Reaktion efter budgetproppen

I förmiddags publicerade regeringen budgetpropositionen för 2012. Den verkliga nyheten för den finansiella samordningen var den, i fredags aviserade, egna anslaget i statsbudgeten samt att statens samlade satsning i den finansiella samordningen ökar från 260 miljoner kr till 280 miljoner kr. Rent nominellt är det inte riktigt den kraftfulla satsningen som jag hade hoppats på. Inte heller motsvarar det behovet hos förbunden som jag tror är uppdämt och tillbakahållen p.g.a. många nystartade förbund som delar på samma tillgängliga medel. Det är trots allt är det en ökning. För detta året utökades det med 10 miljoner, för nästa blir det alltså 20 miljoner till. Det är positivt att det ökar och det är positivt att det är långsiktigt, nu förankrat i ett eget anslag.

Men det finns en logik som är svår att förstå. Samordningsförbunden visar på både lysande samhällsekonomiska resultat och en jämförelsevis väl utvärderad verksamhet. Det var inte så länge sedan Inspektionen för social försäkring fastslog i en jämförande rapport med andra samverkansinsatser att "fyrpartssamverkan har bäst förutsättningar att lyckas utifrån både deltagarnas och organisationens perspektiv. Förbundens konstruktion medför att relevanta aktörer inkluderas, individen är huvudperson i de insatser som beskrivits och verksamheten är förankrad såväl bland politiker som bland de samverkande organisationerna." 

Trots detta går andra samverkansinsatser som Handlingsplanssamverkan (samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) från 314 miljoner kr för 2011 till 738 miljoner kr för 2012. En ökning med 424 miljoner eller, om du vill, 135 % (!). Trots nästan ingen utvärdering, nästan ingen evidens, nästan ingen utveckling av själva modellen.

I samordningsförbunden sker däremot en utveckling, framförallt hos myndigheterna på lokal nivå som mer och mer förstår hur det lokala samordnade rehabiliteringsbehovet manifesteras. Det kartläggs, det problematiseras, och det beslutas om allt bättre stödinsatser. Kunskapen om, det något diffusa (och så är det för att det inte passar in i gängse system), "samordnade rehabiliteringsbehov" ökar, den breddas och förankras. Vid en kritisk punkt är kunskapen och viljan till förändring så pass utbredd att myndigheterna frivilligt går ihop och bildar ett samordningsförbund. Gemensamma pengar för gemensamma ändamål riktad till gagn för gemensamma klienter, till stöd för egen försörjning. Kommun, landsting, arbetsförmedling, försäkringskassa - de mest principiella aktörerna - alla tillsammans, för första gången, går ihop, och tar ett steg, tillsammans på en gemensam resa.

Dagen efter börjar arbetet, fördjupningen i ett helt nytt verksamhetsområde, med det nya handlingsutrymmet som den finansiella samordningen ger förutsättningarna för. Ett så oerhört sofistikerat svar på ett gammalt, gammalt problem. Förbunden sätter igång projekt, lär sig mer om vad som fungerar för medborgarnas behov. De ser hur världen förändras och hur den samverkan som behövs, den förändras också. Utvärdering leder till effektivisering och ett nytt lärande. Detta lärande leder till en förrädisk insikt, insikten om vad som skulle kunna bli. Och den gör oss otåliga. Det är den tänkta tanken: "Jag anar en bättre välfärd och en mer effektiv förvaltning". Verktygen finslipas och styrkan från samordningen klargörs, men medlen räcker inte till. Vi vet att när vi väl lär känna medborgarnas behov, vare sig de har neuropsykiatriska funktionshinder eller post-traumatiska stresstillstånd, så vet vi också att vad vi än gör så kostar det en nota som ingen vill ha, särskilt om de behöver samordnade tjänster.

Så vart landar vi, två steg fram, ett steg bak? Nej, ett steg, distinkt framåt. Ett tålmodigt steg i taget. Det är så jag ser samordningen utvecklas. Det finns inga genvägar, inga kvicka hopp, utan det är med metodiskt tillförsikt vi tar våra steg. Därför är det kanske inte pengarna, rent nominellt, som jag vill minnas och trycka på när jag minns denna dag, utan det var denna dag vi fick ett förslag om en långsiktig resa, det förankrade anslaget i statsbudgeten. Det ger förutsättningar för en ännu längre resa. Och det är resan som är hela, hela, grejen.

Fantastisk nyhet för samordningen

I morse vaknade jag med att titta på text-tv i mobilen, väl där var huvudnyheten en DN-debatt artikel av Ulf Kristersson, Gunnar Axén med flera, om en satsning på rehabiliteringsinsatser. Jag klev naturligtvis snabbt upp ur sängen. Kunde det röra sig om en satsning på finansiell samordning? Vågar jag tro det? Jag blir så lätt engagerad och optimistisk...

Väl framme med tidningen i handen ser jag texten om hur författarna vill utveckla nästa steg i socialförsäkringen. Där står bl.a. detta, som fick mig att hoppa till i köket:

Statens medel till rehabiliteringsinsatser utökas kraftigt i syfte att erbjuda fler människor ett förbättrat stöd för att komma tillbaks i arbetslivet. Dessa insatser ska finansieras via ett nytt anslag på statsbudgeten vilket skapar stabila förutsättningar för myndigheterna att tidigt ge rätt insatser till rätt person.

NNS och samordningsförbunden har länge önskat sig en annan finansieringsform från staten. Ett eget anslag gör det möjligt att se hur staten satsar på finansiell samordning på flera år framöver. Vi får en prognos som liknar det som kommuner och landsting har. Det kommer att göra det möjligt att jobba mera långsiktigt med samordningsarbetet. Och det vet vi är en framgångsfaktor. Vågar jag tro att det handlar om Finsam? Jag skickar ett mail direkt till Gunnar Axén, ordförande i socialförsäkringsutskottet.

-Original message---
Sender: "Jonas Wells" <jonas.wells@fagersta.se>
Sent time: 2011-09-16 05:38:00 +0000
To: Gunnar Axén/LED/M/Riksdagen@Riksdagen
Subject: Fantastisk nyhet

Hej Gunnar. Vilken fantastisk nyhet i DN! Läste om att medel till rehab insatser ska öka kraftigt och att ett nytt anslag kommer i statsbudgeten. Jag är överlycklig. Jag hoppas att jag tolkar detta rätt, att fyrpartsfinsam och samordningsförbunden får ett lyft och en bättre grund att stå på. Är det så?

Vore värdefullt med ett klargörande. Tänker skriva om detta på
Samordningsbloggen. Wow, jag är så glad just nu. Tack, Gunnar för ditt slit
i frågan.

Hälsningar
Jonas Wells
Norra Västmanlands Samordningsförbund

Via kontakt med Stellan Berglund i Skellefteå får jag höra att det går rykten om egna anslagsposter för fyrpartsfinsam och för handlingsplansamverkan. Och eventuellt en satsning rent ekonomiskt också. Momentum byggs upp... Och sedan får jag svar från Gunnar Axén:

Hej och tack!
Jo, du tolkar det helt rätt. Medel till fyrpartsfinsam återfinns nu på ett
särskilt anslag i budgeten. Mer än så får jag tyvärr inte avslöja. Men
visst finns det anledning att vara glad!
Mvh
Gunnar

Sänt från mobiltelefon genom riksdagens mobila e-posttjänst

Wow! Det är nu lunch och jag önskar att det är den 20:e september idag. Vill läsa budgetpropositionen och se bekräftat vad som händer. Redan nu går det att se ett tydligt steg framåt för samordningsförbundens arbete. Förutsättningarna klargörs, stabiliteten i reformen förbättras och det är gott för alla. Jag önskar er en alla en trevlig helg. Jag vet att jag inte kommer att sova av ren lycka!

Samtal om lösningsfokus mellan två djupingar

För alla ni som söker något läsvärt på nätet kan jag rekommendera en nyligen upplagd intervju mellan två "djupingar" inom lösningsfokus, Alasdair McDonald och Coert Visser.

Samtal mellan Alasdair McDonald och Coert Visser

Alasdair är psykiatriker men också forskningsansvarig hos EBTA (European Brief Therapy Association). Han har ett djupt engagemang för att kartlägga evidensen för lösningsfokus. Han är en inspirerande person som jag är stolt över att ha träffat ett antal gånger. Coert har jag inte träffat, men hans djupa engagemang för lösningsfokus är lika välkänd som hans goda rykte. Han är psykolog och jobbar med förändringsprocesser inom företag och organisationer.

Intervjun tar upp en rad aktuella frågeställningar om lösningsfokus som t.ex. dess evidens i forskningen och dess applicering inom både coachning och organisationsförändring. Den tar också upp lite om språkanalys och jämförelser med KBT och andra modeller, enskilt och i kombination med lösningsfokus. De vill båda fånga, mer nyanserat, vad som fungerar och inte fungerar i kvalificerade samtal. Intervjun rekommenderas; jag kan inte motstå att tipsa om den för er. Den har inspirerat mig och känns perfekt just nu, en regnig semesterdag som denna. Kanske kan den vara värdefull för er? Inte minst på grund av de många boktips som också kommer fram i intervjun.

Kan avslutningvis tipsa om en ny bok om lösningsfokus som kommer ut i september genom Oxford University Press. Den samlar evidensen och forskningsläget med bidrag av en lång rad djupingar i forskningsfältet, bl.a. svensken Harry Korman och kanadensaren Janet Beavin Bavelas.

Ljudfil från Almedalen - 2011-07-07

I torsdags höll jag i ett tio minuters samtal under rubriken "Stuprör och hängrännor - Vinsten med samordning". Här finns en ljudfil för er att ta del av. Ljudkvalitén blev bättre än jag hade hoppats. Följ mitt samtal med lite delaktighet från Ulf Bingsgård (kommunalråd Trelleborg/ordförande samordningsförbundet Trelleborg), Stig Henriksson (kommunalråd Fagersta) och Johan Jonsson (folkhälsochef Västra Götaland och tidigare Försöksledare för Socsam Hisingen Delta).

Nu önskar jag er en mycket trevlig sommar! Jag går härmed på semester, min fem veckors ledighet börjar på måndag. Det är tufft och roligt med samordningsarbete och även jag behöver varva ned, ladda om och komma tillbaka. Om ni finner bloggen intressant, ta gärna tid att läsa tidigare inlägg, kommentera gärna och så fortsätter vi engagemanget tillsammans. Ha det gott så länge!

Intryck från Almedalen

I onsdags och torsdags var jag med på det beryktade Almedalsevenemanget på Gotland. Det var mitt första besök och jag hade föreställningar om att det skulle vara jobbigt-packat med folk, att det skulle vara en massa "happenings" överallt och att jag skulle vara utsatt (och medlöpare) till en plågande lobbying från alla möjliga. Som tur är infriades inte dessa förväntningar. Almedalserfarenheten var istället riktigt värdefullt och förvånande angenämt. Det var inte lika packat som jag hade trott, det var lätt att träffa intresserade, många hade generöst med tid att prata och många nyttiga kontakter togs, flera för första gången.

Jag vill verkligen rekommendera Almedalsveckan för oss samordningsaktivister. Något som vi, som var där, kom fram till var att i nästan samtliga seminarier efterfrågades det - surprise, surprise - mer samverkan. Mellan sektorer, mellan organisationer, mellan professionella, mellan beslutsfattare och brukare. Detta oavsett ämne. Samordning är modernt, på modet och samordningsförbundsidén är på frammarsch. Nu är vi uppe i 213 kommuner som har tillgång till samordningsförbund. Det är ju unikt att istället för att kräva samordning eller önska samverkan, verkligen kunna leverera samverkan, och därmed resultat för de som "hamnar mellan stolarna", med hjälp av en organisering som har till sin uppgift att just utveckla det intressenterna tillsammans önskar. Jag uppfattar att det finns en nyfikenhet för samordningsarbetet.

Nyfikenheten bekräftades bl.a. genom de mycket välbesökte fem frukost-seminarierna som fem samordnings-förbund, NNS och Nationella Rådet samarrangerade. Förra året var det bara ett seminarium, nu fem plus ett torgstånd. Till seminarierna kom sammanlagt 282 (!) besökare, vilket är en verklig bekräftelse för samordningsförbundens slit. I bilden här bredvid ser vi en bild från torsdagens seminarium om ett imponerande samarbete mellan samordningsförbund och näringsliv, ett exempel från FinsamGotland.

Till torgståndet hade vi besök av politiker från alla läger, en intresserad allmänhet och en massa barn. Barnen kanske gillade mest godisskålen vi hade framme men vissa tog/fick broschyrer att ta med till  sina vuxna. Höjdpunkter för egen del var bl.a. träffen med Gunilla Nordgren, moderat politiker i riksdagens socialförsäkringsutskott och ordförande för Samordningsförbundet Nils (Svedala/Skurup) som visade sig vara mycket engagerad för samordningsarbetet i förbunden. Hon lovade bl.a. att följa upp NNS skrivning om momsen som skickades in i januari i år. En annan höjdpunkt var mötet med Gunvor G Ericson, miljöpartiets representant i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Hon visade sig ha många synpunkter om Finsam, hade ambitioner med samordningsarbetet, ett tydligt engagemang för vad många av oss försöker åstadkomma - en mer samordnad välfärd för de som behöver den. Jag mötte även utredningens ordförande Gunnar Axén och Ulf Bingsgård (kommunalråd i Trelleborg/ordförande i deras samordningsförbund). Torgståndet var en kontinuerlig nav där möjligheten med strukturerad samordningsarbete hela tiden lyftes fram (och togs nyfiket emot). Här är en bild från torgståndet, med bemanning från FinsamGotland och de stolar som vi ställde upp (med uppmaningen att "varsågod, sätt dig mellan stolarna"). Stolarna väckte mycken skratt och eftertanke.

Så här tjänar sektorerna på samordning

Under Almedalensveckan nåddes jag av intressant information från Payoff om samhällsekonomiska vinster för kommunsektorn, landstingssektorn och Försäkringskassan till följd av insatser genom finansiell samordning. Payoff har nu cirka 40 färdiga utvärderingar att utgå ifrån under en period från 2007 till nu. Detta meddelande från Claes Malmquist, nationalekonom vid Payoff kom i förrgår och presenterades vid torgmötet utanför Finsam/NNS tältet igår.

Samhället
I de tre största klasserna enligt Payoff:s egen klassificering varierar payoff-tiden mellan 7 och 30 månader (medelvärde inom respektive klass). I den klass som innehåller flest projekt är payoff-tiden 10 månader.

Kommunsektorn
Varierar mellan 2 och 19 månader med 9 månader i största gruppen

Landstingssektorn
Varierar mellan 7 och 32 månader med 15 månader i största gruppen

Försäkringskassan
Varierar mellan 13 och 65 månader med 14 månader i största gruppen

Detta är ju oerhört glädjande siffror. Det visar att hämtagning av investeringskostnaden är relativt kort för individer med ofta lång tid i offentlig försörjning med komplexa rehabiliteringsbehov. Under Almedalen kom de redan väl till pass i diskussioner med landsting/regioner, statliga aktörer, politiker från alla läger för att krydda berättelser om lönsamheten med finansiell samordning.

Stafettenutmärkelse till insatser för en utvidgad arbetsmarknad

Arbetsförmedlingen har i år delat ut Stafettenutmärkelsen till Swedbanks vd och koncernchef Michael Wolf och Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson. Här är hela pressmeddelandet och länken till den om du vill söka mer information.

Swedbank och Fagersta får årets Stafettenutmärkelse 2011-07-05 | 2011-07-05
Årets Stafettenutmärkelse från Arbetsförmedlingen delas i år mellan Swedbanks vd och koncernchef Michael Wolf och Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson. Arbetsförmedlingen uppmärksammade genom informationssatsningen Stafetten landets arbetsgivare på generationsväxlingen på arbetsmarknaden och på att samhällsansvar går att kombinera med lönsamhet. För andra året i rad delar nu Arbetsförmedlingen ut den instiftade Stafettenutmärkelsen som i år delas på två mottagare.
- Michael Wolf tilldelas utmärkelsen för sitt starka och personliga engagemang för att bereda plats på arbetsmarknaden åt ungdomar och människor i utanförskap. I samarbete med Arbetsförmedlingen har Swedbank tillsammans med Sparbankerna och näringslivet runt om i landet tagit fram 2 000 praktikplatser till ungdomar mellan 18 och 24 år, kommenterar generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Stig Henriksson, kommunalråd i Fagersta är den andra mottagaren av Stafettenutmärkelsen.
- Han tilldelas utmärkelsen för sitt mod att söka otraditionella vägar för att integrera nya svenskar på den regionala arbetsmarknaden i Fagersta, säger generaldirektören.

Det är intressant att just dessa två representanter för framgångsrika idéer och arbetssätt får årets utmärkelse. I samordningsförbunden har jag märkt ett ökat intresse för socialt företagande under de senaste två-tre åren. Samordningsförbundet Uppsala Län har ett unikt projekt som går mot sitt avslut som har tillfört mycket lärande på detta område. Även Nedansiljans Samordningsförbund är också utmärkande i sitt arbete i denna riktining. Det finns fler förbund att nämna så klart. Även hos de nationella aktörerna har märks ett ökat intresse. Se till exempel hemsidan Sofisam, som är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Tillväxtverket samt Socialstyrelsen, Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation och Svenska Kommuner och Landsting. Jag tror att Swedbanks exempel är ännu ett gott exempel. Även ICA:s och IKEA:s insatser för funktionshindrades möjligheter på arbetsmarknaden bör uppmärksammas. Jag är nyfiken och sugen att lära mig mera om hur de har arbetat och vad de har vunnet. Det måste finnas många vinnare bland deras berättelser.

Utifrån dessa goda exempel kan jag dra lärdomen att det går att jobba ut mot arbetsgivare för att öka möjligheten för funktionshindrade att komma ut i arbetslivet. Samordningsförbunden har gjort det möjligt att allt fler har kommit närmare en arbetsmarknad. Nu gäller det att också se hur arbetsmarknaden kan utvidgas. Det behövs förmodligen fler insatser med attitydpåverkande inslag och, utifrån de goda exempel, spridande av information. Även insatser i uppsökande form skulle behövas, inte minst till småföretag eftersom de är i regel bäst på att anställa funktionshindrade. En del av detta arbete görs via Arbetsförmedlingen men Stafettenutmärkelsen visar på att det behövs flera intressenter och flera goda idéer från andra organisationer för att åstadkomma verklig förändring på området.

Att Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson får ännu en utmärkelse är hur kul som helst. Stig är bl.a. känd för er läsare av bloggen genom intervjun i mars. Kanske har utmärkelsen lite att göra med besöket Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist gjorde i april till Fagersta. Hon besökte bl.a. Samordningsteamet FNS, en insats med stöd och finansiering av Norra Västmanlands Samordningsförbund för medborgare i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg (FNS). Ni kan läsa mer om besöket på Samordningsteamet FNS hemsida. Liknande insatser är nu uppstartade i Sala (som har ett färskt nyhetsbrev att läsa) och i Hallstahammar/Surahammar.

PS. Tack Karin Helander, Arbetsförmedlingen, för god förmedlande av nyheten till bloggen!

PS igen. I onsdagens Fagersta-Posten kommenterar Stig H priset så här:
- Det är jättekul, en sporre att gå vidare. Men jag väljer att tolka priset som att Fagersta kommun i vid bemärkelse uppmärksammas. Allting bygger på att det är många som hjälps åt, inte bara vi på kommunen, utan även andra aktörer i samhället.