självdog? Eller ännu värre, skulle jag kunna producera inlägg som andra ville läsa och i en takt som gjorde att folk återkom? Inlägg som tillförde något nytt, både för mig själv och för andra? Tänk om inläggen skulle bli röriga och osammanhängande eller glesa och ytliga? Skulle jag bli tvungen att välja det glättiga före det utmanande, det enkla före det svåra?

Det var en utmaning att starta bloggen. Samtidigt kände jag ett sug att ta mig an den. I takt med att jag växer både i jobbet och personligen, ser jag ett vakuum i det offentliga rummet av det perspektiv som samordningsarbetet kan tillföra. Allt mer populära metaforer i daglig tal som "falla mellan stolarna", "myndighetsdjungen", "stuprör och hängrännor" indikerar att samhället är splittrat eller att det upplevs så(googla på "falla mellan stolarna" ger 1 160 000 träffar). Jag tror att bristen på samordning i samhället har tillåtits gå mot ytterligheter och ytorna där samhället kan samla sig runt individer blir allt snävare. Samordningsperspektivet är angeläget och samordningsarbetet behövs. Om inte minst för att balansera sektoriseringsperspektivet inom välfärdssystemen. Det finns mycket som pekar på att sektoriseringsperspektivet ökar i företräde som en följd av centraliseringen både nationellt och regionalt, ökat mål- och resultatstyrning, fokus på myndighetsinterna processer samt det faktum att det finns alltfler aktörer inom vården och arbetsförmedling. Samordningsproblemen har inte minskat, de ökar.

Jag vet att jag inte är ensam med mitt perspektiv. Det finns fler både lokalt och nationellt som försöker, genom hårt arbete, påverka synsätt och tänkande på välfärden. Det finns ett underifrånperspektiv som engagerar, människor som både ser problemet och bidrar till lösningar. Det finns hopp, det kan bli bättre, det går. I bloggen har jag medvetet försökt att bredda perspektivet om vikten av samordning, att ge plats åt gräsrötterna att tala ut. Därför har jag lyft in andras röster från forskningen, från kolleger, från professionella, från historien. Jag vill läsa och ge plats åt andras berättelser. Jag gillar denna utveckling och jag vill bjuda in till mer av detta.

Denna blogg är den enda i Sverige som har som tema samordning och samordningsarbete. I väntan på fler forum är jag nyfiken på hur andra arbetar, hur andra tänker kring samordning. Jag är intresserad både av leverantörer av tjänst och medborgare som konsumerar välfärd. Likaväl är jag intresserad av observatörer och vittnen. Jag vill uppmuntra berättelser från dig, som fri tänkande medborgare, från vilken samhällsposition som helst. Jag kan tänka mig utveckla bloggen ytterligare i denna riktning och kan pröva en mer redaktionell roll, ett värdskap. Jag tar gärna emot texter för publicering, med tankar inom fältet samordning. Jag kan tänka mig att publicera texter som kanske känns utmanande eller uppmuntrande, med hopp om en bättre framtid, texter som vill pröva en tanke, texter som söker läsare. ¨

Hur du något att berätta? Vill du skriva, vill du bli en gästskribent? Dina reflektioner kan stödja andras reflektioner. Bloggens format kanske passar dig men du vill inte sätta upp en blogg själv? Kontakta mig. Det går att vara anonym, under alias eller stå med ditt namn. Jag fortsätter, detta är roligt och utvecklande. Du är välkommen att komma igen.

Jonas Wells
E-post: jonas.wells@fagersta.se
Tel: 0736-498 499