Samordnade unika årsredovisningar

Samordningsförbundens årsredovisningar är de enda dokumenten där stat, landsting och kommun redovisar resultat av gemensam verksamhet och gemensamma beslut. All annan rapportering i det svenska samhället är sektoriserad. Visserligen är den gemensamma rapporteringen gjort genom samordningsförbundets organisationsform men eftersom det i sig är så unikt poängterar detta ännu mer bedriften. Sektoriseringen går alltså att överbrygga och varje år vid samma tidpunkt producerar varje samordningsförbund ett dokument som bevisar detta. Jag rekommenderar att ni läser dessa dokument vart ni än kan komma över dem. Kom förbi att de är något opolerade, som grovhuggna diamanter, och se de spår som läggs ut. Det finns hopp om hur en alternativ välfärdsorganisering kan se ut.

I fredags samlades ett 15-16 samordnings-förbund i Stockholm för ett NNS arrangerad seminarium om fjolårets års-redovisningar/verksamhetsberättelser. En arbetsgrupp hade läst igenom och studerat 25 st årsredovisningar, delgav sina reflektioner och vi reflekterade gemensamt över hur dessa dokument ännu mer kan fånga det som är bra och riktig med samordningsförbundens verksamhet. En utförlig dokumentation från dagens arbete kommer inom kort att spridas till samordningsförbunden och läggas ut på NNS hemsida.

Medan seminariet är färskt i minne vill jag gärna ta tillfället att reflektera över värdet av dessa årsredovisningar, om hur långt vi har kommit med dem och spåna om vilken framtida inrikting i arbetet som kanske skulle kunna ge förbunden ännu mer framgång.

För det första årsredovisningarna har kvalitativt höjt sig sedan bara ett år tillbaka. Jämförbarheten har ökat genom den vägledning som en arbetsgrupp inon NNS tog fram efter fjolårets arbete. Det betyder att de flesta förbund nu redovisar hur man har uppfattat sitt syfte och uppgift mer utvecklat, att styrelsens arbete redovisas och att man stämmer av mot verksamhetsplanen. Just det sistnämnda är något som har ökat markant. Resultatmässigt, över lag, kan man faktiskt börja kunna säga att samordningsförbunden når sina egna verksamhetsmål i mycket stor utsträckning.

En annan framgång är en ökad balans mellan det stödjande arbetet och arbetet med insatserna. Lagstiftningen anger i korthet två viktiga uppgifter för förbunden, utöver det rent kamerala. Dessa är att "stödja samverkan" och att "finansiera insatser". Det sistnämnda är något som samtliga förbund redovisar, ibland mycket ivrigt. I fjolårsstudien fanns det en kraftig obalans mellan i redovisningen av dessa två uppgifter för förbunden. Det råder fortfarande en obalans men den är inte lika markant. Så en förbättring har skett och det är ju bra och värdefullt.

Jag vill här tillåta mig att reflektera över varför det är viktigt att fundera och redovisa mer hur det stödjande arbetet går till. Jag tror att om förbundet uteslutande ägnar sig åt redovisningar om insatserna förringas förbundens betydelse. I andras ögon blir förbunden reducerade till en projektförvaltning. För att bevilja och administrera projekt, rent krasst, behövs inget förbund. Själva vitsen med förbunden är att man skapar nya arenor för dialog och relationsbygge. Det stödjande arbetet möjliggör implementering, lärande och integration av samverkan. Med det stödjande fångar man ett långsiktigt arbete och en stabilitet i samverkan som i sig skapar bättre förutsättningar för flexibilitet i samverkan. Ytterst kan en ännu högre samverkanskultur utvecklas med stöd av samordningsförbundet.

Avslutningsvis vill jag berätta att tre förbund fick ett särskilt omnämnande vid fredagens seminarium, med plakat, en motivering från arbetsgruppen, ett kollegialt erkännande för inspirerande årsredovisningar. Dessa var SF Trelleborg (för att det stack ut, seriestripparna!), SF Uppsala Län (för helhetsintrycket, den föredömliga strukturen) och SF Landskrona-Svalöv (för både helhetsintrycket och att det stack ut, en stark röd tråd i hela berättelsen). Här är en bild på de närvarande förbundsrepresentanterna. Gå gärna in på länkarna och ta del av berättelserna.

Grattis Magnus, Sofia och Mikael (och Jasmina)!