tag:blogger.com,1999:blog-66647761767457139762024-02-20T02:00:57.821+01:00SamordningsbloggenSveriges första - och hittills enda - blogg om samordningJonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.comBlogger103125tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-87801377984821989312014-01-25T17:26:00.001+01:002014-01-25T19:44:47.596+01:00Brev till styrelsen 2014-01-25<div align="left" style="text-align: left;">
<span style="color: black; font-family: Arial;"></span> </div>
<div align="left" style="text-align: left;">
<span style="color: black; font-family: inherit;">Hej alla i styrelsen,</span></div>
<br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black; font-family: Arial;">Jag skulle vilja berätta för er direkt att jag är nyfiken och
intresserad av att byta arbete. Ni har hört säkert från Linnea att jag har
blivit erbjuden ett paket som intresserar mig - att arbeta för <a href="http://www.finsamsodradalarna.se/">Södra Dalarnas Samordningsförbund</a> och för <a href="http://www.nnsfinsam.se/">NNS (det Nationella Nätverket för Samordningsförbunden)</a>. Det är främst den senare rollen som lockar mig och jag
känner mig hedrad att de vill satsa på mig i en helt ny tjänst med ett fritt
mandat att utveckla stödet till samordningsförbunden nationellt. Jag tycker så
klart att det ska bli kul att jobba på hemmaplan i Avesta/Hedemora också, för de
vill ha ett än mer strukturellt tänkande, i det lokala förbundets arbete - och det
har vi ju arbetat hårt med hos oss. Jag har muntliga sagt ja till denna lösning
och vi kommer att på måndag diskutera vidare tillträdesdatum, anställningsavtal
och annat om arbetet, nu när både NNS och Södra Dalarnas Samordningsförbund har
gått med på mina anspråk och skapat denna möjlighet för mig.</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black; font-family: Arial;">Jag vill berätta för er att jag har, egentligen, inga som
helst skäl att lämna Norra Västmanlands Samordningsförbund. Jag har under de 8+
åren som jag har jobbat känt ett otroligt stöd och medvind i förbundets arbete.
Det har varit och är fortfarande roligt och utvecklande. Arbetet med er, i
presidiet med Linnea och Henry, med alla i styrelsen har varit en fröjd och är
fortsatt inspirerande, likaså med styrgrupperna, utvecklingsgruppen, teamen,
handläggare och professionella samt andra i länet. Jag har fått 110 % stöd att
kunna utveckla mig på alla sätt som jag har haft behov av, i samverkansområdet,
i lösningsfokus, med utvärderingsfrågor, i nätverksarbetet, strategiskt med
integrerad samverkan och med mig själv. Jag har personligen er (och tidigare
styrelser) att tacka för allt som har hänt och jag har svårt att kunna förmedla
det på riktigt, hur pass oerhört och gränslöst tacksam jag är. Samarbetet har
varit en ynnest att vara med om, lätt och smidigt hela vägen - och så
roligt.</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black; font-family: Arial;">Jag är därför ledsen och en hel del i sorg över att behöva
lämna förbundet och er senare under våren. Jag har resonerat för mig själv att
erbjudandet är för bra för att tacka nej till. Ett mindre förbund i kombination
med att ha en central och fri roll (som kan växa än mer) att hjälpa
samordningsförbunden utvecklas till nästa steg, att designa och utveckla
projekt/insatser/utbildningar nationellt, att jobba vidare med
nationella/internationella kontakter - och ha ett legitimt (medlemsdrivet,
underifrån och uttalat) stöd bakom är ju helt fantastiskt och det är ju så klart också ett
kvitto på vilket otroligt arbete och resa som Norra Västmanlands
Samordningsförbund har gjort. Vårt arbete har gjort intryck och många ser
utvecklingsmöjligheterna med att få en helt ny växel nu när NNS trappar upp
ambitionerna ett snäpp till. Det ska vidare bli kul att se om mitt sätt att arbeta ger liknande
framsteg i Södra Dalarna som det har gjort i Norra Västmanland. Jag vet redan att de har
kommit en bra bit på vägen och det ska bli roligt att vara en del i deras fortsatta samarbetsutveckling.
</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black; font-family: Arial;">På ett sätt ser jag att det kan vara bra för Norra
Västmanlands Samordningsförbund att nu, under 2014, ge stafettpinnen till en annan
utvecklare/samordnare. Jag känner att medlemsmyndigheterna nu har nått en platå, de trampar redan på en
hög nivå, och timingen är kanske rätt. Det kan kanske t.o.m. vara bra att någon
annan tar vid nu som kanske kan driva arbetet i områden som jag inte har satsat
så fullt ut i. Jag vet att det finns arbete att göra framöver i
kommunikationsarbetet mot bl.a. media, med att få in arbetslivet och det civila
samhället mer i integrerad samverkansstrategin, med socialt företagande och en
mer inkluderande arbetsmarknad, samtidigt som stödet till samordningsteamens verksamheter säkerligen kan utvecklas än mer med nya fräscha ögon. De går ju från klarhet
till klarhet och frukterna av deras arbete har bara börjat synas, där kommer det
att skördas mer framöver. I år finns flera saker som redan nu pekar mot att det
kommer att vara ett toppenår för dem och myndigheternas samarbete runt dem som
mest är i behov av samordnat stöd.</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black; font-family: Arial;">Jag kommer att sakna möjligheten att få driva och genomföra
lösningsfokuserade utbildningar. Det är en utmaning som jag får ta med mig till
Södra Dalarna (om de vill ha det) och NNS (definitivt i någon form). Jag hoppas
innerligt att den som tar vid har ett intresse att utveckla detta hos sig själv
och genom förbundet. Det är unikt att vi har jobbat så hårt med så många gemensamma
utbildningar och under så lång tid som vi har gjort. Att förbundet har
utvecklats till en sorts utbildningsinstitut för gemensamma arbets- och
förhållningssätt kommer från ett högt förtroende från medlemsorganisationerna som förbundet har fått i de mjuka
frågorna som är helt avgörande för den fortsatta utvecklingen av samverkan. Ett
klart bevis på hur mogen samverkanskulturen är i vår del av
världen.</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black; font-family: Arial;">På ett sätt är det kanske därför jag lämnar. Jag har lärt mig
och ha fått erfara så mycket. Jag ser nu utmaningar i samordningsområdet som mer
finns på ett strategiskt och nationellt plan och kanske forskningsmässigt. Jag
tänker lite stort och större. Det behövs någon som jag som kan ställa frågor
kring det som samordningsförbunden bidrar med så framgångsrikt i
välfärdsarbetet, någon som kan göra det mer synligt, både på mikro- och makro nivå, och bidra till
utvecklingen hos medlemsförbunden, både tjänstemannamässigt och i styrelsearbetet.
Och att vi gör det tillsammans genom NNS är ju perfekt. Jag vet att det finns
ett stort sug för denna typ av tjänst ute i landet och jag tror och hoppas att
det stöd jag kan ge genom mitt sätt att arbeta kommer att vara stimulerande och
bidra till att ta hela kollektivet till nästa nivå och kanske förbi den. Jag hoppas kunna vara
även ett stöd för Norra Västmanlands Samordningsförbund så klart - ni är ju medlemmar, bland de
som var först på banan - så vi kommer ju fortfarande att ses!</span></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div align="left" style="text-align: left;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="color: black; font-family: Arial;">Med detta mail/brev känns det som att jag har på något sätt
försökt kommunicera med er om det förestående arbetsbytet. Fråga gärna om ni
har funderingar eller tankar.</span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;">Med allra, allra, bästa hälsningar,</span></div>
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black;">Jonas Wells</span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black;">Samordnare</span></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black;">Norra Västmanlands Samordningsförbund</span></span>Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-12828404504111983432013-12-20T18:09:00.002+01:002014-04-17T18:04:29.019+02:00Årets tio-i-topp samordningslista (topp 5)Ja, då var den här, årets topp fem på samordningslistan! Plats 6-10 <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/12/arets-tio-i-topp-samordningslista.html">finns i föregående inlägg</a> och är väl värt ett besök. Det är också en hel del som tyvärr inte finns med på listan som jag är jätteglad över. Men här är nu äntligen platserna 1-5. Vi börjar nedifrån och går upp...<br />
<br />
<strong>5) Ett starkt år för NNS</strong><br />
Att det Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) skulle hamna på min topp fem är väl vad brukar säga vara en no-brainer. Fem tydliga framsteg kan visas upp, alla i sig mycket imponerande. Året inleddes med seminarium i Riksdagen där fördjupning i tre samordningsförbundshistorier spred förståelse och engagemang bland ledamöter. Sedan har vi NNS medverkan i Almedalen i Visby i somras. En event som bara blir mer välbesökt för varje år med fullsatta frukost- och lunchmöten. Intresset för finansiell samordning ökar alltmer. För det tredje har vi NNS höstkonferens, ett djärvt steg med nytt konferenskoncept som i ännu större grad möjliggjorde erfarenhetsutbyte och samtal utifrån vad som fungerar. Den släppte loss kreativitet och visade verkligen att nätverket lever, frodas och växer. Det nästsista framsteget är lite understated men visar hur hårt arbete bakom kulisserna till slut ger utdelning. Jag tänker på Kurt Kvarnströms m.fl.'s arbete för att frigöra <a href="http://www.nnsfinsam.se/media/78079/nyhetsbrev%20nr%206%202013.pdf">centrala medel till</a> samordningsförbunden och som nu, efter särskilt riksdagsbeslut, till slut tillfaller samordningsförbunden. Till slut - det är medlemmarna som gör NNS så bra och aldrig har så många samordningsförbund varit medlemmar som just nu - över 83 % av förbunden är med i NNS. Norra Västmanlands Samordningsförbund är stolta medlemmar över en nätverksorganisation som med överstort engagemang och dedikerade politiker och tjänstemän åstadkommer över förväntan. Go NNS!<br />
<br />
<strong>4) Första konferens för integrerad samverkan</strong><br />
Den elfte juni kommer för alltid att vara förknippad med värme i hjärtat för mig. Länsgemensamt bjöd samordningsförbunden i Västmanland på en sällan skådad premiär av tankarna med <a href="http://www.samordningnv.se/integreradsamverkan/index.shtml">integrerad samverkan</a> - denna fluga som bara ökar och ökar. Platserna på <a href="http://www.samordningnv.se/integreradsamverkan/konferens-juni-2013.shtml">konferensen</a> fylldes snabbt och vi organisatörer fick vara snabbfotade för att ordna fram fler platser. Tio workshops som visade bredd, likaså de 120+ deltagare från Västerbotten till Dalsland, Halland och Kalmar och allt däremellan. Kommentarerna efteråt var överväldigande. Exempelvis föranledde det Rolf Urby, regionalt samverkansansvarig på Försäkringskassan att utbrista sitt stöd <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/06/integrerad-samverkan-rolf-urbys-pa-fk.html">i ett särskilt blogginlägg</a>. Jag bugar till alla som gjorde denna konferens en sådan succé. Integrerad samverkan är här för att stanna!<br />
<br />
<strong>3) Ledarskapet tar (ännu mer) plats</strong><br />
Det är en känd sanning att man kommer inte långt i samverkan utan ett aktivt och känt ledarskap, ett ledarskap som flera finns i, bortom enskilda eldsjälar. Jag är jätteglad att berätta att på det redan välfungerande ledarskapet i styrelsen och i samordningsteamens styrgrupper har det fyllts på med nya krafter under året. Exempelvis har förbundet fått en <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/04/intervju-med-linnea-landerstedt.html">ny ordförande i Linnea Landerstedt</a> som snabbt satte sig in i arbetet och har med sitt djupa engagemang lyst med närvaro i teamens arbete. Likaså har två nya ledamöter från Arbetsförmedlingen på kort tid satt avtryck i styrelsens arbete som lovar mycket. Och nya styrgruppsmedlemmar som Mariya Mihajlovska (AF) i Samordningsteam Hallsta/Sura och Claes-Göran Wiborgh (Vuxenpsyk LTV) i Samordningsteam Sala har redan förstärkt och breddat det viktiga arbetet i samordningsteamens styrgrupper. Det är så inspirerande att vara samordnare när ledarna är så på som de är.<br />
<br />
<strong>2) Samordningsteamen i Norra Västmanland</strong><br />
Vilka resultat samordningsteamen levererar! Årsrapporterna från de tre samordningsteamen <a href="http://www.samordningnv.se/insatser-i-samverkan/samordningsteametfns.shtml">FNS</a>, <a href="http://www.samordningnv.se/insatser-i-samverkan/samordningsteamsala.shtml">Sala</a> och <a href="http://www.samordningnv.se/insatser-i-samverkan/samordningsteamhallstasura.shtml">Hallsta/Sura</a> visar under året mycket imponerande resultat - integrerad samverkan levererar. Sammanlagt har teamen arbetat med 157 individer under året varvid 100 personer har avslutats. Av dessa har 62 personer nått gentemot teamens mål, positivt resultat d.v.s. arbete/studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering utan behov av samordnat stöd. Detta motsvarar över 62 % vilket är mycket högt för gruppen då gruppen hade i snitt cirka fem år med offentlig försörjning innan de kom till teamen. Imponerande också att de kom i mål på en genomströmningstid på 12,4 månader. Och kurvan pekar uppåt, resultaten under hösten pekar på ännu bättre resultat allt snabbare. Ett lugn har också infunnit sig i teamens verksamhet. Exempel på detta är den nytillträdde verksamhetsledaren Margareta Strömberg i Samordningsteam Hallsta/Sura men också det kreativa arbetet med att ha mer brukarinflytande i rekryteringsarbetet som i Samordningsteam FNS. Och i Sala går det som tåget, välintegrerat och lysande. Jag spricker av stolthet av vad dessa passionerade medarbetare åstadkommer för människor som verkligen behöver ett samordnat stöd.<br />
<br />
<strong>1) Konferens: Lösningsfokuserade ledtrådar</strong><br />
Ni gjorde det! Alla ni dedikerade lösningsfokus människor som finns i Västmanland, denna hub av lösningsfokuserat arbets- och förhållningssätt. Europas största lösningsfokuserade evenemang. <a href="http://www.samordningnv.se/utbildning/losningsfokuseradeledtradar2013.shtml">En tre dagars konferens</a> med workshops, föreläsningar, aktiviteter och mingel. 263 professionella och beslutsfattare samlades under någon del av konferensen, det mesta vad vi vet under ett lösningsinriktad evenemang i Europa, om inte i världen. Och det i lilla Västmanland - man undrar vad det står för, <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/10/losningsfokuserade-ledtradar-2013.html">hur är det möjligt</a>? Och vilket startfält, så svår att överträffa, med <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/06/intervju-med-chris-iveson-del-1.html">Chris Iveson</a> från BRIEF i London, <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/06/intervju-med-aviva-suskin-holmqvist.html">Aviva Suskin-Holmqvist</a> från Malmö, <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/04/intervju-med-gun-eva-andersson-langdahl.html">Gun-Eva Andersson Långdahl</a> från Skellefteå, Björn Johansson och Eva Persson från SolutionCLUES i Karlstad, en grupp från föreningen Attention med Johan Bysell och Malena Ranch i spetsen samt från Örebro universitet Susanna Tholén Larsson, Johanna Gustafsson med våra lokala förmågor som Sussan Öster. Det var hög, om inte högsta, klass rakt igenom och vilken inspiration vi har gått på sedan dess. Lösningsfokus bara blir mer och mer, glädjen i arbetet ökar och vi åstadkommer mer och mer. Kan detta vara kopplat till den sjunkande försörjningsmåttet månne? inte otroligt faktiskt. Bemötande betyder allt, och samtalet är den enskilda minsta beståndsdelen i samverkan/samordningsarbete. Denna myndighetsgemensamma satsning, nu i sitt tionde år bär frukt, ett svårtoppat momentum är i gång. Jag tror vi alla som är med i detta är en värdig etta på samordningslistan!<br />
<br />
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR från Samordningsbloggen!<br />
:-)<br />
<span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;"><br />
<span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;"><br />
</span></span><br />
<div align="LEFT">
<span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;"><span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;"> </span></span></div>
<span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;"><span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;">
</span></span><br />
<div align="LEFT">
<span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;"> </span></div>
<span style="font-family: BellGothic-Light; font-size: medium;">
</span><br />
<br />Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-91539075409206288392013-12-17T21:00:00.000+01:002013-12-17T21:00:36.402+01:00Årets tio-i-topp samordningslista (platser 6-10)Tack alla för ett sanslöst år. Förstår knappt var den har tagit vägen men när jag gör min återblick i samband med tio-i-topp samordningslistan ser jag att så mycket har åstadkommits. Tur det för jag har slitit hårt, vilket även ni samordningskolleger också har gjort! Tillsammans har vi gjort otroliga saker, fört välfärden framåt och många människor har fått ett bättre stöd, bättre bemötande och bättre samverkan. <br />
<br />
Samordningsbloggen har varit välbesökt även om jag har minskat ned på antalet inlägg. Det är lite ledsamt faktiskt för det finns mycket jag vill ha ut och jag tar fortfarande del av andras fantastiska arbete (som jag vill skvallra om). Tiden har helt enkelt inte räckt till men det kommer ett nytt år och jag vet vad som hamnar högt på min nyårsresolutionslista... Besöken från er har, här på bloggen, ökat år från år och har landat i december på 19 700 (sidvisningar). Året innan låg den på 12 800 och året innan dess på 6 100. Bloggen är nu inne på sitt fjärde år och totalt har 100 inlägg publicerats. Det är jag rätt nöjd med!<br />
<br />
Men nu över till tio-i-topp listan. Här är platserna 6-10. Topp fem kommer de närmaste dagarna:<br />
<br />
<strong>10) Integrerad samverkan internationellt</strong><br />
Jag hade aldrig fått upp ögonen för integrerad samverkan om jag inte av en slump hade surfat in på <a href="http://www.kingsfund.org.uk/topics/integrated-care">The King's Fund</a> hemsida för tre år sedan. Inspiration från hur andra arbetar med att få ihop välfärden med långsiktighet, individens behov i centrum på riktigt och ett stort ansvarstagande från ledarskapet har förändrat hur jag föreställer mig välfärdsarbetet. Under 2013 var det särskilt två saker som imponerade på mig (förutom den strida ström av användbara rapporter och studier). Storsatsningen pengamässigt i England på mer än 40 miljarder kronor<a href="http://www.england.nhs.uk/ourwork/part-rel/transformation-fund/"> från finansdepartementet</a> slog knockout på mig. Likaså hur <a href="http://www.euro.who.int/en/health-topics/Health-systems/health-service-delivery/news/news/2013/10/framework-for-action-towards-coordinatedintegrated-health-services-delivery-cihsd-launched">WHO tog en färdplan för integrerad samverkan</a>. Det visar på en djup förankring, ett överväldigande engagemang och en mycket stark tilltro till strategin. <br />
<br />
<strong>9) Utvecklingsdagar 2013</strong><br />
Under 2013 genomförde samordningsförbundet tillsammans med samordningsteamen två utvecklingsdagar. Dessa dagar handlade om samarbetet mellan de professionella och teamens personal kring individer som är starkt beroende av bra samverkan. Fördjupade diskussioner av roller, processer och rekryteringsarbetet har skapat lugn för teamens arbete men också en öppenhet som gör att arbetet förbättras genom allas möjlighet till förbättring. Utvecklingsdagar verkar vara här för att stanna. Professionella och teamen behöver fortsatt slipa på samarbetet i takt med att allt större utmaningar tas upp för diskussion. Inspirerande engagemang som släpps loss!<br />
<br />
<strong>8) Ung Kraft</strong><br />
Helena Reigans arbete i <a href="http://www.samordningnv.se/insatser-i-samverkan/ungkraft.shtml">projektet Ung Kraft</a> har varit en stor inspiration. Greppet var nytt - att lyfta fram arbetsgivare som redan idag tar emot praktikanter med funktionshinder, som bereder plats för de som har stått länge från arbetsmarknaden och brinner av att hjälpa sin näste. Projektet gjorde gott och fler berättelser finns att hämta via ICA och Swedbanks arbete på nationell nivå. Jag är jätteglad att förbundet tog denna satsning. Det var som en ledamot i styrelsen sa, "det spelar ingen roll om vi är jätteduktiga på samverkan om det inte finns en arbetsmarknad som tar emot och utvecklar vidare".<br />
<br />
<strong>7) Organiserad samarbete i utvärderingsfrågan</strong><br />
I flera år har utvärderingsarbetet för samordningsförbunden mött en svårighet. Det är svårt att visa upp resultat och utvärdera effekter för komplexiteten är så stor. Enkla orsakssamband är svåra att finna, speciellt när varje samordningsförbund har många olika typer av insatser som alla mäts med olika måttstockar. I slutet av förra året bestämde sig tre samordningsförbund att gå samman i frågan och utforska en annan, mer gemensam lösning. Förbunden Östra Östergötland, Huddinge/Botkyrka/Salem och Norra Västmanland jobbar utifrån samma strategi - integrerad samverkan. Under 2013 har en ambitiös plan tagits fram, ramberättelser har producerats och vägen framåt har diskuterats på <a href="http://www.samordningnv.se/integreradsamverkan/index.shtml">konferenser, blogg och hemsidor</a>. Under hösten togs beslut om att genomföra en konsensuskonferens om indikatorer för integrerad samverkan. Denna konferens sker den 28-29 april - det första någonsin i Sverige. Men det var under 2013 arbetet började.<br />
<br />
<strong>6) Social investering</strong><br />
Ja, denna fråga fanns redan i fjol på tio-i-topp listan men frågan blir bara mer och mer aktuell. Samordningsförbunden i Västmanland och Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) genomförde ett välbesökt seminarium i november där representanter från <a href="http://www.skl.se/psynk/om-psynkprojektet">Psynkprojektet </a>via SKL, Ale kommun och Örebro universitet spred lärande och erfarenheter. Det finns ett stort intresse i länet och redan har flera kommuner beslutat om att inrätta social investering för att bryta utanförskap allt längre ned i åldrar. Det är helt naturligt för samordningsförbunden att stödja denna utveckling för vi själva är en del av den redan. Och sedan kan jag berätta att <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/01/intervju-med-ingvar-nilsson.html">intervjun med Ingvar Nilsson</a> som Samordningsbloggen genomförde i januari är bloggens mest populära inlägg i år. Det säger mycket om intresset för social investering.<br />
<br />
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-68809093049746418812013-12-01T18:24:00.000+01:002013-12-01T23:20:02.959+01:00Komplexa behov kräver komplexa lösningar<span style="font-family: inherit;">I Hallandsposten i veckan publicerades följande text av Stefan Bengtsson (ordförande Samordningsförbundet i Halland) och Samuel Grahn (förbundschef i Halland). Samordningsbloggen har fått tillstånd att sprida den ytterligare och den är så bra och tydlig i sitt stöd till samordningsförbund som en nödvändig strukturell kraft! Här nedan är texten i sin helhet, och läsare, känn er verkligen välkomna att dela med er av idéer, texter och berättelser. Samordningsbloggen är alltid öppen för er. Tillsammans lyckas vi med samverkan!</span><br>
<br>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">"</span><span style="font-family: inherit;">Det finns
hallänningar med komplexa rehabiliteringsbehov som hindrar dem att komma i
arbete. Sällan kan dessa behov lösas med enkla åtgärder av bara en
välfärdsaktör. För komplexa behov, som uppkommit under lång tid, krävs komplexa
lösningar i samverkan. Vi ser goda exempel och goda resultat av verksamheter
som finansieras av samordningsförbunden i landet. Nyttan är stor för både
individ och samhälle och därför bör vi använda oss mer av förbunden för
människor som behöver stöd från ett sektorsöverskridande samarbete.<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">I landet finns
83 samordningsförbund och dessa utgör en gemensam arena där de fyra
välfärdsmyndigheterna samverkar och samarbetar – Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, region/landsting och kommun. Förbunden utgår från en
gemensam lagstiftning vilket möjliggör ett lokalt självstyre över hur man vill
forma just sitt förbunds verksamhet. Inom ramen för Samordningsförbunden öppnas
möjligheter till ett samarbete myndigheterna emellan som utformas utifrån
deltagarens individuella behov och där deltagarens egna aktiva delaktighet
utgör en grundbult. Den samlade årsbudgeten för Sveriges samordningsförbund är
560 Mkr. Samordningsförbundet i Halland har ca 15 Mkr/år av dessa (2014).<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">Inom
Samordningsförbundens verksamhet finns idag cirka 15 000 deltagare
registrerade. De har det gemensamt att de behöver stöd från fler än en av
välfärdsmyndigheterna. Det kan exempelvis handla om att man är arbetslös och
sjuk, eller att man har en psykiatrisk diagnos och uppbär försörjningsstöd.<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">Uppföljning
visar att av de som avslutades inom samordningsförbunden 2012 (7 790 personer)
gick 34 % till arbete eller studier. Därutöver har 36 % förflyttat sig från att
ha varit sjukskrivna eller utanför systemet till att få en dokumenterad
arbetsförmåga. Utifrån behovsgruppen är dessa resultat mycket goda. Lokala
resultat i Halland hittills i år är ännu bättre (49 % till arbete/studier).<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">Välfärdsstöden
kunde i större omfattning än idag utgå från den struktur som finns inom samordningsförbunden
där myndigheterna möjliggörs att arbeta tillsammans utifrån samma lagstiftning.<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">Samordningsförbunden
medverkar till en bredare kompetens, en kraftigare och mer flexibel
insatsarsenal där fyra välfärdsmyndigheter tillsammans kan ge stöd till
personen det gäller. Där kan vi möta komplexa behov med komplexa lösningar, så
att allt fler människor får det sammanhållna stöd de behöver för att komma ut i
arbetslivet.<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit; font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Stefan
Bengtsson, ordförande i Samordningsförbundet i Halland</span></div>
<div class="Caption1" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit; font-style: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Samuel Grahn, förbundschef i Samordningsförbundet i Halland"</span></div>
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-87786615611785098632013-11-13T22:45:00.001+01:002013-12-01T23:25:08.264+01:00Samordningslistan på Spotify!<span style="font-family: inherit;">Jag har roat mig med att skapa en annan ingång eller fördjupning till samordningsområdet, framförallt genom den finansiella samordningen, som jag är mycket engagerad för. Ett av våra intelligense som underlättar lärande är musiken. Här är en lista som jag har påbörjat ikväll. Kommer ni på fler låtar som andas, förmedlar eller på något sätt fångar samordningsarbetet? Tveka inte att kontakta mig på det sätt ni finner enklast.</span><br>
<span style="font-family: inherit;"></span><br>
<span style="font-family: inherit;">
</span><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: inherit;">Come
Together – Primal Scream<br>
Tired of Being Alone – Al Green<br>
Perfect Circle – R.E.M.<br>
Heroes – David Bowie<br>
Governing Takes Brains – McCarthy<br>
Don’t Worry About The Government – Talking Heads<br>
Music And Politics – The Disposable Heroes of Hiphoprisy<br>
Government Center – Jonathan Richman and the Modern Lovers<br>
Between The Wars – Billy Bragg<br>
Mr Welfare Man – Curtis Mayfield<o:p></o:p></span></span><br>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: inherit;">Drawing To
A Whole – The Clean<br>
I Plan To Stay A Believer (live) – Curtis Mayfield<br>
I’ll Be Your Mirror – The Velvet Underground & Nico<br>
Stuck In The Middle With You – Stealers Wheel<br>
Wallflower (live) – Peter Gabriel<br>
Building Better Bridges – Listener<br>
</span><span style="font-family: inherit;">Everybody Is A Star – Sly & The Family Stone<br>
Burning With Optimism’s Flame – XTC<br>
Handle With Care – Jenny Lewis and the Watson Twins (cover Travelling Wilburies
)<br>
Start! – The Jam<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><span style="font-family: inherit;"><span lang="EN-US" style="line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US;">Bridge
Over Troubled Water – Simon And Garfunkel<br>
Broar till varandra – Family Four<br>
Grace For Saints And Ramblers – Iron And Wine<br>
Du kan gå din egen väg – Håkan Hellström<br>Come Together - Michael Jackson (cover The Beatles)<br>Fix You - Coldplay</span> </span><br>
Walls Come Tumbling Down - The Style Council<div>Where The Streets Have No Name - U2</div><div>(What's So Funny 'Bout) Peace, Love And Understanding - Elvis Costello & The Attractions</div><div>Transatlanticism -Death Can For Cutie</div><div>
<span style="font-family: inherit;"></span><br>
<span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;">Hela listan</span> går att lyssna på genom Spotify.</span><a href="http://open.spotify.com/user/1118953357/playlist/18Y7PQPrQeh73yPELTeEoz"><span style="font-family: inherit;"> Här är länken!</span></a></div>Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-43521688686127499162013-10-27T14:35:00.004+01:002013-10-27T14:38:04.577+01:00Lösningsfokuserade ledtrådar 2013I början av denna månad under tre dagar genomfördes länskonferensen "<a href="http://www.samordningnv.se/utbildning/losningsfokuseradeledtradar2013.shtml">Lösningsfokuserade ledtrådar</a>". Under tre dagar kom totalt 263 personer på någon eller flera av de tio workshops som briljanta workshopsledare höll i. Vi hade Chris Iveson från London, Gun-Eva Andersson Långdahl från Skellefteå, Aviva Suskin-Holmqvist från Malmö, Björn Johansson och Eva Persson från Karlstad, Johan Bysell och Malena Ranch och två brukare från Attention i Stockholm. Även två forskare från Örebro universitet Susanna Larsson-Tholén och Johanna Gustafsson med två lokala förmågor Sussan Öster och undertecknad.<br />
<br />
Det var ett bred och ett djup som imponerade och vi var många som blev imponerade och pånyttfyllda med lösningsinriktat energi. Det var inspirerande. För min del följde jag Chris Iveson noga. Han är en av världens ledande utvecklare av lösningsfokus och det var en fröjd att se hur han betonade detaljerna i arbetet, det enkla och det raka. Inga krusiduller, omsvängningar eller avstickare. Jag har redan tillämpat mycket av det han gjorde i andra sammanhang vid konferenser, möten och planeringsdag i mitt löpande arbete.<br />
<br />
Under konferensen frågade jag några: Vad tar ni med er från denna konferens om vi antar att denna konferens gör skillnad redan imorgon?. Här är en del av svaren:<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnwwCOQAxEY9a7Yf-ZNUx6xHwioLgqfRareyCls_4Xhfw8IfauW16whAdz714OAnBiu_HOT0ruzUYsuKX-U1RrnL1ovyP8miu9Koz4jD0zF1iXqa3rTdBpzmNjRd_SJPbwj23EZln9_yU/s1600/2013-10-03+12.39.13.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnwwCOQAxEY9a7Yf-ZNUx6xHwioLgqfRareyCls_4Xhfw8IfauW16whAdz714OAnBiu_HOT0ruzUYsuKX-U1RrnL1ovyP8miu9Koz4jD0zF1iXqa3rTdBpzmNjRd_SJPbwj23EZln9_yU/s320/2013-10-03+12.39.13.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Emmy Rastin och Penelope Lindhe, två <br />
familjevägledare från Västerås stad</td></tr>
</tbody></table>
Penelope: <em>Imorgon har jag ett jättesvårt samtal så redan i tisdags när jag lyssnade (under konferensen) kunde jag få en struktur, jag kunde bolla med olika personer och känna en frihet och jag tror jag är på rätt spår. Jag har fått bekräftelse på att jag är på rätt väg. Bekräftelse, förstärkning och lite påfyllning. Det tar jag med mig.</em><br />
<br />
Emmy: - <em>Jag tar med mig jättemycket, många olika delar men framföallt att jag har kunnat bolla med andra, nätverket, att slipa på hantverket, jag älskar att lyssna på andra, deras tankar och funderingar kring lösningsfokus. Det lär jag mig jättemycket av. Sådana här nätverk tycker jag om. Jag lär mig förstås av föreläsarna, och framförallt det här enkla i det svåra, hela denna konferens har handlat om detta, "the plain and simple", det enkla. Och det som Chris pratar om, om tillit. Allt vi gör handlar om tillit som professionell, tillit till min klient, tillit till föreläsarna, att jag tror på vad de säger. För mig kom det på plats. Om jag ska sammanfatta det så gör jag det så!</em><br />
<br />
Frågan: Anta att denna konferens leder till, när ni är tillbaka i arbetslivet, vad ser ni er göra då?<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFK5UmCpsgqfdbXIBVUMBpghdgE3uXuai-yO8I5_dJR8UxaTN8mCRiR8MSUPCGaMFQrxLd-liRra-JqJx-Co4X3nUed0yJOTVZxP9LoTt388XhGM-VCBejLtmnr4IZinMuofZlJzxU2IU/s1600/2013-10-03+12.41.42.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFK5UmCpsgqfdbXIBVUMBpghdgE3uXuai-yO8I5_dJR8UxaTN8mCRiR8MSUPCGaMFQrxLd-liRra-JqJx-Co4X3nUed0yJOTVZxP9LoTt388XhGM-VCBejLtmnr4IZinMuofZlJzxU2IU/s320/2013-10-03+12.41.42.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Anna-Carin Andersson från Skolteamet och Sara-Stina<br />
Klingberg från Samordningsteam Sala, Sala kommun</td></tr>
</tbody></table>
Anna-Carin: - <em>Jag vet att det redan gör skillnad imorgon. Jag kommer att jobba mycket mer med övningar. Jag kommer att dela med mig av det lösningsfokuserade tänket i teamet. Så kommer jag att göra det så jag känner det. Jag kommer att göra det mycket mer.</em><br />
<br />
Sara-Stina: - <em>Jag håller med. Jag kommer att använda mig av detta mycket mera. Jag tror jag kommer att låta deltagare lista mycket mera, alltså skriva upp, exempelvis tio punkter på förändring eller om skillnader. Det kommer jag att göra annorlunda. Jag har tagit mycket intryck från Chris workshop</em><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0lw6nnkCPPld6mdxYTZoa2u__yfzuWGH7XqKTThqlbe5NHgGPd_dIBOlctWDUVu1PjS3E8b5uagENBHTngEQxnpienxZZ53V1pORQA-Xq6cI-FWbITWy3NEwDvZgzEEDyjIqkpG_fPRY/s1600/2013-10-03+12.44.50.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0lw6nnkCPPld6mdxYTZoa2u__yfzuWGH7XqKTThqlbe5NHgGPd_dIBOlctWDUVu1PjS3E8b5uagENBHTngEQxnpienxZZ53V1pORQA-Xq6cI-FWbITWy3NEwDvZgzEEDyjIqkpG_fPRY/s320/2013-10-03+12.44.50.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Anneli Morén, teamledare Enköpings kommun och <br />
Karin Thorell, social ekonomi Västerås Stad</td></tr>
</tbody></table>
Karin: - St<em>älla mer frågor, ställa mer nyfikna frågor. tror jag, det är skillnaden för mig.</em><br />
<br />
Anneli: - <em>Ställa mera lösningsfokuserade frågor igen. Återgår till det som finns. Jag har precis varit på workshop om ORS/SRS. Använda det i gruppsammanhang, i möten med personalgruppen för att utveckla teamarbete.</em><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYVqU55FrezWJvXWobXeOPPo5M2WjDpA3YJ3zUUbGUMTS48d5DV4EfnLFz_olbpZF14I5zFfp_isbQdHMoqTWZzHPfgZVYHJyidxi1ZRpNf9_1MiSHAUbCUZe3-Z6GGYXD8YHkbSdoqYs/s1600/2013-10-03+12.50.57.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYVqU55FrezWJvXWobXeOPPo5M2WjDpA3YJ3zUUbGUMTS48d5DV4EfnLFz_olbpZF14I5zFfp_isbQdHMoqTWZzHPfgZVYHJyidxi1ZRpNf9_1MiSHAUbCUZe3-Z6GGYXD8YHkbSdoqYs/s320/2013-10-03+12.50.57.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Maria Rönnlund och Bengt Danielsson, <br />
båda social ekonomi Västerås Stad</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Maria: -<em> Jag kommer att prata med min chef Päivi, om utbildningsinsats, workshops och så kommer jag att ha ärendehandledning där vi absolut kommer att ta flera steg framåt. Jag har fått med mig det här, man är otroligt peppad.</em><br />
<br />
Bengt: <em>- Jag får idéer, utvecklingsidéer. Nästa vecka går jag en utvecklingskurs i lösningsfokus, påbörjar en hos Björn. Vi har också, med ledning av damen här, en lösningsfokus grupp på jobbet, uppmärksamhet med lösningfsokus som grund, med tolk. Spännande och det finns...jag har varit på Evas workshop om grupper..och det är spännande. Jag får en energikick kring det jobb som vi redan är inne i. Det är förändringsarbete, ärendehandledning där vi kommer att spotta upp oss. Det jobbet har vi påbörjat och vi måste och vill fortsätta.</em><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnR89loWjuoG_t8RmF6lEufHKBnJTnBmCUrc5br3kX1jvH5HLafb2Hz5miCSO0Xv3OT6GJARLEbyKA7w_s3Y1HGdue0y0TXPhquvMUD4YvPG7RoxXv98CiqaN6jy5VLVrgVXslK4M6r_o/s1600/2013-10-03+14.47.34.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnR89loWjuoG_t8RmF6lEufHKBnJTnBmCUrc5br3kX1jvH5HLafb2Hz5miCSO0Xv3OT6GJARLEbyKA7w_s3Y1HGdue0y0TXPhquvMUD4YvPG7RoxXv98CiqaN6jy5VLVrgVXslK4M6r_o/s320/2013-10-03+14.47.34.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Katarina Magnusson Västerås Stad och Anna Karlsson <br />
från Hallstahammars kommun</td></tr>
</tbody></table>
Katarina: - <em>Jag kommer att börja använda mig av lösningsfokus mer aktivt igen. Jag kommer börja bygga nya plattformar för att sedan låta dom för arbetet vidare. Jag kommer att märka att jag kommer att må bättre. Det tar bort ansvar från mig och lägga det mer på de jag möter.</em> <br />
<br />
Anna: - <em>Jag var på Chris och det var intressant att han hoppade över plattformen lite så jag funderar på jag kanske kan, jag kanske inte blir så stressad av inte ställa tillräckligt många frågor i början och gå lite mer, OK vad är det bästa som kommer ur det här och kanske gå vidare till framtidspespektiv. Jag jobbar med ungdomar i en öppen verksamhet och det är inte coachning med fortsättningssamtal. Det går mera, vad vill du, hur skulle du märka att du är på väg, hur skulle din mamma märka, kompisar märka. Det skulle vara annorlunda för mig. Det skulle vara lite kvickare. Jag har mycket snabba möten. Jag skulle märka att de svarade mer på mina frågor. Det är min förhoppning. Jag jobbar redan ikväll och ser om det bär frukt eller inte!</em><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguWNIabY8ou_t3gAJn2ITo1FuBEvEsVNNGGg8P7zMXSM_LwsaQbiWvScM-5D8yblhj01yHuwQaHkFd8fY00qCaMgQ5VlQIjuMK4sN_bAHZDdmvwzf-FuN-7-u7F-7l9l8fgW-i0IHzOIc/s1600/2013-10-03+16.31.36.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguWNIabY8ou_t3gAJn2ITo1FuBEvEsVNNGGg8P7zMXSM_LwsaQbiWvScM-5D8yblhj01yHuwQaHkFd8fY00qCaMgQ5VlQIjuMK4sN_bAHZDdmvwzf-FuN-7-u7F-7l9l8fgW-i0IHzOIc/s320/2013-10-03+16.31.36.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sussan Öster, metodutvecklare Landstinget Västmanland<br />
och Björn Johansson, CLUES i Karlstad</td></tr>
</tbody></table>
Sussan: - <em>Jag värdesätter ännu mer detaljerna i mitt jobb när jag gör saker som jag trivs och som jag tycker fungerar bra med i samarbete med andra. Jag unnar mig att lägga märke till det. Jag är fångad av dessa detaljerade beskrivningar som Chris Iveson har hjälpt oss att mejsla ut så tydligt . Jag visste det förut och nu har jag fått träna än mer på det. Tack för en bra konferens!</em><br />
<br />
Björn: - <em>JDet jag tänker är att jag kommer att vara ännu mer observant på hur man liksom kan foga ihop verksamheter, överbrygga enheter, öka förutsättningar för nätverkande och kanske också projektarbeten som kan vara både inom och/eller gränsöverskridande. Det här att, hur, som Mark säger brick-layer och en gap-filler. Jag tänker att foga ihop det som händer och vara mer lyhörd mer för hur vi kan få det att hänga ihop mer och hur vi kan befrämja och befrukta varandra. Och det är nog det jag tar med mig mest och vara mer observant på imorgon.</em><br />
<em></em><br />
Sussan: - <em>En sak som jag vill tillägga där är att jag ser ett starkt växande intresse för lösningsfokus i landstinget, på alla plan. Det var någon som pratade om HR-funktionen och ledarskap samt hur man uppmärksammar att samverkan främjas via samordningsförbundens arbete via lösningsfokus. Också i individuell coachning och i bemötandefrågor. Och det är det vi behöver vi bli bättre på!</em>Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-35483819016376605432013-06-28T19:56:00.004+02:002013-06-29T19:11:49.531+02:00Intervju med Aviva Suskin-HolmqvistAviva Suskin-Holmqvist är en ny bekantskap för mig men en person som det ryktas mycket spännande om som en av landets mest erfarna lösningsfokuserade familjeterapeuter. Hon är psykolog, har jobbat med lösningsfokuserat arbetssätt under många år, är baserad i Skåne och hon kommer till vår länskonferens "<a href="http://www.samordningnv.se/utbildning/losningsfokuseradeledtradar2013.shtml">Lösningsfokuserade ledtrådar 2013</a>" den 1-3 oktober. Aviva kommer att hålla två halvdagarsworkshops under dag 2, den 2 oktober. Den ene med titeln "Vad sysslar vi med egentligen? - Upptäck hur lösningsfokuserade antaganden påverkar våra samtal". Den andre har titeln "Familjesamtal under utredning av barn - Sanning och konsekvens!". Det finns mer att läsa om dessa workshops i den utförliga inbjudan som finns på<a href="http://www.samordningnv.se/utbildning/losningsfokuseradeledtradar2013.shtml"> hemsidan för konferensen</a>.<br />
<br />
<a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/06/intervju-med-chris-iveson-del-1.html">Som med</a> <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/06/intervju-med-chris-iveson-del-2.html">Chris Iveson</a> har jag gjort en intervju med henne över mailen för att vi ska få lite mer information om vad som driver <span style="font-family: inherit;">henne, lite om hennes historia och varför lösningsfokus är viktigt för möten och samtal där förändring är målet. Varsågoda! Här är Aviva Suskin-Holmqvist!</span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: lime;">JW:</span> Hej Aviva! Stort tack för att du ställer upp på idén att bli intervjuad! Jag tror att det finns många som är nyfikna på dig och på vad som kan komma att hända när du håller två olika workshops på konferensen. Så låt oss börja: Kan du berätta lite om dig och ditt arbete med lösningsfokus? Vad lockade dig till att arbeta med lösningsfokus</span>?</span><br />
<br />
<div align="LEFT">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHAm4pH3cQ2Rl338y1e_DTq2xHS5JMjObRnDIuJhejb2aDjIjrifc9c7unSL8Q0gVDp5gzg-4kX8qG464QmOMi2gjLa7RwN-gGIjjF6MlPwEBsqahoPfKMY9cD-MTXa5fpZMq0W7eIdI4/s1600/Aviva.jpeg.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHAm4pH3cQ2Rl338y1e_DTq2xHS5JMjObRnDIuJhejb2aDjIjrifc9c7unSL8Q0gVDp5gzg-4kX8qG464QmOMi2gjLa7RwN-gGIjjF6MlPwEBsqahoPfKMY9cD-MTXa5fpZMq0W7eIdI4/s320/Aviva.jpeg.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: inherit;"><span style="color: red;">AS-H</span>:
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Hej Jonas. Eftersom
jag gillar att berätta historier får du ett långt svar på vad som lockade mig
till modellen.</span><span style="font-family: "Verdana","sans-serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Första gången jag
stötte på den lösningsfokuserade modellen var 1987, då jag arbetade som
terapeut i "Heroinistprojektet" i Malmö (UMAS, lett av H. Korman och
M. Söderquist). Jag deltog i ett seminarium med Steve de Shazer och Insoo Kim
Berg, grundarna av det lösningsfokuserade synsättet. Insoo, som jag upplevde
som varm, humoristisk och mycket vettig, hade ett samtal med en familj som jag
träffade vid denna tid. Familjen bestod av Jane, en ung kvinna på 19 år, hennes
far och hennes äldre syster. De vuxna var synnerligen oroade för Jane som hade
hoppat av gymnasiet och bara verkade slappa och inte kom någonstans med sitt
liv. Janes mamma hade dött några år tidigare och jag, tillsammans med min
handledare, arbetade efter hypotesen att Jane oroade sig för sin fars ensamhet
och förblev hemma för att ta hand om honom.</span><span style="font-family: "Verdana","sans-serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Sammankomsten mellan
familjen och Insoo var ett nöje att bevittna. Insoo var varm och uppmuntrande.
Familjemedlemmarna verkade tycka om henne. För första gången sedan jag började
träffa dem upptäckte de många bra saker i sitt samspel och Janes utvecklingsmöjligheter.
Det verkade som om det Jane först och främst behövde var tre väckarklockor som
hjälpte henne att komma upp på morgonen. Jag var såld!</span><span style="font-family: "Verdana","sans-serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">Insoo och Steve
lämnade Sverige och min handledare och jag fortsatte träffa familjen en gång i
månaden under cirka ett års tid. Inga klockor hade inhandlats, de vuxna
fortsatte oroa sig och Jane var oförändrat håglös och oföretagsam. I alla fall
verkade det så. Min entusiasm avtog allteftersom. Jag antog därför att
lösningsfokuserad kortidsterapi bara var ännu ett ytligt terapeutiskt
tillvägagångssätt.<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Ett år senare bjöds
Insoo och Steve återigen in till projektet i Malmö. Jag frågade familjen om de
skulle kunna tänka sig att träffa Insoo igen, de tackade ja.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Insoo inledde med att
fråga familjen vad som hade blivit bättre sedan de sågs för ett år sedan. Jane
hade hyrt en lägenhet och flyttat. Det var bra, men de vuxna oroade sig för att
hon nu levde lika slappt och passivt där istället. Efterhand som Insoo
fortsatte fråga efter undantag kom det fram att Jane också hade köpt en hund.
Hundar behöver komma ut och de behöver mat. För att gå ut med hunden behöver
man faktiskt resa sig upp och gå. Man ska köpa hem hundmat och för det behöver
man se till att det finns pengar och så vidare. Jane hade vidare sökt in till en
gymnasiekurs på Komvux. Mycket av detta var helt ny information för de vuxna i
familjen (och skam till sägandes, även för mig). De blev mer och mer hoppfulla
efterhand som samtalet fortsatte.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Jag vill gärna tro att
all denna information fanns tillgänglig innan Insoo kom. Men i allt väsentligt
hade jag helt missat att följa upp kraften i dessa undantag. Jag hade för
ögonen min egen hypotes om anledningen till problemen, och därmed vilken
lösning som var mest ändamålsenlig. Vi var alla överens om att problemen
verkade vara lösta och därför avslutades terapin. Hur som helst, denna gång
visste jag bättre än att tro på det jag hört, så jag följde upp familjen under
ett par års tid. Varje gång bekräftade fadern att Jane nu hade kommit vidare
med sitt liv.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Jag har förblivit
frälst på den lösningsfokuserade modellen alltsedan dess. Jag insåg att genom
att vara uppmärksam på information som beskriver undantag från problemet och
att vara nyfiken på vad som fungerar i människors liv, blev de
förändringsskapande processerna mycket mer effektiva än att tillbringa samtal
efter samtal med att försöka övertyga klienterna om att tillämpa mina lösningar
på mina föreställningar om vilka bekymmer de kunde tänkas ha. Dessutom var
stämningen vid samtalen mycket mer hoppfull, angenäm och förstärkande för
klienternas självförtroende (empowering). Detta verkade göra det möjligt för
klienterna att börja tillämpa sina egna lösningar direkt efter samtalet.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="color: lime; mso-fareast-language: SV;">JW:</span><span style="mso-fareast-language: SV;"> Stort tack för fint svar, en jättebra
inspirerande berättelse! Jag undrar, som nästa fråga, vad hoppas du se hända
under dina två workshops i Västerås den 2 oktober?</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="color: red; mso-fareast-language: SV;">AS-H:</span><span style="mso-fareast-language: SV;"> Ja, du…. Den ena workshop vänder sig till mer
erfarna lösningsfokus-are, så min bästa förhoppning är att deltagarna får
möjlighet att titta på mindre samspel/samtalssekvenser och fundera över:</span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><br /><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">1) Vilka antagande förmedlas och
hur vet vi det</span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><br /><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">2) Skapa egna interventioner
(d.v.s: det finns mer än ett sätt att resonera).</span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><br /><span style="font-family: inherit;">
</span></span><span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">3) Vilka ledtrådar finns som säger
oss att vi gör nåt användbart för klienten</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Den andra workshop
hoppas jag ska ge idéer om förändringsprocessen som en del av utredningsarbete.
I synnerhet hur de lösningsfokuserade antagande och samtalsverktygen är
användbara under utredningprocessen.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="color: lime; mso-fareast-language: SV;">JW:</span><span style="mso-fareast-language: SV;"> Tack Aviva för dina svar. Så otroligt tydligt!
Avslutningsvis vad är du personligen mest intresserad av, kopplat till LF, just
nu? Det skulle jag gärna vilja höra!</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="color: red; mso-fareast-language: SV;">AS-H:</span><span style="mso-fareast-language: SV;"> Det jag är f.f.a. intresserad av just nu det
är samtal som faller utanför kategorin "lösningsfokuserad mall" d.v.s
där man kan köra enkelt första samtalet, andra o.s.v. Jag gillar de samtalen
som utmanar min erfarenhet och kräver att jag verkligen lyssnar noga och kan
inom ramen för modellen följa klienten/klienterna (eftersom jag jobbar även med
familjer och nätverk) och tillsammans med dem skapa ett lösningsfokuserat
samtal som är användbart för dem.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">För att vara lite
tydligare, det kan vara klienter som inte har ett mål för förändring men har
ändå tagit sig tid att träffa mig, klienter som inte pratar så bra svenska och
vissa frågar verkar inte fungera, samtal med tolk, samtal där jag inte har en
aning om vad klienterna säger. Ja lite sånt:)</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-fareast-language: SV;">Hoppas detta är
användbart för dig</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></span></div>
<br /></span><span style="font-family: inherit;">
<span style="font-size: small;"><span style="color: lime; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: SV;">JW:</span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: SV;"> Stort
stort tack, Aviva! Detta är mycket användbart och så så inspirerande!</span></span></span></div>
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-77684607289048375282013-06-20T19:40:00.000+02:002013-06-23T14:09:04.393+02:00Intervju med Chris Iveson - del 2Hej alla igen. Ordet är ute och anmälningarna strömmar in till "<a href="http://www.samordningnv.se/utbildning/losningsfokuseradeledtradar2013.shtml">Lösningsfokuserade ledtrådar 2013</a>", konferensen med tio st olika hel- och halvdagars workshopar - alla med anknytning till det lösningsfokuserade arbetssättet. Det är tredje gången konferensen anordnas och Västmanland verkar vara ett litet framväxande nav för lösningsfokus. Det är väl etablerad på flera av myndigheterna och konferensen, av döma av tidigare evenemang, drar lätt cirka 250 pers (!). Av alla workshops är det kanske en som sticker ut lite extra: Chris Iveson är en av världens främsta tränare och utvecklare av det lösningsfokuserade arbetssättet. Här nedan följer fortsättningen och avslutningen av intervjun <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/06/intervju-med-chris-iveson-del-1.html">påbörjad i förra blogginlägg</a>.<br />
<br />
<span style="color: #20124d;">JW</span>: Tack än en gång Chris! Jag ser verkligen fram mot att träffa dig (igen) i Västerås (och det vet jag att många andra också är). Vilka är dina bästa förhoppningar för vårt arbete tillsammans där?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoETl-wBl_WNjNuHZ5nzMTHSVpIa2Dnu9IORH7qofI9vnu6KpmVrcgBGPtK5Y2mQDAeIkFwiMssxiaG74kgy1ieGGsDISrJ4IO7MTK6puQh-aCn_7xHKUU-pzDUQSvuY-aaZYRmQycpLk/s1600/ChrisIveson2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoETl-wBl_WNjNuHZ5nzMTHSVpIa2Dnu9IORH7qofI9vnu6KpmVrcgBGPtK5Y2mQDAeIkFwiMssxiaG74kgy1ieGGsDISrJ4IO7MTK6puQh-aCn_7xHKUU-pzDUQSvuY-aaZYRmQycpLk/s200/ChrisIveson2.jpg" width="200" /></a></div>
<span style="color: magenta;">CI</span>: Vilken intressant fråga! Det är en som ofta tillskrivs BRIEF men det är inte frågan vi skapade när vi gjorde den avgörande kursändringen från problem till lösning. Där finns två skillnader (som gör en skillnad): för det första, frågar vi "Vad är dina bästa förhoppningar <em>från</em> detta möte?" vilket betyder vilket utfall är det du hoppas på. Frågan "Vad är dina bästa förhoppningar <em>för</em> detta möte? tenderar att bli tolkad som hur vill du att detta möte ska gå. I terapirummet leder dessa frågor til helt olika samtal. För det andra, det finns en skillnad i sammanhanget som också skapar en skillnad i mening. I terapirummet är sammanhanget den där en professionell och en klient förhandlar om ett kontrakt, precis på samma sätt som i en taxi (vart ska vi åka?) eller i en affär (hur kan jag hjälpa dig?). Sammanhanget i din fråga är mer oklar: på ett sätt är du min klient så jag borde fråga dig utfallsversionen av frågan; på ett annat sätt är jag er gäst så det kan vara ett "ta hand om dig" fråga; på ett ännu ett annat sätt kan man se det som en början till en dialog som kan, på något sätt, bidra till konferensens tema. I denna senare tolkning, skulle jag vilja säga att mina förhoppningar är att det där kan bli ett öppet erkännande av skillnaden mellan att vara utfallsfokuserad och att vara positiv. Som jag ser det är 'positivitet' det största problemet med aspirerande lösningsfokuserade terapeuter och jag kan se att det kan riskera dess framtida plats inom den organisatoriska världen.<br />
<br />
<span style="color: #20124d;">JW</span>: Jag gillar verkligen denna intervju! Jag skulle vilja fråga, vilka andra idéer hoppas du dela med oss och öppna upp för en diskussion kring?<br />
<br />
<span style="color: magenta;">CI</span>: Jag är nyfiken att få veta på vilket sätt BRIEFs väldigt minimalistiska version av det lösningsfokuserade arbetssättet översätts och förs över till den organisatoriska världen och jag hoppas kunna utforska detta med er i oktober.<br />
<br />
<span style="color: #20124d;">JW</span>: Det är super, Chris. Jag ser verkligen fram emot det också. Tack så väldigt mycket för intervjun. Så inspirerande! Jag har redan översatt och publicerat hälften av det. Det har redan haft en effekt - det är många som har läst det och jag får fler och fler anmälningar för någon av dina workshopar. Så, vi genererar en "buzz". Och det är ju bra!<br />
<br />
Ja, anmälningarna kommer in och det är mycket välkommet. Ett kompetent och nyfiket gäng. Det bådar gott. Anmäl gärna du dig också!<br />
<br />
Och sedan kan jag skvallra om att ännu en intervju är på gång - denna gång med Aviva Suskin-Holmqvist. En ny bekantskap för mig som jag har hört mycket gott om. Stay tuned till Samordningsbloggen med andra ord!<br />
<span style="font-size: x-small;"><span style="color: navy; font-size: x-small;"><span style="color: navy; font-size: x-small;"><span style="color: #1f497d; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt;"><o:p><span style="color: black; font-family: Times New Roman; font-size: small;"></span></o:p></span></span></span></span><br />Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-56133818485117374952013-06-15T20:37:00.000+02:002013-06-29T19:20:45.551+02:00Intervju med Chris Iveson - del 1Jag har stor, stor respekt för Chris Iveson. Han och hans gäng (med Evan George och Harvey Ratner) vid <a href="http://www.brief.org.uk/">BRIEF i London</a> har under 25 år slimmat och förnyat det lösningsfokuserade arbetssättet. De har varit så pass framgångsrika att de nu är världsledande. De leder träningar för frontlinjen - handläggare, professionella. De leder även träning för chefer, ledare, väldigt mycket inom offentlig sektor. Över hela världen.<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhM-4Z78i1cdcPMsM8bo55YYan4eAel5BcBh0wkKvFOWAprXer-2x3qlM11s8H-_7P6kZTE1vG0QDpsGtv67HpIlmv8vAumxrqgXKEsaXXyS0PScIpZah7r1ZXZd3RcnwXEjIVRa06qm3g/s1600/med_100_key_points.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhM-4Z78i1cdcPMsM8bo55YYan4eAel5BcBh0wkKvFOWAprXer-2x3qlM11s8H-_7P6kZTE1vG0QDpsGtv67HpIlmv8vAumxrqgXKEsaXXyS0PScIpZah7r1ZXZd3RcnwXEjIVRa06qm3g/s1600/med_100_key_points.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Köp denna bok!</td></tr>
</tbody></table>
BRIEF gängets dyrkan av "<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Occam's_razor">Occam's razor</a>", den vägledande principen att skala bort överflöd - <em>Frustra fit per plura quod potest fieri per pauciora</em> (det är lönlöst att göra mera av det som man kan göra med färre), har styrt deras arbete ända sedan start. Att hålla förklaringar/teorier enkla och kärnfulla, men inte enklare. Chris brukar skämta att om Steve de Shazer skulle gå en av deras kurser idag, skulle han inte få godkänt! Så pass hårt har Chris och BRIEF drivit utvecklingen av lösningsfokus. Så vad återstår? Vad är det viktigaste ur lösningsfokus. Lösningsfokus är som ni vet ett hantverk, det finns lager och lager att upptäcka men längst in där inne säger Chris med BRIEF finns den oerhörda kraften hos en detaljerad beskrivning. En beskrivning av vad som redan fungerar och en beskrivning av vad som skulle kunna vara.<br />
<br />
Jag och mina kolleger i Västmanland är jätteglada och ärade att kunna bjuda hit Chris Iveson under <a href="http://www.samordningnv.se/utbildning/losningsfokuseradeledtradar2013.shtml">konferensen "Lösningsfokuserade ledtrådar</a>" den 1-3 oktober. Han kommer att hålla två heldags workshopar, båda superspännande: den ene om ledarskap, den andre om samtal. Jag vill gärna att ni ska få känna på Chris och jag vill verkligen uppmana er att fundera om ni verkligen kan stå över någon (eller båda) av hans workshopar. Det är en fantastisk möjlighet! Så för att känna på honom har jag gjort en intervju med honom över mailen. Den blev lite lång (även om frågorna var få), så jag delar upp den i två. Var så god, här är Chris Iveson!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHqJs5LKIJCQgbxB-3KkCAAC4HVDykMslP8EU-4hNwDtyR40RprS58nMEB87PwL2GhP6QZB164u1Hf5QyZk6584AMaFPxHUzzQWioZ254fJ6ek2J6HQ2_9cgJopbrGi30g3ZX-uz4evjY/s1600/ChrisIveson.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHqJs5LKIJCQgbxB-3KkCAAC4HVDykMslP8EU-4hNwDtyR40RprS58nMEB87PwL2GhP6QZB164u1Hf5QyZk6584AMaFPxHUzzQWioZ254fJ6ek2J6HQ2_9cgJopbrGi30g3ZX-uz4evjY/s320/ChrisIveson.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="color: blue;">JW</span>: Chris! Tack för att du kommer till Västerås i höst och att du ställer upp på intervjun. Så vad skulle du vilja att jag frågade dig om? Vad skulle vara en bra öppnande fråga?<br />
<br />
<span style="color: magenta;">CI</span>: Hej! Jag ser verkligen fram emot evenemanget. Tills dess, känns intervjun som en god idé. Och här är en möjlig öppnande fråga: Du har använt samma enkla modell i 25 år - är du inte uttråkad?<br />
<br />
<span style="color: blue;">JW</span>: Så Chris, jag tänker och tänker kring vilken öppnande fråga jag skulle ställa till dig...vad skulle det kunna vara...vad sägs om denna: Du har använt samma enkla modell i 25 år - är du inte uttråkad?<br />
<br />
<span style="color: magenta;">CI</span>: En mycket intressant fråga (och en som kan ha en speciellt intresse för Plamen Panayotov i Bulgarien).<br />
<br />
När Harvey, Evan och jag började vår Brief Therapy Project vid Marlborough Familjecentrum, en familjeterapiklinik i London, gav vi oss ett maximum på fem år. Vi kunde inte se oss själva vara fortsatt intresserade i en sådan enkel ansats för en längre tid. Vi var familjeterapeuter och spännande saker höll på att hända i vårt fält: den väldigt inflytelserika 'Milan-modellen', en raffinerad version av MRI's korttidsterapimodell, hade börjat sin förändring mot en post-modern terapi; Bradford Keeney, i en liknande utveckling, höll på att ta oss mot andra gradens cybernetik och epistemologin för familjeterapi; Michael White höll på att måla ett helt nytt landskap med hans narrativ terapi; Tom Anderson förtjusade oss med sina reflekterande team; och så vidare. Det var mycket att ge upp!<br />
<br />
Men, det visade sig att vi vann mycket mer än vi förlorade. Enkelheten hos lösningsfokuserad korttidsterapi visade sig vara ett självklart val. Ännu mer visade det sig när vi började förstå att den var mycket mer komplicerad än vad den behövde vara. Fem år senare började vi bara ana hur pass utmanande vår hängivenhet till enkelhet skulle vara.<br />
<br />
<span style="color: blue;">JW</span>: Tack Chris! Otroligt. Kan du berätta mer om vad som har hållt er hängivna till enkelheten? Den vägen är verkligen inte den enklaste att ta!<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizz6pV01YeNuLn6rlvfWwB5GqZ6UiqbjHXUv242kYmmqnIyeOovHpq1FFhmvOS04YmikpGPWAHgPLxwZzVA-rQ_d3QUT6D2FTODGHGxlSVYwOsO2oBtExk-WUMJf85V084EOnFaiqGbpw/s1600/solution-focused-brief-therapy.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizz6pV01YeNuLn6rlvfWwB5GqZ6UiqbjHXUv242kYmmqnIyeOovHpq1FFhmvOS04YmikpGPWAHgPLxwZzVA-rQ_d3QUT6D2FTODGHGxlSVYwOsO2oBtExk-WUMJf85V084EOnFaiqGbpw/s200/solution-focused-brief-therapy.jpg" width="128" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Köp denna också!</td></tr>
</tbody></table>
<span style="background-color: white; color: magenta;">CI</span>: Guy Shennan och jag skrev ett kapitel i boken Franklin, C. m.m. (2011) <em>Solution Focused Brief Therapy: A Handbook of Evidence-Based Practice</em>. Oxford University Press. Den ger en väldigt detaljerad berättelse av hur vi checkade av alla variationer när vi jobbade med utfall. Vid ett läge experimenterade vi med den kontrakterande delen av en första session: Istället för vår vanliga "Vad är dina bästa förhoppningar från vårt arbete?" gjorde vi antagandet att klienten skulle veta det (utan att vi behövde prata om det) och så länge klienten visste det skulle terapin fungera. Det resulterade i en 5 % minskning av effektivitet så vi återinförde frågan. Vad det visade oss var att det som utelämnas är lika mycket en social konstruerad aktivitet som det är en upptäckt av klientens bästa förhoppningar från terapiarbetet - det är därför ett nödvändigt element i effektiv korttidsterapi. Och jag tror att om man har en beskrivning av klientens förväntade positiva utfall som utgångspunkt för den önskade framtiden (exempelvis genom 'mirakelfrågan') får man en kortare (och mer klientkänslig) terapi än om man har frånvaron av problemet som utgångspunkt.<br />
<br />
Men, jag tror den största förändringen som vi bidrog med var, egentligen, ett fortsättande av de Shazers redan utsatta bana. Han såg lösningsfokus röra sig mot den post-moderna eran av social konstruktionism - omöjligheten att "veta", för själva processen där man försöker komma åt vetskapen alltid påverkar det man undersöker. Hur som helst, tidig lösningsfokus var fullt av "jag vet", jag-är-experten, inställningar: inflytandet från Milton Erickson, systemiska teorier, konstruktionen och tilldelandet av uppgifter till klienten osv. Detta var alla terapeut-ledda knep som man kunde påverka klienten med. När vi började ta bort dessa tekniker blev det alltmer klart för oss att det som betydde något var vad klienten sa och det var terapeutens jobb att hitta frågorna som ledde till att klienten sa något användbart. När vi försöker göra mera, som exempelvis uppmana eller, även på de mest subtila sätt, påverka klienten att röra sig i en viss riktning, blir processen framåt, i bästa fall, långsammare.<br />
<br />
[Här slutar del 1 av intervjun med Chris Iveson. Resten kommer inom kort - vi är inte riktigt färdiga än!] En kommentar dock: Jag hoppas att ni ser hur Chris så metodiskt har jobbat med att ifrågasätta och utveckla lösningsfokus. Det är ständigt prövande, mätande och reflekterande över utfall och resultat. Vilken hängivelse åt det lilla, det genialiskt enkla som är lösningsfokus kärna! Att ta reda på det som redan fungerar. I <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/06/intervju-med-chris-iveson-del-2.html">nästa delen av intervjun</a> utvecklas detta alltmer och vi kommer in på vad han hoppas kunna jobba med när vi ses i oktober. Spännande eller hur?Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-71705480480763836512013-06-14T13:11:00.002+02:002013-06-17T07:47:21.096+02:00Integrerad samverkan - Rolf Urbys FK-bloggI tisdags,den 11 juni, <a href="http://www.samordningnv.se/integreradsamverkan/konferens-juni-2013.shtml">arrangerades landets första konferens</a> kring det framväxande begreppet "<a href="http://www.samordningnv.se/integreradsamverkan/index.shtml">integrerad samverkan</a>". En mottagning som på alla sätt sprängde gränserna, en fantastisk event med en otrolig energi och respons. Det var livfullt, idérikt och inkluderande. Vi delade med oss och bjöd oss själva på en överväldigande upplevelse. Något av den bästa feedbacken kom i form av ett blogginlägg inom Försäkringskassan, nämligen från regional samverkansansvarige för VO Öst [verksamhetsområde Öst] Rolf Urbys reflektioner och tankar. Se nedan:<br />
<br />
<span style="color: black; font-family: inherit;">"Idag har jag blickat in i
samordningsförbundens framtid. Tror jag. Jag har varit på en konferens i
</span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikwv-QWk3-giMP6e-MQo8b9ShWrBFxCBqgvo-HyiSEXCDvAeV2KDRURl9PrSwzbTQmI1ZkLjPFJgLAnX9c5QNsg_OSlKFVdsTiW_TSHVpvnq9v8AEEccei7UbKr9gzk9MTRDz24OtNZMg/s1600/_MG_0120.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikwv-QWk3-giMP6e-MQo8b9ShWrBFxCBqgvo-HyiSEXCDvAeV2KDRURl9PrSwzbTQmI1ZkLjPFJgLAnX9c5QNsg_OSlKFVdsTiW_TSHVpvnq9v8AEEccei7UbKr9gzk9MTRDz24OtNZMg/s320/_MG_0120.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Rolf Urby i vit skjorta</td></tr>
</tbody></table>
Västerås om Integrerad samverkan. Dagen arrangerades av de tre
samordnings-förbunden i Västmanland även om man måste tillstå att det är
förbundet i Norra Västmanland med Jonas Wells i spetsen som är konferensens
kreatör och primus motor. Det kändes som om jag var med om något unikt, det första
i sitt slag på detta tema.</span><br />
<br />
<span style="color: black; font-family: inherit;">Med integrerad samverkan
menade man en slags utvecklingstendens som påbörjats och i vissa fall redan
pågått en tid inom vissa samordningsförbund i Sverige. Det kan vara svårare att
hitta en enhetlig beskrivning av vad det är man är på väg emot. Det är lättare
att beskriva vad man rör sig bort ifrån. Men jag kan tydligt se, och jag har
fått det starkt bekräftat idag, att det hos många förbund finns en trötthet på
kortsiktiga projekt och fixerade modeller som man ska försöka pressa in
deltagare i. Insatser som finns under en kort och flyktig tid innan man efter
misslyckad implementering släpper och går vidare till nästa projekt. Så hoppar
man från projekttuva till projekttuva. Istället söker man sig alltmer efter
hållbar samverkan på mer bestående basis där man fångar individers behov och
skräddarsyr insatser. Benämningarna för detta kan variera. Östra Östergötland
talar om lokala plattformar, Norra Västmanland om integrerad samverkan, andra
om samordningsteam eller något annat.<br />
<br />Inom VO Öst är det framför allt tre samordningsförbund som leder och
driver detta perspektiv: Norra Västmanlands Samordningsförbund,
Samordningsförbundet Östra Östergötland och Samordningsförbundet Huddinge,
Botkyrka och Salem.<br />
<br />Att lyssna till perspektiven
från Norra Västmanland är verkligen intressant. I sin halvårsrapport till
Regeringen om finsammedlen nämner Försäkringskassan just detta
samordningsförbund som ett exempel på den utvecklingstendens som pågår nu inom
förbunden. Det var mycket inspirerande att lyssna till Jonas Wells. Jag satt
och myste när han lyfte fram områdeschef Henry Komulainen som viktig
samverkanspionjär och att enhetschefen Stefan Svensson på ett möte en gång
vågade ställa den uppriktiga frågan om vi inte kunde samverka på något annat
sätt och som satte hela processen i rullning. Kände stolthet över
Försäkringskassan.<br />
<br />
Integrerad samverkan
definierades med tre kännetecken:<br />
<br />
- en uttalad
samordningsstrategi som leder bort från projektande<br />
- ett fördjupat tillstånd av kulturell och strukturell samverkan mellan
myndigheter<br />
- virtuell organisering som utgår från individens behov</span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"></span><br />
<span style="color: black; font-family: inherit;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibNuU0iN6oRApOm2foY044todq7FnWpD1ovAjfgg4uNeG8EujYDEuE8olsV1e9I_otPg3XsHoCLR_myyUGgffEa-gwtfelQu-OEXsVTTIKTt9a0TIWaB_ht-uSSiG7UvDb5J2zmjzFj1E/s1600/_MG_0333.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="133" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibNuU0iN6oRApOm2foY044todq7FnWpD1ovAjfgg4uNeG8EujYDEuE8olsV1e9I_otPg3XsHoCLR_myyUGgffEa-gwtfelQu-OEXsVTTIKTt9a0TIWaB_ht-uSSiG7UvDb5J2zmjzFj1E/s200/_MG_0333.JPG" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Magiska Marie Fridolf</td></tr>
</tbody></table>
Marie Fridolf är magisk som
föreläsare.<br />
<br />
Jag deltog i två seminarier
som belyste med exempel på hur den här utvecklingsresan ser ut i två olika
förbund. <br />
<br />
- Viktoria Strömberg, ordf.
i Östra Östergötland beskrev deras resa till att jobba långsiktigt med
plattformar för lokal samverkan.<br />
- Janet Wohlfarth, förbundschef
i Västra Skaraborg beskrev deras resa från arbetet med bedömmarteam som
subgrupperingar till integrerat samarbete i den ordinarie linjen.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgike3l_RqvH6lW3wn_jZzBTno0EVMbODcrr9TdXY_HcLyaMZI5ePchm9mIw2nFIFxyvsLxEHAJA0cyRWbzsNXt2AioI5STDJX1TLyXgwX8zypAXcXFXAcfqXhos6lzHIAypVltcxjlM5Y/s1600/_MG_0628.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgike3l_RqvH6lW3wn_jZzBTno0EVMbODcrr9TdXY_HcLyaMZI5ePchm9mIw2nFIFxyvsLxEHAJA0cyRWbzsNXt2AioI5STDJX1TLyXgwX8zypAXcXFXAcfqXhos6lzHIAypVltcxjlM5Y/s320/_MG_0628.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Rolf på Janets workshop</td></tr>
</tbody></table>
<br />Jag har verkligen gillat den
här dagen. Tyckt om inriktningen och utvecklingen. Men det är en del saker jag
vill fundera vidare på:<br />
<br />
§ Om man kan går från
projektinriktat arbetssätt till integrerad samverkan lär det påverka rollen och
arbetsinnehållet för den som är i beredningsgrupper men kanske även för
styrelseledamöter och ägarföreträdare. Det behöver man samtala om.<br />
<br />
§ Hur förhåller man sig till
att driva ESF-projekt om man lämnar projekttänket? Vi vill ju att
samordningsförbunden i allt större utsträckning ska vara en arena som använder
sig av socialfondens medel.<br />
<br />
§ Hur påverkar allt detta
samordningsförbundens behov av medel? Blir det billigare eller dyrare? Vad är
det egentligen som kostar om man alltmer bedriver samverkan i den ordinarie
linjen.<br />
<br />
Vi höll till på
<a href="http://www.kyrkbacksgarden.se/">Kyrkbacksgården</a>. Det är en fantastiskt fin gammal miljö runt domkyrkan i
Västerås. Det säger jag inte bara för att jag bor här. Den är verkligen
fridfull och behaglig att vistas i. Till och med fast man åker på en P-bot."<br />
<br />
</span>Vilka bra och intressanta frågor du ställer Rolf! Vad sägs om att fortsätta utforskandet ihop över en kopp kaffe eller te? Jag är säker på att vi skulle ha en spännande diskussion. Kanske vi kan bli klokare tillsammans? :-)<br />
<br />
<br />
<br />Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-49648181549236591922013-05-05T23:29:00.003+02:002013-05-06T10:00:32.882+02:0050 taktiska tips för sanna samordnareJohn Lennon sjöng, "<em>You say you want a revolution, well you know we all want to change the world</em>". Kampsång för samordnare? En första maj salut för förändringsagenter?<br />
<br />
Jag tänker ge er en lista, taktiska tips, för en låg-intensiv strategi som binder samhället och dess insitutioner, myndigheter och medborgare närmare varandra. Listan är speciellt riktad till er som sitter i kontorsbås i fotriktiga skor med systemtankar om hur samhället bättre kan ta tillvara sina oerhörda resurser för enskilda människors bästa välfärd. Som vanligt har jag <a href="http://thinkpurpose.com/2013/04/08/101-tactics-for-revolutionaries/">snott</a> det mesta i listan, men översättningarna, anpassningarna till samordnarrollen och flera tillägg är mina. Nu till era order - framåt för samordningsfanan!<br />
<br />
1. Om du har en ledande ställning, gå i bräschen själv<br />
2. Om du inte har en ledande ställning, gå i bräschen själv<br />
3. Bli känd som "<em>personen som...</em>" så när tiden är den rätta, så vet alla att det finns en person som...<br />
4. Lär dig att vara snäll, det är till nytta om andra kan gilla dig<br />
5. Inse att det inte finns några regler, du kan göra vad du vill<br />
6. Vet att du har så rätt som du kan ha just nu, utifrån det du har lärt dig hittills<br />
7. Vet att detta gäller lika mycket för alla andra<br />
8. Stanna på insidan av det felaktiga, så du kan tala med auktoritet om varför och vad som är fel<br />
9. Vet att det inte är en tävling. Det går inte att dela in världen i de som är framför dig och de som är efter. Och till alla er som är framför dig - <em>det är ni</em> som är efter.<br />
10. Var en entrepenör, inte en korsfarare<br />
11. Inse att när det fungerar, så kanske det inte ser som du föreställde det<br />
12. <strike>Använd solskyddsmedel</strike><br />
13. Försök göra nya saker, gör tydligt att andra kan se att det är nytt så att det kan ändra sina tankar om vad som fungerar<br />
14. Försök göra gamla saker, gör tydligt att andra kan se att det är gamla saker så att de kan ändra sina tankar om vad som fungerar<br />
15. Försök inte göra saker om du inte är beredd att göra det gratis. <em>De skulle ändå inte kunna betala dig tillräckligt</em><br />
16. Inse att det kan ta år<br />
17. Inse att det kanske aldrig händer<br />
18. Inse att det kan redan ha hänt och du har inte sett det eftersom det inte kallas det du kallar det<br />
19. Inse att det kan redan ha hänt inom den organisation du <em>borde</em> arbeta för<br />
20. Inse att det inte spelar någon roll för du kan ändå inte veta i förväg svaren på de fyra ovanstående punkterna<br />
21. Läs böcker och bloggar, allt har gjorts förut så dra fördel av andras erfarenheter och lärande<br />
22. Skriv om dina erfarenheter och lärande allt eftersom du utvecklas, så andra kan dra fördel av dina erfarenheter och lärande<br />
23. Lär dig <a href="http://www.bokus.com/bok/9789197765114/losningsfokuserat-ledarskap-gor-coachning-och-forandring-enkelt/">lösningsfokuserat ledarskap</a>. Applicera.<br />
24. Inse att vissa människor, i vissa tider, i vissa platser, är inte intresserade. Lev med det men häng inte upp dig på det<br />
25. Lär dig något om människor, lite psykologi eller antropologi. Människor är ditt råmaterial, vet hur de fungerar<br />
26.Var trygg med att andra kan tycka att du är en avvikare. Utan avikande från det normala, är utveckling inte möjlig (Frank Zappa)<br />
27. Läs <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Laozi">Laozi</a> som även han tröttnade på maktens intriger. Applicera<br />
28. Lär dig sälja möjligheter att lösa verkliga problem, inte själva lösningen. Människor anammar nya idéer för att de har verkliga problem som behöver lösas<br />
29. Lär dig att lyssna. Det är inte en plattityd, det är en färdighet som kan tränas upp. Lyssna på andra genom att inte titta på dem, utan att vara distraherad, utan att titta på marken eller dina händer. Lyssna bara på deras röster, som om de talade på radion, inte TV:n. Försök<br />
30. Bry dig inte om att försöka ändra "Institutionen" eller "Organisationen". De är "Institutionen" eller "Organisationen" av en anledning. "Institutionen" eller "Organisationen"är<em> aldrig</em> i fronten för verklig förändring<br />
31. Första linjen är där det händer, det som betyder något. Där får de professionella höra alla sorger och frustrationer från medborgarna. Första linjen är de mest grundade i det som faktiskt fungerar, och de minst övertygade om status quo<br />
32. Kalla inte det för något. Om du ger det ett namn kommer andra, även du, att ödsla tid att argumentera vad det är och vad det inte är<br />
33. Kalla det för något. Annars kan ingen någonsin prata om det<br />
34. Berättelser och data. I <strong>den</strong> ordningen<br />
35. Läs <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/W._Edwards_Deming">W. Edwards Deming</a> och, om du arbetar i offentlig sektor, <a href="http://www.thesystemsthinkingreview.co.uk/">John Seddon</a>. Applicera<br />
36. Vet att ingenting stort eller hållbart kommer att hända om inte den översta ledningen gör det också<br />
37. Människor förändrar inte sina tankar genom att bli övertygade av andra. De övertygar sig själva<br />
38. Du kanske kan bli övertygad genom att läsa en bok, de flesta blir det inte, men du vet inte vilka som blir det. Irriterande eller hur?<br />
39. "<em>Never give anyone the power to make you submit or rebel</em>". Marshall B. Rosenberg (övers. "Ge aldrig någon makten som får dig att underkasta dig eller ta strid")<br />
40. Led ledarna till jobbet, att lyssna på de verkliga kunderna. Det finns inget substitut!<br />
41. Exploatera missnöje med nuvarande arbetsmetoder och upprepade rutiner<br />
42. Stöd och förstärk nyfikenhet i nya arbetssätt<br />
43. Behåll ditt goda humör, ditt skämtlynne och sinne för ironi. Livsviktigt för att hålla modet uppe och cynismen borta<br />
44. Ihärdigt och noggrannt samla material som visar på anomalier i den officiella bilden. Lagra det, så att det är redo att använda när det bäst kan nyttjas, vilket kan ta år<br />
45. Ingen förändrar enkelt sina mest fundamentala trossatser. Men du kommer att gång på gång glömma detta och det kommer att överraska dig varje gång<br />
46. Att framgångsrikt argumentera på rationella grunder förutsätter en delad mental modell, en gemensam plattform. Därför är rationella argument en värdelös taktik för att förändra andras tankesätt<br />
47. Experimentera. Det är allt du kan göra, så det är bäst att göra detta övertydligt för dig själv att det är detta du gör, då kan du få ut det mesta lärande oavsett resultat<br />
48. Konversationer, inte presentationer. Prata i korridorerna, vid fikarasterna eller vid människors skrivbord, inte över hektarer av styrelserum och fullmäktigesalar<br />
49. Människor köper inte förändring för förändringens skull. De vill ha lösningar på nuvarande problem. Fokusera på det - <em>hur vill du ha det istället?</em><br />
50. Välj att vara i arenan, trots alla misslyckanden, tillkortakommanden och umbäranden. Det är ok att inte vara dom andra som bara tittar på:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<em>It is not the critic who counts: not the man who points out how the strong man stumbles or where the doer of deeds could have done better. The credit belongs to the man who is actually in the arena, whose face is marred by dust and sweat and blood, who strives valiantly, who errs and comes up short again and again, because there is no effort without error or shortcoming, but who knows the great enthusiasms, the great devotions, who spends himself for a worthy cause; who, at best, knows, in the end, the triumph of high achievement, and who, at the worst, if he fails while daring greatly, so that his place shall never be with those cold, timid souls who knew neither victory nor defeat.</em><br />
(Teddy Roosevelt, 1910)</blockquote>
<br />
Det var 50 taktiska taktiska tips. De första femtio det vill säga. Och kom ihåg, jag har förmodligen fel i varenda lilla postulat. Men det kan ni också ha. Jag jämför gärna era noteringar med mina.Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-84470903251492685822013-04-16T09:19:00.001+02:002013-04-16T09:31:38.283+02:00Sörmlands intervju med Anna Pettersson Westerberg<span style="font-family: inherit;">Jag har nåtts av </span><a href="http://www.rarsormland.se/media/50653/Nyhetsbrev-3_2013-04-11.pdf"><span style="font-family: inherit;">en intressant intervju som Samordningsförbundet RAR i Sörmland</span></a><span style="font-family: inherit;"> har gjort med statssekreteraren hos socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, nämligen Anna Pettersson Westerberg. </span><br />
<span style="font-family: inherit;"> </span><br />
<span style="font-family: inherit;">Här är artikeln och intervjun i sin helhet:</span><br />
<span style="font-family: inherit;"> </span><br />
<h4 class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<o:p></o:p><span style="color: #20124d; font-size: large;">Bra jobbat - men utvärdering nödvändig</span></h4>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Klara besked
från regeringen. Bra att Finsamförbunden blir fler och utvärdering av
förbundens verksamhet önskas. <a href="http://www.rarsormland.se/">RAR</a> intervjuar <a href="http://www.regeringen.se/sb/d/14335/a/159871">Anna Pettersson Westerberg</a> som är
statssekreterare hos socialförsäkringsminister
Ulf Kristersson. </div>
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaRnPoOM0e4Br0pC4j6ezHxE7fgA6epTexZeOrzEWWrEFVpzTnD-Jg947J2_T8AZchPimNfRQeb83Tagw-bMT8RmNaklPxFK2LdqSPM1qOovrJBnr3zYRF5QskEbVIoYJMMz7szB-Zdsk/s1600/Anna+Pettersson+Westerberg.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaRnPoOM0e4Br0pC4j6ezHxE7fgA6epTexZeOrzEWWrEFVpzTnD-Jg947J2_T8AZchPimNfRQeb83Tagw-bMT8RmNaklPxFK2LdqSPM1qOovrJBnr3zYRF5QskEbVIoYJMMz7szB-Zdsk/s320/Anna+Pettersson+Westerberg.jpg" width="212" /></a></div>
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span class="A3"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><strong><span style="color: #20124d; font-family: inherit;">Vad
vill regeringen åstadkomma genom att satsa 280 miljoner årligen på finansiell
samordning?</span> </strong></span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">– Vi vill
stödja personer som har behov av hjälp från fler olika myndigheter för sin
rehabilitering. Personer som riskerar att hamna mellan stolarna. Vi vill
etablera ännu bättre samarbete mellan myndigheterna. De gemensamma
Finsampengarna gör att myndigheterna får goda förutsättningar för att samverka
och inte lämpa över ansvaret på varandra. Och det gynnar i första hand individen.
</span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Finsam har en
viktig roll att fylla till exempel när det gäller att få unga med aktivitetsersättning
tillbaka till arbetslivet, rehabilitering av personer som inte har någon
sjukpenninggrundande inkomst och rehabilitering av personer med psykiska diagnoser.
</span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span class="A3"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="color: #20124d; font-family: inherit;"><strong>Vad
är det viktigaste finansiell samordning åstadkommit?</strong></span> </span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
<span class="A3"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">– Vi når fler
sjukskrivna och myndigheterna har fått mer kunskap om varandras verksamheter
och samarbetar bättre. Det är viktigt för de enskilda sjukskrivna personerna.
Finsampengarna har varit ett smörjmedel för att uppnå samarbetet och genom
Finsam finns det numer en form för hur samarbetet ska gå till.</span> </span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span class="A3"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="color: #20124d; font-family: inherit;"><strong>Är
ni nöjda med resultatet?</strong></span> </span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
<span class="A3"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">– En positiv
trend är att fler förbund bildas och att fler kommuner ansluter sig och på så
sätt når vi fler sjukskrivna. Men vi behöver få kvalificerade utvärderingar av
Finsams arbete. Vad spelar Finsams verksamhet för roll när det gäller att
minska sjukskrivningarna och få människor tillbaka till jobbet? Vilka metoder
fungerar bäst och vilka grupper gynnas mest av Finsams arbete?</span> </span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span class="A3"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><strong><span style="color: #20124d; font-family: inherit;">Vilket
är det viktigaste utvecklingsområdet för finansiell samordning?</span> </strong></span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
<span class="A3"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: inherit;">–
Utvärdering. Det har varit svårt att få bra studier på Finsams verksamhet, men
vi vill verkligen uppmana förbunden att jobba mer intensivt med utvärderingar i
samarbete med myndigheter och universitet.</span> </span></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span class="A3"><b><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="color: #20124d; font-family: inherit;">Kommer
anslaget till Finsam att utökas när allt fler förbund bildas?</span> </span></b></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span></div>
– Anslaget
ökas sakta men säkert. Från 2006 när regeringen fick ansvaret för Finsam har
anslaget stigit från 125 miljoner till 280 miljoner idag. <o:p></o:p><br />
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Pa0" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span class="A3"><b><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="color: #20124d;">Hur
ser finansiell samordning ut om fem år?</span> </span></b></span><span style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">– Då tror jag
att vi har täckning över hela landet, att alla kommuner är med och att vi når
allt fler sjukskrivna. Dessutom tror jag att vi har fått de kvalificerade
utvärderingar som vi behöver för att kunna se resultatet av förbundens arbete.</span></span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody><span style="font-family: inherit;">
</span>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbWZBm90wu01eOhtHHFUigC40dZii8ktiWtWXiffmJoVh8aGXY0nuPyhp3ueEgEMYWo96zPMquyZFnds6-bSq7ZMtiK8JK7UsuNNtBSOZ6mMy4pgJ6thb03xHehTmOY7Z-LBLHowxfIK8/s1600/IMG_0178.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: inherit;"><img border="0" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbWZBm90wu01eOhtHHFUigC40dZii8ktiWtWXiffmJoVh8aGXY0nuPyhp3ueEgEMYWo96zPMquyZFnds6-bSq7ZMtiK8JK7UsuNNtBSOZ6mMy4pgJ6thb03xHehTmOY7Z-LBLHowxfIK8/s320/IMG_0178.jpg" width="320" /></span></a></td></tr>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: inherit; font-size: small;">Bild från 2011. Anna i dialog med </span><a href="http://www.nnsfinsam.se/"><span style="font-family: inherit; font-size: small;">NNS</span></a><span style="font-family: inherit; font-size: small;"> och ordförande Kurt Kvarnström</span></td></tr>
<span style="font-family: inherit;">
</span></tbody></table>
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Som ni ser av bilden är intervjun inte första gången Anna Pettersson Westerberg visar sitt engagemang för finansiell samordning. Hon utmärker sig, tycker jag genom intervjun med intressanta och, glädjande, väldigt tydliga synpunkter. Finsammedlen ger goda förutsättningar för myndigheternas samarbete, säger hon. Myndigheterna har fått bättre kunskap om varandra, når alltfler personer med samordnade behov. Och kanske tydligast av allt "genom Finsam finns det numer en form för hur samarbetet ska gå till". Riktningen framåt är också märkbart tydligt: Täckning i hela landet och kvalificerade utvärderingar för att se resultatet av förbundens arbete samt ännu bättre samarbete mellan myndigheterna.</span></span><br />
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span></span><br />
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Allt detta kan jag tycka är bra men jag vill ändå ta fram de delar som gör mig lite förvirrad. Vem är subjektet? Vem gör vad? Och vad är det i så fall som ska utvärderas? Om subjektet är det "det goda förutsättningarna för samarbetet" som Finsam möjliggör då är utvärderingen mer strukturell. Har myndigheterna fått de förutsättningar de behöver för att stödja samarbetet, hur samarbetar förbunden med myndigheterna och vad gör förbunden som underlättar samverkan för parterna? Utvärdering som fokuserar på exakt det som är effektivt i arbetet med att "underlätta". Eller ska utvärdering fokusera på det som myndigheterna <em>gör</em> och effekterna av deras samarbete hos individerna de riktar sig mot? Den faktiska rehabiliteringen av individer är myndigheternas gemensamma ansvar. Ska utvärderingen fokusera på effekterna av samordningsarbetet och inte samordningsarbetet i sig? Vad är egentligen "resultatet" som Anna Pettersson Westerberg vill ha?</span></span><br />
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span></span><br />
<span class="A3"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-font-size: 12.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Givetvis så hänger dessa perspektiv ihop i människors föreställningar om vad finansiell samordning är. Förbunden är ju i symbios med sina medlemsmyndigheter även om de är fristående och självständiga som subjekt. De har olika roller men syftet med finansiell samordning är att föra ihop där det upplevs att det är effektivt att göra så. Vanligtvis vill olika subjekt markera självständighet för varandra och i vårt fall vill samordningsförbunden både vara självständiga och markera sitt stöd för det nära samarbetet mellan förbunden och myndigheterna. Blev det klokt? Kanske förvirringen bottnar i en blanding mellan syfte och mål. Målet är att stödja människors rehabilitering, men syftet, vägen dit, är att skapa bättre förutsättningar för myndighetsgemensamma aktiviteter och organiseringar.</span></span>Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-19937072299363571812013-04-13T16:17:00.001+02:002013-04-13T17:48:53.696+02:00Intervju med Gun-Eva Andersson Långdahl<a href="http://centerforclinicalexcellence.com/site.php?page=measures.php">SRS/ORS</a> bildar tillsammans ett av få uppföljningssystem som fångar på ett praktiskt och enkelt sätt hur individen upplever bemötande och arbetsalliansen samt förändringar i livssituationen mot ett bättre mående/arbetsliv/socialt sammanhang. SRS står för Session Rating Scale, ORS står för Outcome Rating Scale. Jag kom själv i kontakt med det när jag jobbade med lösningsfokuserade grupper av klienter redan för mer än tio år sedan och det har funnits sedan 90-talet. Idag finns ett stort referensmaterial så att man kan direkt och enkelt hämta hem uppgifter om signifikans (d.v.s. när en förändring verkligen är en förändring). Kolla in <a href="http://www.myoutcomes.com/">MyOutcomes</a>. Det allra senaste är att uppföljningssystemet har fått en statushöjning och är nu erkänd som evidensbaserad av den amerikanska <a href="http://www.nrepp.samhsa.gov/ViewIntervention.aspx?id=249">offentliga registret för evidensbaserade program och praxis (NREPP</a>). SRS/ORS har också <a href="http://kunskaptillpraktik.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=4eba8345-bcd6-455a-b033-b5a5d4ad5af2&FileName=Delrapport_2012_NY.pdf">fått stöd av SKL</a> här hemma i Sverige inom ramen för Kunskap till Praktik programmet. I Sverige känner jag ingen mer kunnig om SRS/ORS än <a href="http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?PSID=781">Gun-Eva Andersson Långdahl</a> som arbetar med missbruksvård i Skellefteå. Låt oss ta reda på mer om verktygen sett genom Gun-Evas ögon!<br />
<br />
<span style="font-family: Arial; font-size: x-small;"><strong><span style="font-family: inherit; font-size: small;">Hej Gun-Eva. Kan du berätta hur du började arbeta med SRS/ORS?</span></strong></span><br />
<div align="LEFT">
</div>
<div align="LEFT">
Ja, det är egentligen en lång historia. Årsskiftet 1989-1990 stod vi inför att starta upp en helt ny verksamheten inom Skellefteå kommun. Vi var ett team på 4 personer, två socionomer, en sjuksköterska och jag som psykolog. Med stöd från vår chef så skulle vi bygga upp en verksamhet där man genom samtal skulle erbjuda stöd och behandling till familjer där det fanns ett missbruk. </div>
<br />
<div align="LEFT">
Vi ställde oss frågan: Vad är det som fungerar i mötet med de som missbrukar? Vad är det som fungerar när man träffar partnern till den som missbrukar? Vad är det som fungerar när man träffar barnen? Sedan dess har den frågan varit central för oss: Vad är det som fungerar? Vi sökte efter ett sätt att arbeta, en metod som vi skulle kunna lära oss mer om för att bli duktiga på att möta familjerna i Öppenvård.<br />
</div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuHbL5zhZLA4t0csTHJGPb-oItmVakaQV7uFL28k_gu8_AbFyNjVAiZOeI_HMdvR5-LMR6_pjxY34u16NtsWryiio_B1nGIwATblyLmBkFI0T01OEXaScgCPYHpVVqbtKTeZfhh5jnA9M/s1600/GunEvastor.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuHbL5zhZLA4t0csTHJGPb-oItmVakaQV7uFL28k_gu8_AbFyNjVAiZOeI_HMdvR5-LMR6_pjxY34u16NtsWryiio_B1nGIwATblyLmBkFI0T01OEXaScgCPYHpVVqbtKTeZfhh5jnA9M/s320/GunEvastor.jpeg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="240" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gun-Eva Andersson Långdahl</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: left;">
</div>
</a><div style="text-align: left;">
1991 fick vi kännedom om att man genom frågor om framtid, önskemål och resurser kunde möta både enskilda personer och familjer. Vi hade av en händelse sökt oss till en kurs ledd av Matthew Selekman och Thomas Todd. Efter den kursen började vi aktivt, i samtal söka efter det som fungerade för klienten. 1992 träffade vi för första gången på <a href="http://scottdmiller.com/">Scott D Miller</a>, han arbetade då tillsammans med <a href="http://articlescoertvisser.blogspot.se/2008/02/brief-history-of-solution-focused.html">Steve de Shazer och Insoo Kim Berg</a>. Det första han skrev på tavlan, som inledning till två dagars workshop, var just: Vad är det som fungerar? Därmed hade han vunnit vårt intresse och vi fick nu vetskap om att det fanns ett arbetssätt som hette Lösningsfokuserad korttidsterapi, vars mål just var att hitta det som fungerar för klienten. Vi beslutade då att lära oss arbetssättet full ut.</div>
<br />
Vi märkte att arbetet med <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6sningsfokuserad_korttidsterapi">Lösningsfokuserad korttidsterapi</a>, fick oss att må bättre i personalgruppen. Vi la ner mindre energi på att tänka åt människor och mer energi till att hitta lösningar tillsammans med klienten.<br />
<br />
<div align="LEFT">
Nästa steg blev sedan att ta reda på vad klienterna tyckte om det vi gjorde. Gillade dom sättet vi arbetade på? Var det till hjälp för dem? Vi genomförde en fördjupad studie "<a href="http://www.snvf.se/pdf/rapport3.pdf">Kvinnor i Lösningstagen</a>", vi startade med intervjuer i samtal med avslutad behandling hos oss. Vi fann att våra klienter gillade vårt arbetssätt. Vi fick kommentarer som "kan man göra på något annat sätt?" "mål måste man ha annars kommer man ju ingen vart!". Våra klienter verkade på något sätt tycka att detta med att tillsammans hitta lösningar och det som fungerar, var något naturligt.</div>
<br />
<div align="LEFT">
Vi fick av dem en massa nya tankegångar att arbeta vidare med. Sätt att arbeta på som vi själva inte skulle ha tänkt på. När vi nu börjat arbeta med utvärdering så tyckte vi att det var lite synd att våra klienter inte fick möjlighet att tycka till om det som pågick under pågående behandling, så att vi kunde få deras idéer direkt.</div>
<br />
<div align="LEFT">
Vi hade fortsatt att upprätthålla kontakten med Scott D Miller, vi gick på fler kurser med honom. Vi bjöd in honom till Skellefteå och vi arbetade tillsammans. Vi förde resonemang om utvärdering och vi arbetade med klienter, vilket är enkelt då Scott kan prata svenska. Med reflektioner från Scott så skapade vi själva en samtalsutvärdering. Efter varje samtal fick klienterna fylla i en samtalsutvärdering, som bestod av en skattning av om samtal varit till hjälp. Denna skattning följdes av två frågor. Vad hade varit till hjälp under samtalet och vad mer skulle samtalen behöva innehålla för att fortsatt vara till hjälp? </div>
<br />
<div align="LEFT">
Tiden är nu 1996-1997, samtalsutvärderingen fungerade fantastiskt bra. Alla klienter hade något som de ville säga och vi fick lära oss en massa om hur de ville att deras behandling skulle utformas.</div>
<br />
<div align="LEFT">
Mot slutet av 1990-talet, började Scott prata med oss om att det var dags för behandlare att visa på resultat. Han beskrev hur utvecklingen i USA gick mot en styrning av behandling terapi mot evidensbaserade metoder. Alltså varnade han för att det i framtiden enbart skulle satsas pengar på metoder som var beforskade. Vi avfärdade hans oro med att vi minsann inte var ifrågasatta, att vårt arbetssätt hade stöd från både chefer och politiker. </div>
<br />
<div align="LEFT">
Vi var trots detta i ett läge där vi var nyfikna på våra resultat. Vi visste att våra klienter gillade det vi gjorde men vi visste inget om våra resultat. Scott föreslog att vi skulle arbeta med <a href="http://www.oqmeasures.com/page.asp?PageId=77">OQ45</a>. 45 frågor inom fyra områden av klientens liv där man kunde följa resultat. Vi var några som hoppade på detta och testade, jag försökte vara envis och hålla i arbetet med OQ45. Det var spännande att äntligen se vilka resultat som behandlingen gav men orimligt att be klienten fylla i 45 frågor om och om igen. </div>
<br />
<div align="LEFT">
Ja som alla kanske nu vet så hade Scott rätt. Det gick några år sen var vi mitt uppe i en metoddiskussion. Nu skulle evidensbaserade metoder implementeras. Tur för oss så hade Scott återkommit till oss med en vidareutveckling av OQ45. Han presenterade ORS - Outcome Rating Scale, som gav samma resultat som OQ45 men där klienten skattade sig på fyra områden. Efter att ha arbetat med 45 frågor så var det en befrielse att arbeta med fyra områden. Så vi hakade på direkt! Så sen början av 2000-talet har vi arbetat med ORS. Eftersom att ORS är validerat med arbete med SRS - Session rating scale, så bytte vi ut vår samtalsutvärdering till SRS.</div>
<br />
<div align="LEFT">
Så när metodvågen spred sig över Sverige så kunde vi luta oss tillbaka och fortsätta arbeta med det <span style="font-family: inherit;">som fungerade, för vi kunde visa på resultat. </span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<span style="font-family: inherit;"><strong>WOW, Gun-Eva, vilken resa, snart 25 år om jag räknar rätt! Så vart står vi idag när det gäller SRS och ORS som uppföljningsmetod? Hur ser intresset ut i Sverige och nationellt?</strong></span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;"><div class="MsoNormal">
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black; font-family: inherit;">Vart
står vi idag? Ja jag ser att de som använder ORS/SRS får en speciell känsla för
vad det innebär att arbeta tillsammans med klienten. ORS/SRS lägger speciellt
fokus på att det är viktigt att ha ett tydligt mål att arbeta med så att det går
att utvärdera varje litet steg som tas. Det blir även viktigt för både
terapeuten/hjälparen och klienten att hitta det sätt, den modell, som fungerar
allra bäst för klienten i förändringsarbete som pågår. Så samtidigt med att vi
mäter resultat, blir forskare i vår egen vardag, så utvecklar vi ett speciellt
arbetssätt där vi planerar och utvärderar arbetet tillsammans med klienten.
Dessutom så är det roligt att arbeta med klienters feedback, för det går aldrig
att förutse hur klienten ser på vårt arbete. Som professionella så ger arbetet
med ORS/SRS oss en möjlighet att arbeta med hela vår kompetens inte bara med EN
metod.</span></span><br />
<br />
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black; font-family: inherit;">Vad
händer i Sverige? Jag har egentligen alldeles för dålig överblick över hur
ORS/SRS arbetet sprider sig. Jag ser däremot att ORS/SRS ligger bra i tiden
utvecklingsmässigt. Det finns ett tydligt krav inom alla organisationer idag om
att det skall finnas ett uppföljningsinstrument. ORS/SRS är enkelt att lära sig,
det är något som man kan väva in i det arbete som pågår utan att det tar för
stort utrymme tidsmässigt.</span></span>
<span style="font-family: inherit;">
</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;"><span style="font-family: inherit;">Från
</span><a href="http://kunskaptillpraktik.skl.se/"><span style="font-family: inherit;">SKL - Sveriges Kommuner och Landsting</span></a><span style="font-family: inherit;"> centralt, så har man visat ett stort
intresse. Jag kommer att ingå i en referensgrupp där just utvärdering och
uppföljning är i fokus, SKL har här valt att förespråka just ORS/SRS som ett av
fyra uppföljningsinstrument. <o:p></o:p></span></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
<span style="color: black;">
</span><span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;"></span></span><br />
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;">Sen
har vi ju det där med implementering, det kan vara många som visar intresse och
som gärna vill prova. Det är något helt annat att lyckas med att väva in det som
något man gör hela tiden. Detta gäller ju all form av implementering, man
behöver stöd och hjälp under en längre tid för att lära sig att använda ett
instrument fullt ut. Hakar det upp sig från start så lägger vi oftast undan det
med tanken att det inte fungerar. Just detta med implementering gör det svårt
att få ett grepp över spridningen.</span></span>
<br />
<strong></strong><br />
</span><span style="font-family: inherit;"><strong>Berätta gärna mer om ditt arbete med SKL och deras intresse för ORS/SRS. Vad hoppas du ser hända som en följd av det arbetet?</strong>
</span><br />
<span style="font-family: inherit;"><div class="MsoNormal">
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black; font-family: inherit;">Jag
fick en förfrågan av Gunborg Brännström på SKL, hon arbetar med Kunskap till
Praktik inom området missbruk. På SKL har man valt att ge stöd till fyra olika
uppföljningssystem, varvid ORS/SRS är ett av dem. Jag ska ingå i en
referensgrupp som träffas fyra gånger per år och i denna skall implementering av
just utvärdering och uppföljning vara fokus. </span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"></span><br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;"><span style="font-family: inherit;">I
samma veva som jag fick förfrågan så gav även Gunborg ett uppdrag till Region
Västerbottens FOU enheten med Marie Ernestad som chef, i uppdrag att starta en
implementering av ORS/SRS i de olika kommunerna med särskilt fokus på de små
kommunerna. De flesta utvärderings- och uppföljningssystemen kräver resurser både
vad gäller tid och pengar, till skillnad från dessa så är ORS/SRS enkelt.
Gunborg ser en möjlighet att ORS/SRS skall vara en möjlighet att implementera
just för att de är lätt att administrera och kräver rimlig mängd av resurser.
Det mest viktiga är att få igång ett arbete med uppföljning och utvärdering så
att man kan se vilka effekter insatser inom kommun och landsting
ger.</span></span></span></div>
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
</span><span style="font-family: inherit;"><span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;">Vårt
arbete i Västerbotten har nu startat med utbildning och handledningsstöd, mitt
team på Rådgivningen Oden i Skellefteå har fått extra resurser för att ges
möjlighet att arbeta med detta implementeringsförsök.<o:p></o:p></span></span><br />
<span style="color: black;">
</span><span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;"></span></span><br />
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;">När
en organisation som SKL visar intresse så får det naturligtvis stor betydelse.
Ett implementeringsarbete med ORS/SRS som sanktioneras av SKL har en förankring
på chefsnivå inom kommuner och landsting som är ägare av organisationen SKL.
Inom SKL finns en lång erfarenhet av implementeringsarbete och där har man även
informationskanaler till alla regioner i Sverige. <o:p></o:p></span></span><br />
<span style="color: black;">
</span><span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;"></span></span><br />
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;">Med
stöd från SKL så får ORS/SRS en status som ett uppföljningssystem att räkna med,
något som man på organisationsnivå ser som värdefullt att satsa på. Ett verktyg
som skapar möjlighet att följa effekter och resultat av olika typer av
insatser.<o:p></o:p></span></span><br />
<span style="color: black;">
</span><span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;"></span></span><br />
<span style="color: #1f497d;"><span style="color: black;">Samtidigt
så når vi målet med att tillsammans med våra klienter skapa lösningar och
förändring. Vi kan sprida kunskapen om hur viktigt det är att låta klienten
vägleda oss i vårt arbete. Vi undviker att fastna i stereotyper där vi bara
pratat om metoder och diagnoser.</span></span></span><br />
<br />
<strong>Stort tack, Gun-Eva för all information!</strong>Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-35714115074715789622013-04-10T00:22:00.001+02:002013-04-11T23:10:47.120+02:00Open Space"Open Space är en fantastisk möjlighet att ge plats åt frågor, berättelser, idéer
och ännu mer utbyte av erfarenheter. Den bygger på erfarenheten som många har av
konferenser och möten, att det mest produktiva var fikarasterna och lunchen och
de diskussioner som skedde där. Open Space gör det möjligt att under själva
konferensen arrangera mindre gruppsittningar där just de diskussioner som
gruppdeltagarna vill samlas och prata om, kan ske." <br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihsHtoFyqaUe1wH182kAIx29T6Ar1mdSfuMFmMy68EsWzxcdUJb7ddqfb-WXuCGXpFk0hr93z5W4ebK2eh09xestxEja-wJiXzyDF8iDVM-EiFpyip7_ctsncApE_aQqpvBHrwgCT7CbA/s1600/iPhone+Image+8A560E.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"></a><br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihsHtoFyqaUe1wH182kAIx29T6Ar1mdSfuMFmMy68EsWzxcdUJb7ddqfb-WXuCGXpFk0hr93z5W4ebK2eh09xestxEja-wJiXzyDF8iDVM-EiFpyip7_ctsncApE_aQqpvBHrwgCT7CbA/s1600/iPhone+Image+8A560E.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihsHtoFyqaUe1wH182kAIx29T6Ar1mdSfuMFmMy68EsWzxcdUJb7ddqfb-WXuCGXpFk0hr93z5W4ebK2eh09xestxEja-wJiXzyDF8iDVM-EiFpyip7_ctsncApE_aQqpvBHrwgCT7CbA/s320/iPhone+Image+8A560E.jpg" width="240" /></a>Kan detta låta som en dröm? Det är faktiskt på riktigt. Open Space gör det möjligt. Men vad är det? Harrison Owen är den som har skrivit och, så att säga, skapat Open Space. Han skriver i sin bok (se bredvid) att han 1983 hade möjligheten att organisera en internationell konferens för 250 personer. Det tog honom ett helt år av hårt jobb. Efter att han hade arbetat med alla detaljer, alla frustrationer och alla egon (hans egen likväl som andras) så bestämde han sig att han aldrig mer skulle genomgå en sådan process igen. Hans beslutsamhet förstärktes mot slutet av konferensen då alla höll med om (även han själv) att även om konferensen hade hade varit utmärkt så var den mest användbara delen av konferensen fikarasterna. Så var det. Trots allt hårt arbete med förberedelserna var den delen av konferensen som alla mest gillade just den del av konferensen som han hade just ingenting att göra med: fikarasterna. Hans slutsats var att häri ligger ett budskap.<br />
<br />
Open Space är resultatet av att försöka fånga den erfarenheten inom själva konferensen, ett sätt att fånga den nivå av synergi och energi som släpps loss på en bra fikarast och kombinera det med det bästa som kan komma ur en planerad aktivitet eller ett reguljärt möte. Resultatet är förvånansvärt enkelt och i dess enkelhet ligger en hel del lärdomar för oss samverkare, samordnare, mötesvärdar, ledare av (och för) många viljor. Det är lätt att dra paralleller till samordningsarbete men det kan jag återkomma till på slutet. Men först hur lyckades Harrison Owen hantera det budskapet som han uppmärksammade. <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Open-space_technology">Efter ett par martinis,</a> sägs det, i baren kom han på Open Space. Så här går det till och det kan presenteras så här:<br />
<br />
Open Space är din möjlighet att dela med dig, diskutera och utforska:<br />
<ul>
<li>Ämnen du är engagerad för</li>
<li>Frågor som du vill ha svar på</li>
<li>Erfarenheter som du skulle önska dela med andra</li>
<li>Idéer som du vill utveckla vidare</li>
</ul>
Under Open Space kommer du att kunna föreslå ämnen för diskussioner. Man behöver inte ha förberett ett ämne eller någon struktur för diskussionen (men det är givetvis helt ok om du har gjort det), endast föreslå något som du är intresserad av och vill utforska, diskutera eller dela. Det kommer inte att finnas ämnen bestämda på förhand. Open Space föreslår istället endast tider och platser. Vad som händer exakt organiseras på plats.<br />
<br />
Det finns dock några regler, fem st:<br />
<ol>
<li>Vem som än kommer är rätt personer!</li>
<li>När det startar, då startar det!</li>
<li>Vad som än händer är det enda som skulle kunnat hända!</li>
<li>Vart det än händer är det rätta stället!</li>
<li>När det är slut, ja då är det slut!</li>
</ol>
Och så finns det en lag: Lagen om de två fötterna. Lagen om de två fötterna stipulerar att du närsomhelst kan flytta dig från en grupp till en annan om du känner att du kan bidra till en bättre diskussion någon annanstans. Det är helt ok att röra dig mellan grupper, eller t.o.m. skapa en ny grupp längs vägen. Detta ger upphov till två sätt att vara under en Open Space session. Du kan vara en Humla eller en Fjäril. Humlor gillar att sitta ned och kan parkera på ett ställe länge eller så kan de fastna mellan två grupper och hugga tag i en annan humla längs vägen och diskutera något annat angeläget. En Fjäril däremot korspollenerar, och ger lite input i en grupp och flyttar sig till nästa och till nästa och gör samma sak där. Det är helt ok att vara båda.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJVacIbSOWfaW4IW9RjfOIQuJJX195CCH2HMicaWbGGlsj5hdHFM6EHQbj1NVWZm2LvoGSqbIuslqn9-P_3T14wzEiVzwRRuShZl0XTa2m2Bp9ICSnafA63Zsy8TzgDac6J-qjOMcMTMs/s1600/iPhone+Image+D8514F.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJVacIbSOWfaW4IW9RjfOIQuJJX195CCH2HMicaWbGGlsj5hdHFM6EHQbj1NVWZm2LvoGSqbIuslqn9-P_3T14wzEiVzwRRuShZl0XTa2m2Bp9ICSnafA63Zsy8TzgDac6J-qjOMcMTMs/s1600/iPhone+Image+D8514F.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJVacIbSOWfaW4IW9RjfOIQuJJX195CCH2HMicaWbGGlsj5hdHFM6EHQbj1NVWZm2LvoGSqbIuslqn9-P_3T14wzEiVzwRRuShZl0XTa2m2Bp9ICSnafA63Zsy8TzgDac6J-qjOMcMTMs/s320/iPhone+Image+D8514F.jpg" width="320" /></a>Jag har presenterat Open Space många gånger och det är alltid lite läskigt att be gruppen komma med förslag på idéer och sånt som de vill diskutera och bilda små arbetsgrupper kring. Men det har aldrig misslyckats. Människor vill gärna göra mer än vad jag tror och det är alltid fantastiskt att uppleva hur det blir just de diskussioner som de som är där mest av allt vill prata om och samlas kring. Det är paradoxalt väldigt lätt att det blir rätt diskussioner i just rätt tid.<br />
<br />
Och det föranleder min reflektion. Kan Open Space, skapandet av "Den öppna ytan" säga oss något om hur man kan skapa bra betingelser för samverkan? Reglerna är enkla och sättet att tillämpa dem är väldigt tillåtande. Den mest jobbiga är Lagen om det två fötterna. Det är helt ok att lämna en diskussion. Det kan kännas som ett misslyckande men konstigt nog förklarar man att det är ok och att det handlar om att ta eget ansvar för var man tror att man själv gör mest nytta just då, ja då är det ok.<br />
<br />
Reglerna innehåller mycket visdom: De som kommer är dom som kommer. Det är alltid de som dyker upp på mötet som vi kan jobba med. Det som saknas, de som inte är där - att prata om det, ja det kanske inte leder till bättre samverkan och kan ofta vara en tidstjuv om man inte gör något mer konstruktivt av sin frustration. Open Space - En metafor för samverkan!<br />
<br />
Mer <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Open-space_technology">om</a> <a href="http://www.skaparlust.nu/openspace.htm">Open</a> <a href="http://openspaceconsulting.com/om-open-space-metoden">Space</a> <a href="http://www.genuinecontact.net/svensk/open_space.htm">i dessa</a> <a href="http://www.yesand.eu/153-engage-people-with-open-space/">länkar</a>.Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-58318467804191041722013-04-03T14:51:00.000+02:002013-04-03T16:38:40.449+02:00Intervju med Linnea Landerstedt<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-Mw_bvTJiKZ77gxRUOxPJhGE8SGoBKCRrtbeF9CZL2uvhrGOFHGs1PHELP8jzba6Sf8ZfUrdK1x7RViWdLoZnpekDHohGMd_h_SyEgLubsgG5UkvfePuBqwBJxKYZzGtpZwB4ubJwzAM/s1600/landerstedt_linnea_11.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"></a><br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-Mw_bvTJiKZ77gxRUOxPJhGE8SGoBKCRrtbeF9CZL2uvhrGOFHGs1PHELP8jzba6Sf8ZfUrdK1x7RViWdLoZnpekDHohGMd_h_SyEgLubsgG5UkvfePuBqwBJxKYZzGtpZwB4ubJwzAM/s1600/landerstedt_linnea_11.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-Mw_bvTJiKZ77gxRUOxPJhGE8SGoBKCRrtbeF9CZL2uvhrGOFHGs1PHELP8jzba6Sf8ZfUrdK1x7RViWdLoZnpekDHohGMd_h_SyEgLubsgG5UkvfePuBqwBJxKYZzGtpZwB4ubJwzAM/s1600/landerstedt_linnea_11.jpg" /></a>Här är Linnea Landerstedt. Hon är Norra Västmanlands Samordningsförbunds nytillträdda ordförande. Linnea tillträdde bara för några veckor sedan men har redan utmärkt sig med en tydlig närvaro i olika samordningsförbundsrelaterade aktiviteter och gjort sig tillkänna som en engagerad och nyfiken samordningsledare. Linnea har en politisk bakgrund inom socialdemokratin och där har hon varit aktiv sedan 1990-talet. Hon sitter för närvarande både i Landstingsfullmäktige (som förste vice ordförande) och i dess presidum (även här är hon förste vice ordförande). Linnea är även ersättare i kommunfullmäktige i Norbergs kommun. Linnea har annars en bakgrund som sjuksköterska och har varit framträdande inom en rad fackliga uppdrag i Landstinget Dalarna. När Linnea valdes till ny ordförande i samordningsförbundet utbrast en annan politiker i församlingen, Anita Lilja-Stenholm, "en mycket kompetent person!". I syfte att fler få känna Linnea och få reda lite på hur hon ser på sitt nya uppdrag, tog jag tillfället att ställa ett par frågor.<br />
<br />
<strong>JW: Vad har du med dig in i arbetet?</strong><br />
<br />
LL: Jag har insikt och vetskap att genom samverkan genom samordningsförbundet gör vi skillnad för dem vi är till för. I det privata, i yrkeslivet och i det politiska uppdraget har jag mött många människoöden. I mitt arbete inom intensivvård har jag vårdat många där livet och förutsättningarna till ett gott liv och egenförsörjning snabbt förändrats. Där pusselbitarna till rehabiliteringen har varit det svåra och avgörande för att hitta en väg tillbaka till ett meningsfullt liv. Då behövs ett inarbetat och välfungerande teamsamverkan mellan landsting, kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.<br />
<br />
I <a href="http://www.samordningnv.se/om_forbundet/arsredovisning.shtml">förbundets årsredovisning 2012</a> ser vi resultaten av det goda arbetet, som utvecklas väl och de positiva vitsord myndigheterna har fått av dem som de har givit stöd till. Vi ser att många har en mer meningsfull tillvaro och är på väg till egen försörjning. Jag vill tacka för de vänliga vitsorden jag fått med på vägen. Det sporrar mig att ytterligare leva upp till de fina förväntningarna.<br />
<br />
<strong>JW: Så utifrån allt du har gjort tidigare och allt du har lärt dig om hur samverkan kan göra skillnad för många människor, vad hoppas du se hända (mer) som en följd av samordningsförbundets arbete framöver under mandatperioden?</strong><br />
<br />
<div>
LL: Det jag hoppas på mest är att vi kan fortsätta det framgångsrika
utbildnings- och utvecklingsarbetet som kännetecknar vårt förbund. Det är viktigt att fortsätta ta vara på våra egna och andras erfarenheter, lära av varandra och ta del
av bl.a. den externa medbedömning som vi fått från Marita Mossberg och Örebro
Universitet. Jag hoppas vidare,</div>
<ul>
<li>att samordningsförbundet blir än mer en självklar resurs i arbetet runt de med
samordnade rehabiliteringsbehov</li>
<li>att våra huvudmän är starka och tydliga med sin roll i förbundet och
ger stöd åt förbundets målsättningar</li>
<li>att vi kan stärka stödet till myndigheternas samordningsteam så att de klarar av ex. frånvaro vid
sjukdom etc, och kan fullfölja planerade aktiviteter. Jag vill gärna bidra att ge förutsättningar och mer utrymme för personalens
stora engagemang</li>
<li>att våra huvudmän och deras tre samordningsteamen kan övervinna de hinder
som ändå finns, så att vi kan använda alla tillgängliga resurser runt teamen i rehabiliteringsarbetet.</li>
</ul>
Jag vill också vara med att marknadsföra samordningsförbundets stöd till och finansiering av samordnade rehabiliteringstjänster ytterligare och
se om ännu fler personer kan ingå, och få stöd från, teamen. Jag vill gärna också vara med att se över möjligheterna till ökad samverkan med andra förbund. En del är på gång redan med samarbete inom EU-frågor och inom utvärderingsarbetet.<br />
<br />
<div style="text-align: left;">
Vi har ett spännande år framför oss och en stor utmaning, många är beroende
att vi lyckas med vår målsättning.</div>
<div style="text-align: left;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<strong>JW: Stort tack, Linnea! </strong><br />
<strong></strong><br />
<strong>För er som vill komma i kontakt Linnea så går de alldeles utmärkt att nå henne <a href="http://www.samordningnv.se/om_forbundet/kontakt.shtml">via denna länk</a> eller så kan ni träffa henne på konferensen för "Integrerad samverkan" som förbundet är med och arrangerar den 11 juni. Hon är med då och presenterar en workshop!</strong></div>
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-85150652348851699582013-03-08T12:09:00.001+01:002013-03-08T12:13:20.248+01:00Tecken på bättre utvärdering av integrerad samverkan (4)Nu är vi framme vid sista delen av denna miniserie av inlägg här på Samordningsbloggen. Den redogör för ett pågående arbete mellan tre samordningsförbund som har valt en liknande samordningsstrategi, den under namnet "integrerad samverkan". Vi har valt att sammanfatta en utvärderingsansats i fyra strategiska steg, eller rättare sagt, sådant vi kommer att märka om vi tar oss framåt.<br />
<br />
<a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/01/tecken-pa-battre-utvardering-av.html">Det första är att vi tar fram en ramberättelse</a> på hur vi lokalt har kommit fram till denna strategi - integrerad samverkan - och vad vi tror lokalt kan bli annorlunda p.g.a. den.<br />
<br />
<a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/02/tecken-pa-battre-utvardering-av.html">Det andra har att göra med att vi tar fram indikatorer</a> med hjälp av professionella forskare som vi stämma av hur vi lyckas nå de effekter vi tror att strategin kan ge.<br />
<br />
<a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/02/tecken-pa-battre-utvardering-av_6.html">Det tredje handlar om att studera utfallsmått</a> som fångar hur deltagare i insatser upplever själva skillnader i bemötande och i sin livssituation. SRS/ORS är ett exempel på sådana mått som kan studeras och läggas till i den flora av uppföljning som görs. Vi tror att det är viktigt att få med deltagarens röst i utvärderingsarbetet så mycket det går eftersom organiseringar med stöd av denna strategi, integrerad samverkan, förutsätter att man utgår från individens behov.<br />
<br />
Det fjärde är att vi bygger upp mötesplatser för att fortlöpande diskutera utvärdering av integrerad samverkan.<br />
<br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="font-size: 9.5pt; letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";">
Det arbete som jag och förbunden i Östra Östergötland och Hudding/Botkyrka/Salem har inlett förutsätter en öppenhet och en dialog med lokala aktörer,
serviceanvändare och andra intresserade i vår omvärld. Arbetsgruppen är unik men den är inte exklusiv. Den ställer gamla frågor i en ny miljö med nya omständigheter. Kanske kan vi hitta tillräckligt goda
lösningar på frågor som idag frustrerar våra kolleger och huvudmän?</span></span><span class="brdtext"><span style="font-size: 9.5pt; letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><o:p> Jag tror att det är möjligt, mycket p.g.a. att om vi har en liknande strategi då kan vi lyfta utvärderingsarbetet bort från det regelrätta projekt- eller insatsnivån. </o:p></span></span></div>
<br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="font-size: 9.5pt; letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";">Under
2013 har tror vi att det är viktigt att bjuda in till samtal på olika platser och på olika sätt. På den regionala
nätverksträffen i februari sammanstrålade flera tjänstemän från förbund i åtta län för att stämma av vad vårt inledande arbete och de tecken som kan visa oss att vi lyckas komma
framåt i våra frågor. Det var en ganska informell tillställning men jag tror att vi väckte lite nyfikenhet och vi gjorde oss mottagliga för idéer framöver. Samtidigt tror jag
att det är en fördel för oss att vi är tydliga med vad vi gör för oss själva.
Att prata om vad vi gör hjälper oss att hålla oss på spåret på det önskvärda
som vi kan åstadkomma som ett resultat av vår arbetsgrupp.<o:p></o:p></span></span></div>
<span class="brdtext"><span style="font-size: 9.5pt; letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="font-size: 9.5pt; letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";">
Den 15 mars har nätverket för integrerad samverkan sitt tredje möte i
Norrköping. Där erbjuds en möjlighet att för ledamöter, chefer och samordnare
att utveckla utvärderingstankar ett steg till och det kan förbereda oss inför nästa publika
framträdande.<o:p></o:p></span></span></div>
<br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="font-size: 9.5pt; letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";">Den 11 juni arrangerar Västmanlands tre samordningsförbund en öppen konferens om
integrerad samverkan. Den kommer att innehålla en rad olika workshops och här vill vi vara aktiva. En workshop på temat känns angelägen och där kan vi presentera hur vi går vidare och jobbar med utvärdering av integrerad
samverkan. En workshop behöver inte innebära att vi är helt färdiga med vårt
arbete, men jag tror att under våren kommer vi att kunna hjälpas åt att visa
upp hur vi tänker. Jag tror att vi kan komma framåt väldigt effektivt om vi är
öppna för feedback och idéer som kan hjälpa oss vidare. Vi kommer förmodligen
inte att kunna komma framåt av egen kraft utan vi behöver stöd från
forskarsamhället, kanske ISF och definitivt våra styrelser och representanter från våra huvudmän
och våra serviceanvändare.<o:p></o:p></span></span><br />
<br />
Detta är några av de mötesplatser som byggs upp. Vissa är återkommande som nätverksmöten både regionalt och för temat integrerad samverkan. Jag tror vidare att i takt med intresset stiger för integrerad samverkan att det går att etablera fler och ännu mer tillgängliga mötesplatser. Det finns så klart virtuella sådana också. <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/integreradsamverkan.shtml">Hemsidan för ämnet</a> på Norra Västmanlands Samorndingsförbunds hemsida men också <a href="http://www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund#!/integreradsamverkan">en Facebook sida finns redan</a>. Här sprids redan mycket information på ämnet och det är fritt fram att tycka till och vara med (flera har redan hittat hit, 26 st). Hoppas vi ses där!</div>
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-82750060368672543982013-03-06T16:20:00.002+01:002013-03-06T21:46:01.157+01:00Makalösa resultat från SamordningsteamenTrots att jag jobbar för att stödja de tre samordningsteamens verksamheter i Sala, Fagersta/Norberg/Skinnskatteberg resp. Hallstahammar/Surahammar kan det gå lång tid utan att exakt veta hur väl de producerar resultat. Jag följer givetvis upp allt eftersom och det är mycket data jag processar men ibland är det skönt att samla in och sammanfatta. Idag har jag sammanställt förbundets årsredovisning och den kommer snart upp för beslut i styrelsen. Bland underlagen för redovisningen finns data från samordningsteamen om hur väl de har lyckats nå sina mål. Och det är bara helt otroligt. De överträffar mina förväntningar flera gånger om.<br />
<br />
Samordningsteamen har sammanlagt jobbat med 155 deltagare under året och av dessa har 49 deltagare fullföljt och avslutat sin samordnade arbetslivsinriktade rehabilitering. Hela 76 % har närmat sig en arbetsmarknad de allra flesta hela vägen till ett jobb eller studier. Några få har kommit vidare till annan arbetslivsinriktad rehabilitering som erbjuds inom de ordinarie myndigheterna. Men 76 %! Hur är det möjligt?<br />
<br />
Kan det vara så att en integrerad verksamhet, med stor och tydlig engagemang från chefer, från personal hos de ordinarie verksamheterna och ett stabilt stöd från professionella teammedarbetare, kan göra en sådan skillnad? Betänk att individerna stod relativt långt från arbetsmarknaden, snittiden i bidragsförsörjning är 4,8 år. Jag är i alla fall mållös. Och detta är bara början, en ung verksamhet som redan efter några få månader i år berättar att många är på väg ut i arbete eller studier.<br />
<br />
Efter lite fattning kan det vara värt att göra några reflektioner. Jag har kommunicerat det goda resultatet till medarbetare i samtliga team idag och frågat dem var sin fråga om hur de tror de har lyckats. Alla underskattade sina resultat. Jag kommer ihåg under projekttiden att något projekt lyckades komma upp i 40 % (Empowerment), Resam lyckades också bra men där var det övervägande resultatet att individer kom till ordinarie arbetsförmedlingens insatser. Målgrupperna är snarlika men det är klart att teamen har lyckas otroligt bra.<br />
<br />
En annan reflektion är att ingen hade lagt 76 % som ett mål för insatsen. Styrgrupperna till alla tre teamen var överens att man inte ville ha procentmål. Svårigheten att sätta mål och risken att korrumpera urvalsarbetet var en del av skälen. Likaså åberopades det cyniska i att om man sätter ett mål med hur många som ska lyckas, sätter man också ett mål hur många som får misslyckas. Istället satte man ett mål som utgick på att försöka stödja så att så många som möjligt närmade sig en arbetsmarknad och förband sig att följa upp det i efterhand. Jag är rätt säker på att ingen hade vågat lägga ett mål på 76 % med en grupp som har så många år av bidragsförsörjning bakom sig och med den rehabiliterings- och samordningsproblematik som deltagarna har med sig in i insatserna.<br />
<br />
Oh well. Jag ville med blogginlägget få utlopp få min admiration och chock över hur väl ett bra genomfört samordnat arbete kan göras på operativ nivå, med deltagarna, människorna som verkligen berörs av det. Jag är så imponerad och med detta bakom oss finns det en stor kar av erfarenheter och lärdomar att ösa ur. Framtiden är mycket ljus!Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-67279442330207447922013-02-06T21:07:00.001+01:002013-02-07T07:36:45.637+01:00Tecken på bättre utvärdering av integrerad samverkan (3)Vi har kommit till tredje delen av denna serie av fyra inlägg om hur en ansats för utvärdering av integrerad samverkan kan skapas. Jag är ute efter tecken på förändring snarare än konkreta steg. Jag hoppas att ni ser skillnaden. Jag utgår från att förändring sker hela tiden och den är till största del oförutsägbar. Den händer vare sig vi kan förstå den eller inte. Då är det mer logiskt att söka tecken på förändring som verkar leda oss åt rätt håll än att på förhand staka ut vägen och söka konsensus för den. Att leta efter tecken gör att vägen framåt kan ta fler oväntade vändingar och paradoxalt göra att både mer momentum skapas och att vägen framåt är både mer anpasslig men det är också mer troligt att den lyckas. Vägen fram är sällan spikrak. Med steg, fördefinierade och överenskomna i nuet, blir vägen framåt visserligen rakare men mer avgränsat och vid minsta tuva är det lättare att tappa fattningen. Då är det lätt att gå vilse, det är också lätt att skapa risk för ett misslyckande, och att därmed tappa fart.<br />
<br />
Nåväl. Utvärdering av samverkan är svårt. Mycket för att samverkan kan vara så många olika saker. I min värld finns inte samverkan, inte i sig, för sig själv. Samverkan är alltid i förhållande till något. Samverkan <em>för</em> rehabilitering, samverkan <em>för</em> att skapa arbete, samverkan <em>för något vad som helst</em>. Prepositionen är viktig. Den anger sammanhang och rymd. Det är samma med känslor. Det går inte att känna bara sorg eller glädje, utan det är alltid sorg om något och glädje för något, i förhållande till något. Det är kontextuellt och specifikt. Det är socialt, i en värld, i en kropp.<br />
<br />
Däremot, tror jag, att ansatsen om utvärdering av integrerad samverkan lova mer. Här är det som samverkan förhåller till på väg att definieras mer tydligt. Det är en strategi - en strategi som söker långsiktighet och stabila former som rymmer möjlighet till ständig anpassning och lärande. Det är ett fördjupat tillstånd rent kulturellt och strukturellt - jämfört med tidigare har det som det samverkas kring fördjupats med fler och bättre relationer, ett gemensamt språk och synsätt men också strukturer där det finns hög tilltro till och större delaktighet. Förutsättningarna för den samverkan vi behöver har förändrats och konsekvenserna är synliga eller anade, uttalade och socialt närvarande. För det tredje har integrerad samverkan en norm, en gemensamt antagen organiserande princip som utgår från individens behov. Det är individen som samverkan är till för och individen bär på lösningen som de som samverkar vill vara med att stödja.<br />
<br />
Hittills har jag tagit upp två tecken som kanske kan säga oss att vi rör oss mot en lyckosam utvärderingsansats. <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/01/tecken-pa-battre-utvardering-av.html">Det första var att forma en ramberättelse</a> om integerad samverkan. <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/02/tecken-pa-battre-utvardering-av.html">Det andra var att jobba fram indikatorer</a>, sådant som vi tror blir annorlunda om vi lyckas med strategin. Nu är vi framme vid det tredje tecknet.<br />
<br />
<strong><em>Tecken nummer tre: Vi introducerar och implementerar verktyg som fångar individens perspektiv på förändring</em></strong><br />
<br />
Om vi menar allvar med att individens behov är den organiserande principen för de samverkansinsatser som utförs, då är det logiskt att tjänsteleverantörena behöver ha verktyg och mått som på ett effektivt och enkelt sätt fångar individens perspektiv på den önskade förändringen och uppföljningen av den. Som tur är finns det flera som tänker i denna riktning. I USA, Norge och i delar av Sverige finns det en rörelse mot <a href="http://psychcentral.com/lib/2011/feedback-informed-treatment-empowering-clients-to-use-their-voices/all/1/">FIT</a> (Feedback Informed Treatment) och <a href="http://www.r-bup.no/CMS/cmspublish.nsf/doc/E04442F490F2F749C1257085005623B7">KOR</a> (Klient- och resultatstyrt praksis). Det finns en stor växande "community" vid <a href="http://centerforclinicalexcellence.com/">Center for Clinical Excellence</a>. Verktyg som <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2012/12/arets-tio-basta-i-samverkan-plats-10-6.html">SRS och ORS</a> sprids och används. Dessa mått <a href="http://nrepp.samhsa.gov/ViewIntervention.aspx?id=249">har nyligen fått statligt stöd som evidensbeaserad metod i USA</a>. Även SKL här hemma har uppmärksammat måtten inom ramen för programmet för evidensbaserad praktik. Det är på gång och är väldigt lovande. <br />
<br />
Ett tecken skulle vara en systematisk kartläggning av mått som på olika sätt fångar individens perspektiv på förändring, utifrån sina egna ramar och verkligheter. Ett vanligt "fel" som myndigheter gör är att det är dem som själva definierar utfallet som är önskad. Jag tror det kan vara värt att till detta även söka vad individens önskade utfall är och inkorporera det i myndighetens arbete. Ja till och med sätta det väldigt högt, kanske högre än sina egna mål.<br />
<br />
För att veta att vi har individen med oss behöver vi veta om det finns en fungerande arbetsallians. Vi vet av mycket forskning att arbetsallians, oavsett metod, modell eller arbetssätt är den viktigaste faktorn för samarbetet mellan individ och myndighet. Vi vet också att bemötande är avgörande om vi lyckas kommunicera med varandra och stödja den rehabilitering och riktningen av den som vi alla önskar.<br />
<br />
Eftersom det tar tid att implementera uppföljningsverktyg är det förmodligen en bra idé att kartlägga och undersöka de olika måtten och instrument som finns på marknaden. SRS/ORS är bara ett exempel. Det finns fler. En idé är att söka dem. Att påbörja detta arbete skulle kunna vara ett tecken.Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-11601164394470176642013-02-01T14:02:00.001+01:002013-02-01T14:02:54.694+01:00Tecken på bättre utvärdering av integrerad samverkan (2)I <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2013/01/tecken-pa-battre-utvardering-av.html">den första av fyra inlägg</a> angående en ansats eller strategi att utvärdera <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/integreradsamverkan.shtml">integrerad samverkan</a> tog jag upp vikten av att hitta/bygga upp en ramberättelse, något som förklarar resan dit, vad det gör för skillnad och effekter som vi hoppas uppnå med stöd av ett nytt tänkande. Nästa tecken som visar att vi är på väg till en bättre utvärderingsansats är att jobba fram gemensamma indikatorer så att det går att värdera huruvida vi lyckas med den integrerade samordningsansatsen.<br />
<br />
<strong><em>Tecken nummer två: Vi arbetar fram indikatorer på integrerad samverkan</em></strong><br />
<br />
I <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/statistik_medbedomningsamordningsteamen.shtml">en nyligen genomförd extern medbedömning av tre samordningsteam</a> (tre gemensamt drivna verksamheter mellan AF, FK, kommun och landsting) i Norra Västmanland, rekommenderar professor Berth Danermark och doktoranden Ulrika Englund att det tas fram "mätbara indikatorer på utvecklingen av integrerad samverkan". Liknande rekommendationer föreslås även i England, särskilt då utifrån vilka fördelarna är för befolkningen, både hur de upplevs av serviceanvändare och deras närmaste/anhöriga. En gemensam nämnare för integrerad samverkansansatser är betoningen på individens behov som den organiserande principen. Då är det naturligt att även i utvärderingsarbetet ge individens behov, och dess upplevelse av förändring i bemötande och tjänsterna som erbjuds av samhällets aktörer, en avgörande och central roll. Är individen och deras närmaste/anhöriga nöjda med bemötandet? Är behoven uppfyllda? Vems utfall är det som räknas - individens eller samhällets? Det är alltså ur individernas perspektiv samhället får svar i vilken mån de integrerade ansträngningarna lyckas.<br />
<br />
Det engelska materialet är dessutom tydliga med hur utvärderingen ska användas. Det är inte primärt för kontroll och inspektion. Det är betoning på lärande. Utvärdering ska användas i proaktivt syfte för att förbättra och anpassa de lokala tjänsternas utformning och utveckling. Den gemensamma utvärderingsansats som har bildats mellan Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Östra Östergötland och Samordningsförbundet Botkyrka/Huddinge/Salem ger också nya möjligheter att aggregera och jämföra lärande mellan tre olika regioner i landet. Således kan även datan som byggs upp extrapoleras till en meta nivå som i sin tur har potentialen att ytterligare förstärka lärandet.<br />
<br />
Så om vi har en liknande strategisk ansats (integrerad samverkan), kan vi tillsammans jobba fram liknande indikatorer? Jag tror att det är möjligt och det tror vår arbetsgrupp. Först kommer ramberättelsen och ur detta arbete kan det komma indikatorer. I det engelska materialet finns en del inspirerande skiljelinjer mellan enklare samordningsprocesser och mer fördjupade integrerade ansatser. I<a href="http://www.personalhealthbudgets.dh.gov.uk/Topics/latest/Resource/?cid=5546"> en vägledning för integrerad samverkan från det engelska hälsodepartementet från 2008</a> har man försökt förtydliga skillnaderna och vad man såg skulle kunna öka värdet inte bara för serviceanvändarna (även om mycket fokus finns där), utan även för aktörerna och den lokala välfärden som helhet (se sid. 35 och <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2012/01/okad-varde-genom-integrering-jamfort.html">översättningen i ett tidigare inlägg här på Samordningsbloggen, jan 2012</a>). Frågan är: kan vi använda oss av dessa siktade skillnader som grund för indikatorerna och stämma i vilken mån vi lokalt lyckas med dem? Här är listan: <strong>I vilken mån lyckas vi,</strong><br />
<br />
<strong>- förändra identiteten av välfärdstjänsterna?</strong> En plattform, ett integrerat team eller en gemensam kärnverksamhet i samverkan borde ge bättre kännedom, bättre slagkraft och högre engagemang från det omkringliggande samhället.<br />
<br />
<strong>- ge en positivare respons från serviceanvändarna?</strong> Långsiktiga insatser med anpassning efter individers behov borde ge bättre utfall än kortvariga insatser med myndighetsbestämda metoder och ramar.<br />
<br />
<strong>- få en högre lojalitet från professionella i det integrerade arbetet?</strong> Kortvariga insatser i plural är svåra att hålla reda på och riskerar minska engagemang från professionella. Integrerade insatser borde ge möjlighet för professionella att engagera sig och därmed öka lojaliteten för insatserna och det integrerade arbetet.<br />
<br />
<strong>- få en effektivare ledning av samverkansinsatser?</strong> Istället för många projekt med haltande styrgruppsarbete och oklara mandat kan vi få en tydligare ledning med högre insatser, proffsig styrning och bättre använd tid<br />
<br />
<strong>- bättre innovationsprocesser?</strong> Går det att bygga upp ordentliga kuvöser för nytänkande, analyser och kartläggningar med stöd av integrerade ansatser som samtidigt är långsiktiga och strategiska i sitt arbete?<br />
<br />
<strong>- få fastare utrymme för mellanliggande tjänster?</strong> I projektsamhället kan aldrig mellanliggande tjänster som projektmedarbetare, samordnare, lotsar och koordinatorer få vettiga arbetsvillkor eller en bra förankring. I en integrerad strategi bör antalet mellanliggande roller som är tillsvidare tjänster öka och därmed skapa bättre kapacitet och kompetens för att förankra och utveckla tjänster för individer med samordnade behov.<br />
<br />
<strong>- klarare fokus och tydligare ansvar för det gemensamma arbetet?</strong> Med en uttalad strategi följer att fokus blir klarare och att ansvar kan utkrävas både från befolkning, professionella och ansvariga politiker/chefer.<br />
<br />
<strong>- få ökad motståndskraft för förändringar i omvärlden och för faktorer utanför den lokala kontrollen?</strong> Samverkansarbete, har vi lärt oss, är otroligt känsligt för förändringar i omvärlden. Ny regelverk, nya chefer/ledning, nya ekonomiska konjunkturer, ny kunskap - allt påverkar hur samverkan runt lösningar av komplexa problem organiseras. Istället för ad hoc lösningar, korta projekt, kan integrerade ansatser ställa om snabbare och anpassa sig till förändringar samtidigt som den bärande filosofin är intakt? Jag tror det.<br />
<br />
<strong>- jobba med sådant vi inte kunde förut?</strong> Exempelvis gemensam IT system, dokumentsystem, sekretesspolicy och andra policyn har svårt för att slå rot när vi arbetar kortsiktigt ihop. Även arbete med gemensam strategisk kompetensförsörjning hör till. Kan integrerat arbete leda till nya möjligheter?<br />
<br />
<strong>- ge ökad och enklare tillgång till varandras resurser?</strong> I en mer integrerad organisering av välfärden bör relationerna mellan myndigheter leda till bättre strukturer för samverkan som enklare gör det möjligt att utbyta tjänster hos varandra. <br />
<br />
<strong>- ge tillgång till nya eller säkrare finansieringskällor?</strong> I det engelska materialet tror man att finansieringen kommer att underlättas. Kanske kan integreringen leda till att ordinarie resurser tillsätts i större omfattning till stöd för samverkansarbetet. Likaså kanske kan andra typer av projektmedel användas mer effektivt i en integrerad ansats som grund.<br />
<br />
<strong>- ge ökade möjligheter för brukare att forma och utvärdera tjänsterna?</strong> Att hitta stabila former för brukarpåverkan och förmedlingen av den till beslutsfattare är en avgörande ny kapacitet som tar tid att bygga upp.<br />
<br />
En idé som vi odlar i vår arbetsgrupp är att forma ett validerat mätinstrument för integrerad samverkan. Med utgångspunkt med vår förbundsgemensamma ansats och med en forskargrupp som stöd i arbetet ser inte detta ut som omöjlighet. Vad tror ni om det? Kan ett tecken på att vi rör oss framåt vara att det har jobbats fram något i denna riktning?<br />
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-50881012484361372092013-01-26T12:26:00.001+01:002013-01-26T12:26:22.579+01:00Intervju med Ingvar NilssonSocial investering och sociala investeringsfonder är på mångas läppar just nu, både lokalt och runt om i landet. Idén sprider sig som en löpeld bland främst kommunerna i Sverige. Det är en veritabel stormvind. Ett fyrtiotal kommuner har även kommit långt med inrättandet av sådana fonder, Norrköping och Malmö nämns som särskilt innovativa.<br />
<br />
Under senare tid har det även kommit fram i media mycket påtagligt. Första sidan på <a href="http://www.dn.se/sthlm/sa-mycket-kostar-gatuvaldet">DN 130103</a> med flera sidor inne i tidningen om en samhällsekonomisk undersökning av kostnaderna för gatuvåld. Det var även en (något förvirrad) <a href="http://www.dn.se/ledare/signerat/kriminalitet-inte-fullt-sa-enkelt-losa-brottslighetens-gata">artikel på ledarsidorna</a> dagen efter. Likaså har facktidningar som Kommunal Ekonomi börjat tycka till (<a href="http://www.kef.se/attachments/5353_KE-2012-06.pdf">nr 6, 2012</a>) och Dagens Samhälle (<a href="https://www.qiozk.com/paper/dagens-samhalle/27-2012">nr 27, 2012</a>) lämnat stort utrymme åt det framväxande fenomenet.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnDoO8UeFd5TDjvPR0khxZg55c5U8PNoSeMFE4sLL-4y9-vFguznBfIOpZTwWF-zfuUFcNot_MhjSjxZFNiz-CRXJmulVneG44EI8DKC_c1llDl9QF8u90b-EYKKw3pa2aceCIwtmMYgI/s1600/iPhone+Image+28787E.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnDoO8UeFd5TDjvPR0khxZg55c5U8PNoSeMFE4sLL-4y9-vFguznBfIOpZTwWF-zfuUFcNot_MhjSjxZFNiz-CRXJmulVneG44EI8DKC_c1llDl9QF8u90b-EYKKw3pa2aceCIwtmMYgI/s400/iPhone+Image+28787E.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Så jag har tagit chansen att prata lite med den som jag känner till, är Mr Social Investering i Sverige, nämligen den oförtröttlige nationalekonomen Ingvar Nilsson.<br />
<br />
<strong><span style="color: #20124d;">JW: Det skrivs mycket om social investering just nu, håller du med?</span></strong><br />
<br />
IN: Det är galet. Sedan vi nästan släppte rapporten om gatuvåld har social investering tagits upp i ekot, SVT, TV4, GP, Expressen, ledaren på DN.<br />
<br />
<strong><span style="background-color: white; color: #20124d;">JW: </span></strong><a href="http://www.kef.se/attachments/5353_KE-2012-06.pdf"><strong><span style="background-color: white; color: #20124d;">Artikeln i Kommunal Ekonomi</span></strong></a><strong><span style="background-color: white; color: #20124d;">, av styrelsen för Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) förbryllade mig. Menar de att det är ok med social investeringsfond bara vi inte kallar det för en investering?</span></strong><br />
<br />
IN: Jag tror artikeln speglar en kluvenhet på SKL. Det behöver inte vara ett problem bara man inte bryter mot formella regler. Inom SKL har man genom <a href="http://www.skl.se/psynk/modellomradesprojektet09-11/utvarderingar-av-projektet">Modellområdesprojektet</a> och nu <a href="http://www.skl.se/psynk">Psynk</a> kommit nära begreppet social investering och väldigt nära begreppet social investeringsfond. Vi har försökt tänka annorlunda. Det vi pratar om, jag och Anders Wadeskog, är resurshushållning av svåra problem. Man kan jobba med social investering från olika håll. För vår del är social investeringar endast det första, och kanske nödvändiga, steget. Det är på intet sätt tillräckligt. För att uppnå långsiktighet och helhetssyn samt undvika onda cirklar måste vi förändra organisationsstruktur. Vi måste förändra styr- och uppföljningssystem. Och vi måste förändra ersättningssystemen. Det hänger ihop. Jag har svårt att se social investering utan att man också ger sig på det andra. Social investering är inte en bokföringsteknisk fråga. Det handlar om god ekonomisk hushållning och hur når vi det?<br />
<br />
Jag tycker att SKL kring denna fråga har två roller. På kort sikt bidra till praktiska lösningar för hur man kan hantera och bokföra sociala investeringar - där tycker jag att bl.a. Stefan Ackerby har gjort ett bra jobb. På lång sikt tycker jag att uppgiften är att driva frågan om regelförändring så att det blir ännu enklare och lättare att arbeta med detta perspektiv.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #1f497d; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt;"><o:p></o:p></span> </div>
<span style="color: #20124d;"><strong>JW: Så är det något problem då?</strong></span><br />
<br />
IN: Nej, jag säger skit i det! Kör! Det är otroligt enkelt så länge man hanterar det som i Malmö, Ale eller Norrköping. Det blir ett problem om man stoppar in det i kommunens investeringsbudget. Jämför det med påståenden om att det inte går att samverkan p.g.a. sekretessen. Det är klart det går! Man får titta på tillämpningsanvisningarna. Så är det med social investering också. Det går absolut att rucka på det ekonomiska balanskravet. Se tillämpningsanvisningarna i exempelvis Malmö.<br />
<br />
Detta är delvis också en inställningsfråga hos kommunala ekonomichefer. Det finns dom som i stort sett direkt säger - det går att fixa - det löser sig. Så har ekonomichefen t.ex. i Norrköping agerat. Men det finns också dom lite mer konservativa eller kanske ängsliga som tvekar. Ibland har man löst det genom att kalla den sociala investeringsfonden något helt annat, t.ex. "folkhälsopolitiska medel". Så ser det som om man gjort i Luleå... Men tänket och handlandet är precis detsamma.<br />
<span style="color: #1f497d; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt;"><o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #20124d;"><strong>JW: Är detta en politisk fråga?</strong></span><br />
<br />
IN: Det är sjävklart en politisk fråga. Förutom att hitta en teknisk lösning måste man lobba för en lagändring. Alla politiska partier är intresserade. Och det kommunala intresset är nästan gränslöst. I dagsläget är det 40 kommuner som har sociala investeringsfonder. Och det är 30 till i år som har gått utbildningsomgångar med oss. Social investering innebär ett mentalt perspektivsskifte, ett nytt synsätt på prevention. Ibland är begrepp och ord oerhört viktiga för hur nya tankesätt kommer till.<br />
<br />
<strong><span style="color: #20124d;">JW: Hur ser revisorerna på social investering?</span></strong><br />
<br />
IN: Det är faktiskt så att balanskravet är inte överordnat för revisorerna utan det är god ekonomisk hushållning. Det borde paradoxalt ge stöd åt social investering. Social investering öppnar dörren för ett nytt ekonomiskt tänkande. Det har en oerhört stor lärpotential. Vi kommer att göra kalkyler på nya sätt, likadant förändras uppföljningen helt. Social investering skapar nytt lärande - var stoppar vi in pengar för att få maximal effekt? Det förändrar tänkandet hos alla. Praktiker tänker ekonomi. Och ekonomerna tänker verksamhet. Bara det förändrade tankesättet har en stor hävstångseffekt.<br />
<br />
<strong><span style="color: #20124d;">JW: Några avslutande reflektioner?</span></strong><br />
<br />
IN: Jag har en ny reflektion efter möte med en ekonomisk direktör i ett landsting som sa: I stort sett allt vi gör kring barn och unga är ju investeringar. Mitt svar var: Ja, så är det. Men betraktar vi det som långsiktiga investeringar och fattar beslut med denna utgångspunkt eller ser vi det som, eller behandlar det som, kortsiktiga kostnader och agerar därefter? Det jag ser i alltför hög grad är det senare och det leder ofta till dålig ekonomisk resurshushållning. Kring människor i utanförskap finns det ett par enkla stickord som krävs för att nå effektiv resursanvändning - Långsiktighet och Helhetssyn. Det första leder till social investeringsperspektiv. Det andra till samverkan.<br />
<br />
<strong>Fotnot:</strong> Tack Karolina Berglund, ekonomichef i Fagersta kommun för material och underlag. Och lite skvaller - grattis Hallstahammars kommun som den 17 december fattade beslut om att inrätta en social investeringsfond (<a href="http://www.hallstahammar.se/Documents/Kommun%20och%20Politik/Protokollarkiv/Kommunfullmäktige/2012/2012-12-17%20protokoll%20kommunfullmäktige.pdf">se beslut i KF §227</a>).Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-84670797418672891572013-01-23T11:31:00.000+01:002013-01-23T11:31:36.147+01:00Tecken på bättre utvärdering av integrerad samverkan (1)Jag inleder årets inlägg med en liten serie om utvärdering av <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/integreradsamverkan.shtml">integrerad samverkan</a>. Mot slutet av förra året bildade tre samordningsförbunds tjänstemän en arbetsgrupp som skulle undersöka hur vi tillsammans kan utforma och förbättra vårt lokala utvärderingsarbete, särskilt när vi nu alla tre lämnar projektstrategin och istället siktar på långsiktiga och mer hållbara lösningar för den samordnade rehabiliteringen och organiseringen av den. De tre förbunden som har inlett detta arbete är mitt eget förbund Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Östra Östergötland och Samordningsförbundet Botkyrka/Huddinge/Salem.<br />
<br />
I blogginläggserien kommer jag att publicera arbetet som vi producerar lite efterhand och ser gärna feedback, utvidgningar och bidrag från er läsare. Det är stort företag detta och perspektiven är väldigt många. Och det är gott.<br />
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;"></span></span></span><br />
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;">Här är det första tecknet på att vi utvecklar vårt tänkande runt och arbete med utvärdering
av integrerad samverkan. <o:p></o:p></span></span></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;">-
Vi arbetar med att forma en stödjande ramberättelse, en lockande narrativ för
integrerad samverkan <o:p></o:p></span></span></i></b></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;">Det
engelska materialet är övertydligt på denna punkt. Integrerad samverkan kan
vara många saker vilket kan göra människor osäkra om visionen och äventyra det
långsiktiga stödet för strategin. Att definiera ambitionerna med integrerad samverkan
och diskutera vad det skulle kunna vara i det lokala sammanhanget är högst
prioriterad. Narrativet bör, ta som sin utgångspunkt, ge en stark argumentation
för integrerad samverkan utifrån möjligheten den har att signifikant förbättra
livsvillkoren för tusentals människor med samordnade behov, tillsammans med
deras närmaste. Därutöver bör den lokala resan belysas ur beslutsfattarnas
perspektiv med deras hemmahörande organisationers idéer om vad kan bli
annorlunda (jämfört med tidigare erfarenheter av samverkansinsatser) med
integrerad samverkan.<o:p></o:p></span></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;">I
England har man tagit hjälp av organisationen <a href="http://www.nationalvoices.org.uk/">National Voices</a>, en
paraplyorganisation för brukarorganisationer, för att klargöra vilken skillnad
integrerad samverkan (integrated care) kan ha. En <a href="http://www.nationalvoices.org.uk/defining-integrated-care-agreeing-narrative">sammanfattande berättelse</a> presenterades
under hösten 2012 (min översättning):<o:p></o:p></span></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;">"Mitt stöd är planerad med
människor som arbetar tillsammans för att förstå mig och min(a) närmaste,
sätter mig i kontroll, samordnar och levererar tjänster som når mina bästa
utfall."<o:p></o:p></span></span></i></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: inherit;"><span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";">Liknande
</span></span><span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%;"><a href="http://samordningnv.blogspot.se/2012/01/integrerad-samverkan-5-i-torbay-england.html">exempel finns från Torbay</a> med skapande av
"Mrs. Smith", en fiktivanvändare av hälso-, sjukvård och sociala
välfärdstjänster. Berättelsen om Mrs. Smith höll myndigheterna på spåret. Hon
skapades gemensamt och blev en gemensam symbol för den nya organiseringen som var
hela tiden närvarande. Välfärdskonsumenterna fick därigenom en galjonsfigur och
en verklig central position i utformningen av tjänsterna.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;">Även
en <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/documents/statistik_externmedbedomning_samordningsteamen_slutrapport_orebrouniversitet130111.pdf">ny studie från Örebro universitet</a> (av Danermark och Englund) där man under ett år har följt arbetet i tre samordningsteam (plattformar) i Sala, Fagersta/Norberg/Skinnskatteberg respektive Hallstahammar/Surahammar, lyfter fram en
liknande rekommendation i fortsättningen för integrerad samverkan i Norra Västmanland och de
tre samordningsteamen. De skriver att det är viktigt att
"förmedla en tydligare bild av vad integrerad samverkan står för".<o:p></o:p></span></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: inherit;">En
idé är att vi sammanstrålar och funderar om vi kan göra något gemensamt utifrån
de olika lokala ramberättelser. Jag vet att liknande historier finns i en rad olika samordningsförbund och lokaliteter. Kan vi fånga något gemensamt och visa upp det på något sätt, någon fom av dokumentation, eller åtminstone få igång ett
processarbete där vi kan inspirera varandra? Första steget är möjligtvis att
fundera hur vi kan fånga denna berättelse. Denna blogg är ett sätt att få ut berättelsen och den är öppen för berättelser från er alla.</span></span></span></div>
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"></span></span> </div>
<div class="Noparagraphstyle" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="brdtext"><span style="letter-spacing: -0.35pt; line-height: 120%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"><strong>Fotnot</strong>: Vad är egentligen integrerad samverkan?
Det är när dessa tre kännetecken finns: a) En uttalad
samordningsstrategi, b) Välfärdstjänster där den organiserande principen är
individens behov, och c) Ett fördjupat samverkanstillstånd, både kulturellt och
strukturellt. Läs mer <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/integreradsamverkan.shtml">på sidan för integrerad samverkan</a>. Här finns <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/documents/statistik_integreradsamverkan_handout_goteborg121115.pdf">en liten </a></span></span><a href="http://www.samordningnv.se/statistik/documents/statistik_integreradsamverkan_handout_goteborg121115.pdf">skrift som fångar</a> väldigt mycket av vad det kan vara för något.
</div>
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-15868819787429877042012-12-28T15:07:00.000+01:002012-12-28T15:20:05.652+01:00Andra om årets bästa i samverkanUnder december månad har jag samlat in lite citat och bilder från folk jag har mött i olika sammanhang. Till alla har jag ställt samma fråga (i alla fall till de som jag kom ihåg att ställa frågan till - ursäkta alla jag glömde ställa frågan till...).<br />
<br />
<strong>Q: Vad upplevde du var det bästa som hände i samverkan under 2012?</strong><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWI-c0ul0bSNrVaF-VlWiKOB_dE6rY2mC7SfjitVdwFt6j9ZN3t4IbXmYgsERfjoGChyQJbbq7fRtfxbIVmSARZHaa0t6ahxy5d6hcmX3xouBSjGQjIFWyEvK5t7WxVMiQBKoNPBDxqbc/s1600/iPhone+Image++23CB6.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWI-c0ul0bSNrVaF-VlWiKOB_dE6rY2mC7SfjitVdwFt6j9ZN3t4IbXmYgsERfjoGChyQJbbq7fRtfxbIVmSARZHaa0t6ahxy5d6hcmX3xouBSjGQjIFWyEvK5t7WxVMiQBKoNPBDxqbc/s320/iPhone+Image++23CB6.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Peter, Elin, Cecilia och Henrik</td></tr>
</tbody></table>
Peter Johansson, förbundschef Samordnings-förbundet Östra Östergötland<br />
- <span style="font-family: inherit;"><em>Det bästa som hänt under 2012 var när vi äntligen kunde sjösätta NP-Samverkan (neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar). NP-Samverkan är en modell som vi arbetat fram under flera år och som bygger på att myndigheters resurser och "verktygslådor" samordnas kring varje enskild individs behov, förutsättningar och möjligheter. Förbundet har stärkt upp med ett utredningsteam och coacher/projektledare, skapat forum för samordning och samarbete mellan myndigheterna. Glädjen var stor då vi hade alla myndigheters chefer samlade och gick igenom den gemensamma avsiktsförklaring som alla ställde sig bakom.</em></span><br />
<br />
Elin Asplund, förbundschef Samordningsförbundet Botkyrka<br />
- <em>Steget mot mer långsiktiga samverkansinsatser för deltagare i Botkyrka.</em><br />
<br />
Cecilia Abrahamsson, processtödjare Samordningsförbundet Göteborg Hisingen<br />
- <em>Välfärdskonferensen!</em><br />
<br />
Henrik Svedberg, förbundschef Samordningsförbundet Göteborg Nordost<br />
- <em>Viljan och engagemanget att utveckla samverkan har varit stort under 2012.</em><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS7v2xZKL6B_Sv0DJcGm2d5y70-404cJQV0iSaI5MfHRO7RIckl6NcM6zPeQ8juR6GvsA5X0Y0YB5dOxjkA2SBGS7phk4VceUcA0svVMYc7W3HeoSFC3F557j4G8k2WhSLAN-WcqbeX0M/s1600/iPhone+Image++27A2B.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS7v2xZKL6B_Sv0DJcGm2d5y70-404cJQV0iSaI5MfHRO7RIckl6NcM6zPeQ8juR6GvsA5X0Y0YB5dOxjkA2SBGS7phk4VceUcA0svVMYc7W3HeoSFC3F557j4G8k2WhSLAN-WcqbeX0M/s200/iPhone+Image++27A2B.jpg" width="150" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bengt</td></tr>
</tbody></table>
Bengt Lekström, boendestödjare Surahammars kommun<br />
- <em>Att den lösningsfokuskursen anordnades och att vi fick gå den. Den har varit väldigt givande.</em><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWKEoVHi6v3qYVaHC8m_G8Z1t5N904Nd7qquK4ZJjlRauO_RhCndnDOH0fTCNKAjciLh8I-4Pjl3mcGHsHJ4NRSrJwhlAiu99R3t7yvOosSlHdKcOm-7e2wXwhGIwaLei6V_Iomu9NOE4/s1600/iPhone+Image++23CED.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWKEoVHi6v3qYVaHC8m_G8Z1t5N904Nd7qquK4ZJjlRauO_RhCndnDOH0fTCNKAjciLh8I-4Pjl3mcGHsHJ4NRSrJwhlAiu99R3t7yvOosSlHdKcOm-7e2wXwhGIwaLei6V_Iomu9NOE4/s200/iPhone+Image++23CED.jpg" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Hans och Sirkka</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Hans Dahlman, folkhälsostrateg Västmanlands Kommuner och Landsting<br />
- <em>Utifrån folkhälsostrategin gjorde vi en dag kring uppföljning av strategin. Den visade mycket tydligt på vad vi behövde göra mer av i framtiden.</em><br />
<br />
Sirkka Nilsson, områdeschef grundskolan Hallstahammars kommun<br />
- <em>Vår kommunala satsning på "trygg och säker kommun". Det är förvaltningsövergripande och tvärsektoriellt.</em><br />
<br />
Hans igen<br />
- <em>Den har verkligen visat på de personella resurser som finns i kommunen.</em><br />
<br />
Sirkka igen<br />
- <em>Som en konsekvens av detta är ärendet om social investeringsfond i kommunstyrelsen ikväll!</em><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPpJisHVpqAiUMdWbllTZYiTNI_T38OPZCC-lGYcthz0PFhHuT-JJrtpKAJoBuxJawOxsbM8u6gkpdp5FfRm9KQNEAMmAgpH3B7mjj5s0xJH2gf-jwwZha42ta0lSr8yymATSSvRwUJE8/s1600/iPhone+Image++23D25.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPpJisHVpqAiUMdWbllTZYiTNI_T38OPZCC-lGYcthz0PFhHuT-JJrtpKAJoBuxJawOxsbM8u6gkpdp5FfRm9KQNEAMmAgpH3B7mjj5s0xJH2gf-jwwZha42ta0lSr8yymATSSvRwUJE8/s200/iPhone+Image++23D25.jpg" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Anette, Lena och Anna-Cari</td></tr>
</tbody></table>
Anette Häggqvist, verksamhetsledare Samordningsteam Sala, Sala kommun<br />
- <em>Jag upplever att fler och fler börjar tänka långsiktiga och hållbara steg….vilket i sig tyder på en större medvetenhet om att samverkan och helhetstänk är centrala tillvägagångssätt för att nå dit!</em> <br />
<br />
Anna-Cari Calander, kurator vid Samordningsteam FNS, Sala och Hallsta/Sura, Landstinget Västmanland<br />
- <em>Att landstinget kom med i Samordningsteamens verksamhet!</em><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqD4gcBv1kYKObpoeBiKNcZwRVggd7BtP92iPf0JRHnEMkPcrjVMxK740Da6KebHoZhcltVS-YmYBKGZmvoN1MZ_cB3EsffPB37EsBFSIGrOKx0FFpi9Sqzq3p_C7_EOEHDOXjdD8JEtE/s1600/Samordningsnytt+nr+9.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqD4gcBv1kYKObpoeBiKNcZwRVggd7BtP92iPf0JRHnEMkPcrjVMxK740Da6KebHoZhcltVS-YmYBKGZmvoN1MZ_cB3EsffPB37EsBFSIGrOKx0FFpi9Sqzq3p_C7_EOEHDOXjdD8JEtE/s320/Samordningsnytt+nr+9.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Linda, jag och Ann-Kristin</td></tr>
</tbody></table>
Linda Anderfjäll, samordnare Samordnings-förbundet Västra Mälardalen<br />
- <span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: inherit; font-size: small;"><em>Bästa ögonblicket för samverkan i KAK, upplevde jag som att alla myndigheter slöt upp kring en angelägen målgrupp: unga personer i utanförskap. Vi samlades 13 december för att tillsammans lära oss mer om unga som varken studerar eller arbetar och fick ta del av </em></span></span><span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: inherit; font-size: small;"><em>berättelser från de fantastiska personer som jobbar för dessa unga.</em></span> </span><br />
<span style="font-size: x-small;"></span><br />
Ann-Kristin Ekman, samordnare Samordningsförbundet Västerås<br />
- <span style="font-family: inherit;"><em>Det bästa som hände i samverkan under 2012 när det gäller Samordningsförbundet Västerås och dess fyra parter, och för min egen del, var när de i god samverkansanda tog ett inriktningsbeslut att verka för att införa en Integrerad VästeråsSamverkan, d.v.s. att inte enbart samverka med tidsbegränsade projektinsatser, utan även bygga lokal samverkanskultur och etablerade lokala strukturer där parterna tillsammans ger direkta, stabila och långsiktigt tryggade fördelar för individer med komplexa samordningsbehov. Detta genom att införa Samordningsteam, med individens fokus i fokus, i ständig utveckling!</em></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: x-small;"><span style="font-family: Arial; font-size: x-small;"></span></span><br />
<br />
Vill du vara med i presentation och själv besvara frågan? Kommentera efter inlägget eller skicka ett mail till <a href="mailto:jonas.wells@fagersta.se">jonas.wells@fagersta.se</a>, så publicerar jag det. Ha ett fantastiskt gott nytt samverkansår!Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-2834335700119691612012-12-27T17:43:00.001+01:002013-01-04T10:50:12.420+01:00Årets tio bästa i samverkan (topp 5)Listan fortsätter med det kanske allra mest spännande som hände under 2012. Vad sägs om dessa trender/aktiviteter/händelser...<br />
<br />
<strong>5) Bästa dagen den 9 mars 2012</strong><br />
Under min tid som samordnare för Norra Västmanlands Samordningsförbund har jag rest till Stockholm för diverse möten otaliga gånger. Ofta har möten lett till konstruktiva lösningar i kniviga frågor men ingen resa till Stockholm var mer produktiv än den som skedde den 9 mars 2012. Bakgrunden till mötet var att<a href="http://www.nnsfinsam.se/media/16504/svar_isf_120217.pdf"> NNS hade jobbat fram en skrift</a> som svar på <a href="http://www.inspsf.se/publicerat/Publikation+detaljvy/samverkan_inom_socialforsakringen.cid2918">Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) rapport</a> om utvärdering av samverkaninsatser som kom på hösten 2011. Skriften tog fasta på att utvärdering av samverkansinsatser är komplext, ingen "quick fix" och kräver mer sofistikerade lösningar. Responsen var mycket positiv och överraskande. På förmiddagen träffade vi ISF med Jenny Kärrholm. De kunde tänka sig jobba fram ett projekt med en enklare idé om en kartläggning snarare än en stor analys. På eftermiddagen var vi några som träffade Socialdepartementet och även de visade ambitioner på utvärdering/kunskapsinhämtning med små steg (som mynnade ut i <a href="http://www.nnsfinsam.se/media/23591/nns_medel_finansiellsamv.pdf">regeringsbeslutet om studien av goda exempel</a> av samordningsförbund). En fantastisk kom-ihåg-dag för utvärdering av samverkan!<br />
<br />
<strong>4) Social investeringsfonder </strong><br />
Idén om social investeringsfonder sprider sig som en löpeld mellan kommuner och landsting i Sverige. Social investeringsfonder gör det möjligt att gå förbi sektorer, hitta nya finansieringsformer för komplexa lösningar och räkna hem vinsterna av kloka tidiga satsningar. Redan förra året introducerades idén i länet av <a href="http://www.seeab.se/">Ingvar Nilsson</a>, en stor förespråkare för tanken, genom den välbesökta länsgemensamma seminariet om samhällsekonomisk utvärdering. I år arrangerades <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2012/05/en-hel-dag-om-social-investering.html">en ny dag</a>, speciellt för kommunstrateger, ekonomer och politiker. Och sedan en till om samhällsekonomisk utvärdering där bl.a. SKL <a href="http://www.skl.se/psynk">presenterade hur de arbetar med frågan</a>. Flera kommuner har nu tagit aktiva steg framåt i frågan. Senast var det Hallstahammars kommun som har fattat beslut i kommunstyrelsen, snart även i deras fullmäktige. Tåget är i gång, det är bara att hoppa på!<br />
<br />
<strong>3) Integrerad samverkan</strong><br />
Många ställen i landet håller på att omvärdera sina samverkansstrategier. Det finns en motreaktion till att kontinuerligt jobba i projekt efter projekt, projekt bredvid projekt, som i grunden är kortsiktigt och i längden olönsamt. Ett alternativ är "integrerad samverkan". Integrerad samverkan är <em>ett fördjupat tillstånd</em> av samverkan, <em>en uttalad samordningsstrategi</em> och <em>en organisering</em> med individens behov som organiserande princip. Under året har ett nätverk bildats mellan flera samordningsförbund, det finns <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/integreradsamverkan.shtml">en hemsida med handlingar</a>, det har pratats om det på en internationell konferens i Oxford och en nordisk konferens i Göteborg. Mikael Holmlund, i Umeå, kommenterade på bloggen i november: "<em>Det som är spännande nu är att det känns som den finansiella samordningen runt
om i landet håller på att ta ett rejält kliv i riktning mot intentionen med
lagen. Jag tycker att din dragning om integrerad samverkan satt fingret på
precis den utvecklingen. Väldigt många kollegor runt om i landet beskriver en
liknande utveckling, än om vi ibland benämner den med olika ord</em>." Den 11 juni 2013 i Västerås blir premiär för den första konferensen för ämnet och med stor sannolikhet finns integrerad samverkan även på nästa årsbästa lista.<br />
<br />
<strong>2) Samordningsteamens andra år</strong><br />
Ett uttryck för integrerad samverkan i Norra Västmanland är myndigheternas gemensamma verksamhet - Samordningsteam. Det finns ett i Fagersta/Norberg/Skinnskatteberg, ett i Hallstahammar/Surahammar och ett i Sala. 2011 var ett uppstartsår och under 2012 kom flera spår som visade stegen framåt. Under året har teamens personal förtydligat sina arbetssätt. Det är ständig anpassning efter individers behov, skräddarsydda aktiviteter och kontinuerlig nätverksbygge. Ibland går utvecklingen långsamt men ibland går det förbluffande fort. Ingen utmaning är för svår. Under året har teamens ledarskap, styrgrupperna, ägnat stor energi åt planeringsdagar, fantastisk dialog och skapat samsyn och visat just ledarskap. De har visat hur otroligt viktigt det är att styrgrupperna är synliga och tydliga i sin färdriktning, och att kunna ställa om när delär sig mer. Och teamen, dessa otroliga proffs, skapar resultat - individer som tidigare hade mer än fem år av bidragsförsörjning med multidiagnoser/alternativt outredda handikapp har tagit avgörande steg mot arbetsmarknaden. Och grädden på moset - professionella på myndigheterna vill vara med att påverka verksamhetens utveckling. Det är så spännande, det går att ta på det! Sällan har framtiden tett sig så hoppfull som just nu.<br />
<br />
<strong>1) Individers berättelser</strong><br />
Ibland kan väldigt små idéer få ett väldigt stort genomslag. Till mötet med länets riksdagsmän i april kom någon på idén att det skulle vara bra att individer som var föremål för en myndighetsgemensam rehabilitering skulle berätta sina historier direkt. Utan någon som helst förberedelse ställde två personer upp och berättade två helt olika framgångshistorier med de viktigaste ingredienserna - passion, hjärta och ärlighet. Hoppet tillsammans med glädjetårarna spreds i rummet och berättelserna präglade för evigt dem som var där. Idén upprepades vid förbundets möte med sina huvudmän senare samma månad, och därefter vid ett möte med socialförsäkringsutskottspolitiker i Sala i augusti och förbundets planeringsdag i oktober - hela tiden med nya individer som berättade sin alldeles unika berättelse. <a href="http://vimeo.com/43383366">En video spelades in till Oxford konferensen</a>. Styrkan i dessa berättelser syntes hos dem som berättade dem och hos dem som lyssnade. Mening får sammanhang. Det var föga förvånade att Gunnar Axén, socialförsäkringsutskottets ordförande inledde Välfärdskonferensen i Göteborg med ett långt återberättande av hans intryck efter att ha hört två individers historier efter mötet i Sala. Det är ur dessa och andra liknande berättelser som samordningsarbetet hämtar dess näring att gå vidare, växa och ta ännu större plats i välfärden. Genom berättelserna kommer vi så nära det som är på riktigt, på riktigt kommer vi nära det som är verkligt för så många. Vi kan få svar på varför det är så viktigt att vi ägnar oss åt frågan om välfärden genom bättre samverkan. Och det är genom berättelserna vi kommer nära den så eftersökta evidensen. Jag tror detta är bara början.<br />
<br />
Det var årets tio bästa. Hoppas ni gillar dem. Jag önskar er alla ett gott nytt samverkansår!Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-83830769626216573902012-12-21T14:12:00.001+01:002012-12-27T14:35:20.055+01:00Årets tio bästa i samverkan (plats 10-6)Vilket år det har varit! Den lokala samverkansprocessen går från styrka till styrka, individer med långvarigt beroende av försörjning via myndigheterna har fått kvalicerat stöd och nya organiseringar i samverkan sätter sig ännu ett snäpp. Nu, strax för jul och nyår, är det en ytterst lämplig tid att reflektera över det gångna året och framförallt påminna sig om framgångarna, styrkorna och de steg framåt som har tagits.<br />
<br />
Förra året gjorde jag en tio-i-topp lista som jag vet uppskattades. Jag tänkte göra det igen och inleda med att tacka alla er som hittar hit till Sveriges fortfarande enda blogg med fokus på samverkan och samordningsfrågor. I början på december vid Samordningsbloggens två-årsdag registrerade jag 12 800 sidvisningar. Helt ofattbart. Att ni är så många ger mig mod och lust att fortsätta utveckla tankar och sprida idéer, framförallt andras tankar och idéer. Ni ska fortsättningsvis känna er välkomna om ni vill skriva något, få ut en tanke eller väcka en fråga som rör samverkan och samordning av välfärdstjänster. Jag tror det finns ett stort utrymme att fundera på vad som gör att samverkan fungerar, hur man vänder potentiella hinder till framgång och hur man värderar resultat och effekter. Och jag har inte svaren i min hand men jag ger mig gärna i kast med att söka dem tillsammans med er och andra. Jag tror att det är resan som är hela grejen som gör det så intressant och jag är glad att vi är många som vandrar den. Det behövs för det är ett stort arbete detta, kanske något av det svåraste och mest komplexa man kan hålla på med. Men i slutändan handlar det om bättre välfärdstjänster för de som är mest sårbara för bristerna och för de som kan vinna mest av bra samverkansinsatser. Jag känner till få uppdrag som kan vara viktigare och det är en ynnest, varje dag, att jobba med att utveckla samverkan vidare.<br />
<br />
<strong>10) Fokus på hur-et</strong><br />
Under året har jag mer och mer varit involverad i sammanhang där fokus har varit på<em> hur</em> samverkan utvecklas istället för <em>vad</em> för samverkan man vill ha. Det har märks alldeles tydligt i de regionala nätverksträffar som jag är delaktig i. Både träffen i Uppsala och i Hedemora fokuserade uteslutande på detta. Vi pratar mer och mer om begrepp som "<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Open-space_technology">open space</a>", om "<a href="http://hostleadership.ning.com/">host leadership</a>" och om <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2012/10/nackdelarna-med-samordnarrollen.html">nackdelarna med samordnarrollen</a> (egentligen ett positivt budskap). Jag tror att vi är på spåret av något väldigt viktigt och nytt - något som kan ge en tydlighet om vad samordnarrollen ska vara duktig på och vilka färdigheter vi behöver ha. <br />
<br />
<strong>9) Ung Kraft</strong><br />
Det spelar ingen roll hur pass duktiga myndigheterna kan utveckla sin samverkan om inte samverkan också inkluderar arbetsgivarna. <a href="http://www.samordningnv.se/insatser-i-samverkan/ungkraft.shtml">Projektet Ung Kraft</a> är en innovativ idé som bygger vidare på förra årets nyheter om <a href="http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Stod-och-service/Nio-erbjudanden-/Se-kraften.html">Arbetsförmedlingens kampanj "Se kraften",</a> om företag som satsar på social marknadsföring och om en medveten strategi att anställa individer med psykiska funktionshinder. En given höjdpunkt i årets arbete är steget att tänka utanför de fyra parterna och aktivt söka dialoger om hur arbetsmarknaden kan breddas för funktionshindrade. Ung Kraft gör detta.<br />
<br />
<strong>8) Mer och mer utbildningsinsatser</strong><br />
Västmanland sastar stort på utbildningsinsatser som ett sett att skapa mötesplatser, tillfälle för reflektion och nätverksbygge. Det finns en amerikansk samverkansforskare <a href="http://spia.ncsu.edu/pa/faculty-staff/nowell.html">Branda Nowell</a> som menar om vill man skapa bästa förutsättningar för samverkan, då är det är en fråga om ledarskap. Vill man dock förändra förutsättningarna för samverkan behöver man ändra synsätten i samhället. Att då kunna erbjuda utbildningar, seminarier och konferenser systematiskt, inkluderande flera perspektiv och under lång tid är otroligt värdefullt. Under året har Norra Västmanlands Samordningsförbund <a href="http://www.samordningnv.se/statistik/statistik_deltagarvolym.shtml">arrangerat 17 olika utbildningstillfällen och sammanlagt 621 personer</a> har deltagit. Det är rekord och en alltmer stigande trend hos många samordningsförbund.<br />
<br />
<strong>7) Innovativt utvärderingsarbete</strong><br />
Utvärdering av samverkansinsatser är svårt och komplext. Men 2012 har innehållit mycket nyskapande ansatser. Jag vill särskilt lyfta upp <a href="http://www.nnsfinsam.se/media/16504/svar_isf_120217.pdf">NNS</a> arbete med hur samordningsförbunden förhåller sig till utvärdering men också några konkreta exempel av bra rapporter. I Uppsala läns samordningsförbund gjordes en fantastisk <a href="http://www.socioekonomi.se/Texter/Tierp/Tierp_120920.pdf">studie av Tierpsmodellen</a> tillsammans med bl.a. Ingvar Nilsson. Jag vill även lyfta upp Samordningsförbund RAR <a href="http://www.rarsormland.se/media/37604/payoff%20rapport%20Ciceron%20och%20metoddiskussion%20ver%20121019%20synp%20therese%20o%20Ola%20ver%20121122.pdf">Sörmlands innovativa arbete med Payoff</a> kring utvärdering av samverkan, inte rehabiliteringen i sig. Sedan bådar ett begynnande samarbete om utvärdering av integrerad samverkan mellan Samordningsförbunden Botkyrka/Huddinge och Samordningsförbundet Östra Östergötland samt Norra Västmanlands Samordningsförbund också gott. Förutsättningarna för ett spännande 2013 är därmed lagda.<br />
<br />
<strong>6) SRS/ORS på gång</strong><br />
SRS står för Session Rating Scale och är ett enkelt verktyg för att mäta arbetsallians, kanske den viktigaste faktorn för att lyckas i samverkan vare sig det är mellan medborgare och professionell eller om det är mellan professionella. Fyra frågor om man har känt sig hörd/sedd, pratat om rätt saker, om man gillar arbetssättet och om något saknades i samtalet - enkelt men så viktigt. Kopplat till ORS -Outcome Rating Scale - där individer kan följa hur de närmar sig arbetsmarknaden, får vi verktygen för att visa att det är själva processen framåt som är viktigast, inte målet. Det är med glädje jag har sett att <a href="http://centerforclinicalexcellence.com/site.php?page=measures.php">SRS/ORS</a> är på gång <a href="http://www2.bjuv.se/upload/Arbete%20och%20tillv%C3%A4xt/Dokument/Futurum%204Y/Hedvig-dokument/Strukturst%C3%B6d%207%20SRS%20och%20ORS%20mallar%20med%20r%C3%A4tt%20skala.pdf">på</a> <a href="http://www.snvf.se/pdf/rapport3.pdf">flera</a> <a href="http://www.samordningnv.se/utbildning/utbildningsdagsrsors.shtml">ställen</a> i <a href="http://www.youtube.com/watch?v=Luj5Lr0uN90">landet</a> under 2012, och att flera verksamheter i länet skapar månadsvisa uppföljningar och diagram. Det är verkligen en stor skillnad när vi kan visa hur individer rör sig framåt med stöd av bra samverkan.<br />
<br />
Det var plats 6-10. I dagarna kommer slutsummeringen och därefter har jag förberett en liten överraskning...Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6664776176745713976.post-33347123459246390562012-11-17T11:17:00.001+01:002012-11-20T12:14:39.226+01:00Reflektion efter Välfärdskonferensen 2012<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdTgmTUBcflG8UgeJhuVJWRpatEn2TJ-23XNtJYrhNYWvQ1JsJO3Yxt5ptV_JbE9RKECt8G8x-7zE6eeZheRzcXZdntZJfeSFk0eGHFqqy2s0LygGD1UBdL7sdUBO2UF7TqWFQPFXWzA8/s1600/iPhone+Image+CD17E2.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdTgmTUBcflG8UgeJhuVJWRpatEn2TJ-23XNtJYrhNYWvQ1JsJO3Yxt5ptV_JbE9RKECt8G8x-7zE6eeZheRzcXZdntZJfeSFk0eGHFqqy2s0LygGD1UBdL7sdUBO2UF7TqWFQPFXWzA8/s200/iPhone+Image+CD17E2.jpg" width="150" /></a>Igår kom jag hem efter en intensiv tre dagars konferens i Göteborg - <a href="http://www.valfard2012.se/">Välfärdskonferensen 2012</a> med underrubriken "Nya behov - Ny välfärd - Genom samverkan". Konferensen var ett led i <a href="http://www.samordningsdelta.se/">Samordningsförbundet DELTA Göteborg Hisingens</a> 15 års jubileum och fokuserade lika mycket på den nordiska välfärdsmodellen i stort som samordningsförbunden som plattform och struktur för samverkan. Den nordiska präglingen var välkommen. Det gav nödvändig omvärldsperspektiv. Samverkan är lika svårt för andra länders välfärdsbygge och man söker även intressanta lösningar i Norge, Danmark och Finland som alla gav bra med tid att presentera sina tankar/modeller. Jag tar bl.a. med mig hur både Danmark och Finland har decentraliserat välfärdstjänsterna, d.v.s. att besluten om den enskildes rehabilitering tas så nära individen som möjligt. Jag gillade också Danmarks systematiska fokus på individens delaktighet i välfärdsproduktionen genom en uttalad empowerment strategi.<br />
<br />
Danmarksidéen rimmade väl med Gunnar Axéns välkomstord från första dagen då han i samma andetag parade ihop samordningsinsatser med individanpassning. Två ord som börjar alltmer nämnas tillsammans. Det säger sig självt att individanpassade insatser inte kan göras i ett alltför centraliserat system och att samordningsförbunden spelar en viktig roll att balansera det centrala arbetet med det lokala tillsammans med medborgaren. Gunnar, som är ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskottet, gav stort utrymme i sitt tal åt sina intryck efter <a href="http://samordningnv.blogspot.se/2012/08/gunnar-axen-med-folje-besokte.html">Sala-besöket</a> från i augusti. Han nämnde speciellt hur deltagarna där hade inspirerat honom och hur han hade sett hur hoppet hade tänts i ögonen hos deltagarna. Det borde värma alla välfärdsarbetare och chefer/ansvariga i Västmanland som har varit delaktiga i den integrerade samverkansprocessen där och på andra ställen. Det var en särdeles bra start för konferensen och det är viktigt, tror jag, att våra ledare både visar sitt engagemang (som Gunnar gjorde) och tar åt sig för det samverkansarbete som görs ute i landet.<br />
<br />
<a href="http://www.samordningnv.se/statistik/integreradsamverkan.shtml">Integrerad samverkan</a> var ett ämne som jag pratade om på andra dagen av konferensen. Det väckte många frågor, framförallt om hur vi kan rigga uppföljning och utvärdering av den strukturella och insatsspecifika integrationsarbetet. Jag var förvånad att det kom så många på workshopen och det var kul att se att denna idé ägs av alltfler välfärdsentusiaster. På ett annat workshop som jag var på före det nämndes det både från departementet, ISF och från forskningshåll hur kraven på evidens för samordningsförbunds finansierade insatser är orimligt höga när varken arbetsmarknadspolitiska insatser eller ens större delen av den medicinska vården har någon större andel evidens för sina verksamheters insatser. Och där finns det ändå en hel del resurser som satsas för att utveckla just bättre insatser. Det kändes betryggande att dessa krav är orimliga och vi tillsammans ska söka efter mer "good enough" eller "second best" lösningar i utvärderingsdesign. Vi vet ju redan att vi är på rätt väg - det är en bekräftande observation som jag noterade hos i princip alla jag mötte och lyssnade till på konferensen (och det var väldigt många).<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjT_TvYroYIcoUEHIXXiT2V8q1o6FK5mT2CunaXgfuxzddFGS_s81HyCjsCAD9woMFYaUYXFcMCqXyRAB_pjG1X5DpBKCp04Hp_27P76OCaUdH9DoN_RuRwIu5EuZum79mtPM_oMJcrEnY/s1600/iPhone+Image+CD17EF.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"></a><br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjT_TvYroYIcoUEHIXXiT2V8q1o6FK5mT2CunaXgfuxzddFGS_s81HyCjsCAD9woMFYaUYXFcMCqXyRAB_pjG1X5DpBKCp04Hp_27P76OCaUdH9DoN_RuRwIu5EuZum79mtPM_oMJcrEnY/s1600/iPhone+Image+CD17EF.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjT_TvYroYIcoUEHIXXiT2V8q1o6FK5mT2CunaXgfuxzddFGS_s81HyCjsCAD9woMFYaUYXFcMCqXyRAB_pjG1X5DpBKCp04Hp_27P76OCaUdH9DoN_RuRwIu5EuZum79mtPM_oMJcrEnY/s200/iPhone+Image+CD17EF.jpg" width="200" /></a>Det var dock en eller två som bröt mallen och jag vet inte om jag ska kommentera det. På sista dagen var det en paneldebatt mellan politiker från olika partier och från flera nivåer lokalt, regionalt och nationellt. Jag kände mig faktiskt lite provocerad då jag hörde en regional folkhälsopolitiker säga att hennes mål var att på sikt lägga ned samordningsförbunden. Det var verkligen en antiklimax då vi hade ägnat så mycket energi att tidigare under konferensen verkligen lovprisa samordningsförbunden som idé och balanserande kraft i välfärden med dess möjlighet att garantera gemensamma medel, en effektiv beslutsfunktion med processtöd och en möjliggörande lagstiftning i ryggen. Jag tror inte att hon visste vem hon talade till i publiken men hennes ogenomtänkta hållning visar på var samordningsförbundens största utmaning ligger. Okunskap lik välfärd hanteras bäst när vi kommer samman och pratar om det och sedan gör något. Välfärdsaktörernas gemensamma perspektiv är intressant för de möter dem som behöver den samordnade välfärden som mest och att de, genom den finansiella samordningen, ger dem själva förutsättningarna att anpassa tjänsterna som de tillsammans erbjuder. Detta är en långsiktig färdriktning, precis som integrerad samverkan, som det är lätt att få konsensus kring när alla berörda har genljudat med både behoven hos enskilda medborgare och upplevt hur vårt sektoriserade välfärdssystem faktiskt fungerar.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Avslutningsvis vill jag hylla arrangörerna för denna konferens med DELTA Hisingens förbundschef Ola Andersson i spetsen och andra Göteborgare engagerade för samverkan - inte minst Johan Jonsson, folkhälsochef i regionen. Utan Johans pionjärarbete under Socsamtiden hade vi, tror jag, inte kommit så långt som vi har gjort idag i vårt välfärdssamhälle. Och när vi ändå hyllar våra hjältar så kan jag inte låta bli att knyta an till hyllningen av John Williams musik som vi fick vara med om den första kvällen. John Williams musik är verkligen soundtracket till mina uppväxtår och har präglat mig och mitt engagemang för innanförskap och kampen för det goda (som den nörd jag är). Så här fysiskt nära en stormtrooper har jag aldrig varit. Men i Göteborg vimlade det av dem. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW0J4d97p-raincN4aMLCIEYes8eFr5F1Zx3qBQZH2Scif7CuTdzBsB2UbnIto1SIN-2_0_9MEenaHgWt-IdRiRQXsEzm0aV8ksW5aZUoKZll69AxescCynRI0RdRbo-owCVyyBy4VRGc/s1600/iPhone+Image+CD18FD.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW0J4d97p-raincN4aMLCIEYes8eFr5F1Zx3qBQZH2Scif7CuTdzBsB2UbnIto1SIN-2_0_9MEenaHgWt-IdRiRQXsEzm0aV8ksW5aZUoKZll69AxescCynRI0RdRbo-owCVyyBy4VRGc/s320/iPhone+Image+CD18FD.jpg" width="240" /></a></div>
Jonas Wellshttp://www.blogger.com/profile/01242428356602092036noreply@blogger.com7