Frågor och svar om budgetproppen

Från: "Jonas Wells" jonas.wells@fagersta.se

Till: Gunnar Axén/LED/M/Riksdagen@Riksdagen

Datum: 2012-09-21 11:29
Ärende: Frågor om budgetprop

Hej Gunnar,

Jag har nyss tagit del av budgetpropositionen och undrar om jag kan ställa några frågor till dig om hur regeringen och riksdagens har resonerat angående finansiell samordning (framförallt genom samordningsförbunden). Jag tror att det finns ett stort intresse ute i landet, både från samordningsförbunden själva och från samordningsförbundens medlemmar att veta mera. Jag tror också den ökande skaran av medborgare som har varit med i samordnade insatser undrar. Jag hoppas att du kan tillmötesgå detta upplevda intresse.

1) Först en allmän fråga, vilka är dina bästa förhoppningar för finansiell samordning genom samordningsförbunden?

2) Vad är det du hoppas se hända hos samordningsförbunden som kan öka möjligheterna för fortsatta och ökade satsningar från regeringens sida på finansiell samordning genom samordningsförbunden?

3) En specifik fråga. Antalet kommuner som ingår i något samordningsförbund har under de senaste åren stadigt ökat och är nu 220 kommuner till antalet. Under 2012 planeras även det sista länet ansluta sig till ett samordningsförbund (Gävleborg, oklart för mig hur många kommuner). Denna utveckling underifrån har under flera år inneburit en "gasa och bromsa" effekt i utvecklingen för finansiell samordning genom samordningsförbunden, då äldre förbund har fått stå tillbaka för att främja nya. Detta är rätt och riktigt tycker jag i stort men det är ett problem när de gamla under så många år har, som en effekt, fått gå bakåt i sin finansiella satsning samtidigt som engagemanget ökar lokalt. Finansiell samordning är ett långsiktigt arbete. I er budgetproposition planeras finansiell samordning genom samordningsförbund ligga på samma nivå som 2012 ända fram till 2016. Hur tänker ni kring nivån 280 miljoner kr som ni föreslår i budgetpropositionen?

4) I budgetpropositionen nämns en satsning på 30 miljoner kr under 2013-2015 på "Åtgärder för en effektiv sjukskrivning" där syftet är att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Det nämns särskilt insatser till unga med aktivitetsersättning och det nämns metoden Supported Employment. Denna omnämnda grupp är en heterogen grupp som allmänt har behov av samordnad rehabilitering från flera aktörer i samhället. Är detta medel som samordningsförbunden kan ansöka om?

Stort tack Gunnar. Hoppas att du kan hjälpa mig och andra att få tydliga besked på området.

Med allra bästa hälsningar,

Jonas Wells

Samordnare

Norra Västmanlands Samordningsförbund

************************************************

Från: "Gunnar Axén" gunnar.axen@riksdagen.se

Till: "Jonas Wells" jonas.wells@fagersta.se, "Pernilla Tollin" pernilla.tollin@riksdagen.se

Datum: 2012-09-22 17:55

Ärende: Ang. Frågor om budgetprop

Hej Jonas och tack för ett mycket givande besök häromsistens!
 

Min arbetsbelastning är hög just nu och därför skickar jag detta med kopia till Pernilla som återkommer med svar på dina frågor.

Vänliga hälsningar

Gunnar

Gunnar Axén

Riksdagsledamot

Ordförande i Socialförsäkringsutskottet

Ordförande i Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen

 

************************************************

 

Från: "Pernilla Tollin" pernilla.tollin@riksdagen.se

Till: "Jonas Wells" jonas.wells@fagersta.se, "Gunnar Axén" gunnar.axen@riksdagen.se

Datum: 2012-09-25 12:24

Ärende: Ang. Ang. Frågor om budgetprop

 

Hej Jonas!


Tack för senast! Besöket hos er är det som gjorde störst intryck på mig under vår resa.

 

Departementet har inte formulerat regleringsbreven ännu så jag vet inte i nuläget om det blir några särskilda uppdrag som berör samordningsförbunden. Generellt är vår förhoppning att samordningsförbundens verksamhet ska bidra till att personer med extra stort behov av stöd (i synnerhet unga) ska få hjälp att kunna försörja sig själva och få en ökad livskvalitet. Jag har stött på ett stort antal rehabiliteringsprojekt under årens lopp och tror det är svårt att hitta ett enhetligt framgångsrecept. Ibland lyckas det helt enkelt väldigt bra och det verkar bero på en kombination av rätt personal och idéer. En framgångsfaktor tror jag dock är att vi är noga med att utvärdera all FINSAM-verksamhet och där tror jag att kvalitén på utvärderingarna måste förbättras.

När det gäller projektmedlen för supported employment så är det inte klart exakt hur det kommer att se ut. Regeringen ska att återkomma med detta.

　

När det gäller medlen avsatta till samordningsförbunden så har regeringen beslutat att föreslå 280 mkr för 2013, resterande år är vad man i nuläget beräknar att avsätta. Riksdagen beslutar bara om medel för ett år i taget.

 

Något tydligare besked än detta kan jag tyvärr inte ge.


Med vänliga hälsningar

 

Pernilla Tollin

Politisk handläggare

Socialförsäkringsutskottet

Nya moderaterna

Riksdagskansliet


************************************************

Intressanta svar på rätt kniviga frågor (om jag får säga det själv). I övrigt vill jag, för tillfället, inte kommentera mer de besked som ges. Vad säger ni? Hur förstår ni det som skrivs? Kommentera gärna i kommentarsrutan. Har ni problem med tekniken i "Blogger" så kan ni maila mig så publicerar jag det åt er (om ni så önskar). Mailadressen kan ni redan. Det går också bra att lämna (och läsa) kommentarer på Norra Västmanlands Samordningsförbunds Facebook sida om ni föredrar den möjligheten. Där har redan samlats flera intressanta kommentarer...

Kommentar till regeringens satsning på unga med aktivitetsersättning

Igår lanserade statsråden Ulf Kristersson, Hillevi Engström och Maria Larsson en 568 miljoner kronors satsning på unga med aktivitetsersättning. Det är mer än vad som totalt tillfaller den finansiella samordningen, så det är en rätt stor satsning på området. Syftet är att bredda och förstärka samhällets tjänsteutbud för gruppen som framförallt har psykisk ohälsa och där det finns en förhoppning att arbetsförmåga kan växa. Jag har nyss tittat på filmen på regeringens hemsida där Ulf Kristersson presenterar förslagen.

http://www.regeringen.se/sb/d/16435/a/199067

Denna grupp som Ulf Kristersson pratar om är heterogen, det förstår statsrådet. Det är också en grupp som samordningsförbundens parter, kommun, FK, AF och landsting oroar sig om och som de nyttjar de gemensamma medlen i den finansiella samordningen för.

Av Ulf Kristerssons framställning slås jag av att ordet "behov" inte nämns. Vad behöver unga med psykiska funktionshinder? Sedan många år har samordningsförbunden, bland annat i den där jag arbetar, mer och mer ställt frågan - vad behöver individen. Från början ställdes frågan om vilka "målgrupper" som behövde stöd, till att designa insatser som myndigheterna trodde "gruppen" behövde. Förbunden har kanaliserat detta i olika typer av projekt, riktade till vissa målgrupper, med vissa specifika metoder, alla med vissa givna ramar (i tid, i omfång, i plats, vem som får remittera etc etc). Flera förbund rör sig ifrån detta sätt att tänka. Ulf Kristersson är tyvärr kvar där även om jag ser en viss förskjutning i tanke. Låt mig förklara.

Det som är bra med Ulfs Kristerssons förslag är att han inser att det krävs många insatser samtidigt, insatser som levereras i olika system. Han pratar om förstärkning inom social försäkringen (Försäkringskassan) med bättre arbetsförmågebedömningar och ändrat regelverk (vilande aktivitetsersättning) som kan underlätta för en del. Han pratar om förstärkning av SIUS, ett program inom Arbetsförmedlingen som riktar sig till unga med psykisk funktionsnedsättning. Han pratar om vikten av bättre medicinska underlag i övergången från särgymnasiet till aktivitetsersättning p.g.a. nedsatt arbetsförmåga (hälso- och sjukvården) och till sist pratar han om kommunens ansvarsområde inom daglig sysselsättning och supported employment (det sistnämnda pratar han i termer av projektmedel). Pluralismen går inte att hejda. Han vill stärka SYO-konsulterna i skolan också. Problemet är att han fixeras, med de allra bästa intentionerna, på utbudssidan i offentlig sektor och han gör det på ett sektoriserat sätt. Mer sektorisering till en grupp superkänslig för just sektorisering.

Jag brukar säga att problemet i vårt samhälle, runt bl.a. dessa grupper, är inte i första hand resursutbudet - det är i samordningen det brister. Samordningsbristerna syns i hur samhället dubbelarbetar, gör sig osammanhängande för både individer och tjänstemän och låter bli att göra sådant de inte har ansvar för (men som de vet behövs). Att möta en grupp som unga med aktivitetsersättning innebär att hantera en mängd av variation när det gäller behov. Alla dessa människor befinner sig på olika ställen med olika omedelbara behov, med olika förutsättningar att ta ett steg. De kanske, av en mängd välmotiverade anledningar, inte är beredda att ta ett steg, som andra tror att de bör ta. Att möta variation kräver att samhället erbjuder variation och individen får tid och plats att jobba fram vad just han/hon är beredd att göra just nu - vare sig det handlar om social rehabilitering, medicinsk rehabilitering och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Ofta är det flera saker samtidigt som behövs i en kombination som är högst individuell.

Den finansiella samordningen har möjlighet att möta detta behov. Och den finansiella samordningen fungerar otroligt bra. I Norra Västmanland pratar vi aktivt om integrerad samverkan och om samordningsteamens verksamhetsidé där individer kan med egen kraft vara med och designa insatser som de behöver just nu. Och snabbt och flexibelt är samhället där och ställer upp med sina resurser. Detta leder till otroliga resultat på mycket kort tid. Merkostnaderna för detta arrangemang tar samordningsförbundet. Det hade inte skett utan den sinnrika idén med att samla medel från alla på förhand och tillsammans stödja nya sätt att tänka (inte stuprörstänkande) och stödja samordnade sätt att erbjuda tjänster. Många förbund, om inte alla, har liknande berättelser.

Ulf Kristerssons idéer är ändå lovvärda. De kommer att öka fokuset ännu mer på denna grupp. Trots detta saknas den viktigaste pusselbiten i hans förslag - samordningsstödet. Jag hade önskat mig se mer av detta. För det är just det som behövs.