torsdag 23 februari 2012

Samordning i media - februari 2012

Två nyheter har jag särskilt fastnat för de senaste veckorna. Kolla in dessa:

"Aktivitetsersättning för studier ökar risken för mer permanent försörjning från sjukförsäkringen"
Den 7 februari presenterade Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) en rapport om aktivitetsersättning och övergången mellan aktivitetsersättning för förlängd skolgång till aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. Det förstnämnda ges för ett fjärde studieår i gymnasiet och är ofta förknippat med ett funktionshinder eller sjukdom, inte sällan av neuropsykiatrisk art eller olika former av utvecklingsstörning. ISF pekade på att det fanns brister i beslutsunderlagen för handläggarna på Försäkringskassan och att de medicinska underlagen brister samt refererade till tidigare studier om att många får ett fjärde skolår p.g.a. brister inom skolsektorn. De pekade vidare på att det vanligt att individer började sin utanförskapskarriärer med förlängd skolgång för att sedan hamna i aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. När jag läste rapporten fastnade jag för kapitlet om "samverkanskomplexitet". I den intervjuar ISF handläggare som berättar att gruppen ofta behöver ha längre insatser för individerna och mer kvalificerad samverkan. Rapporten nämner dock inte samordningsförbunden som en resurs framöver även om rapporten nämnder just de aktörer som ingår i förbunden som särskilt viktiga att ha med.

DN artikel 2012-02-17 "Vilse i vården? Nu får vårdslukande 08:or hjälp"
En otrolig nyhet för oss som tror på samordning och vinster som kan göras i ett fragmenterat system. Artikeln i Dagens Nyheter kommenterar landstingets satsning på vårdcoacher som en mänsklig och ekonomisk succé efter bara ett år med kommentar av bl.a. sjukvårdlandstingsrådet Filippa Reinfeldt. Stockholm är först i landet med vårdcoacher men andra har hakat på och är intresserade. Nyligen publicerades en uppföljning med två vetenskapliga studier på landstingets hemsida. Landstinget ville med vårdcoacherna nå den ene procenten av befolkningen som konsumerar mest vård. De står faktiskt för en tredjedel av den totala vårdkonsumtionen. Försöket lyckades sänka kostnaderna med 57 (!) procent. Filippa Reinfeldt säger:
Riktigt så fina resultat på så kort tid hade vi inte väntat oss. Jag är jätteglad att patienterna tycker att deras livskvalitet ökar. Det är det viktigaste, men ekonomin är en väldigt positiv bieffekt.
Jag slogs av att de cirka
20 000 vårdtunga patienterna har i snitt:
  • 8 olika diagnoser
  • 65 vårdkontakter per år
  • En inläggning var tredje månad, oftast akut
  • Mycket låg uppskattad livskvalitet
  • Stora behov av stöd, koordinering och coachning

Samhällsekonomisk fortsätter Filippa Reinfeldt sin kommentar,
Det är svårt att räkna ut exakt men om 30 procent av mångbesökarna vore med i projektet skulle vi frigöra 90 vårdplaster och över 300 läkartjänster per år. Det säger en del om vilken fantastisk potential det här har.
Jag undrar. Landstinget har förmodligen bara räknat med den samhällsekonomiska effekten på landstingets verksamhet i landstingstermer. Det måste finnas en vinst även för andra aktörer, kommunen, försäkringskassa och arbetsförmedlingen, och inte minst, för individens egen ekonomi som kan lägga till ännu mer mervärde. En bra och användbar nyhet och ännu ett bevis för vikten av mer samordning. Oj, och visste ni hur många coacherna var? Tre st! Inte konstigt den ene coachen säger att det är det roligaste jobb hon har haft.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar