Integrerad samverkan (5) - i Torbay, England

Rörelsen mot integrering av samverkan, av organisationers tjänster till individer med komplexa behov, är inte något som bara finns i Sverige. Kort före jul hade jag och Ola Wiktorson från SF Sörmland, ett givande möte med en direktör från Storbritanniens hälsodepartement som hade ett centralt uppdrag att främja mer integrerad samverkan i södra England. Han berättade att i England finns en uttalad ambition att politiskt lösa en del av finanskrisen med att öka ansträngningarna att få till mer integrerad samverkan lokalt. Politiskt så menar man i England att landet inte längre har råd att fortsättningsvis slösa resurser i de olika stuprören. Integrerad samverkan är en centrral del i en politik för både effektiviseringar och besparingar samtidigt som utfallen kan förbättras för medborgare. Direktören var väldigt intresserad av att höra om samordningsförbunden i Sverige för man håller på att genomföra något liknande i England. Eller rättare sagt har man gjort något jämförbart tidigare (deras LSP - Local Strategic Partnerships) men att man nu vill skapa en större tydlighet och riktning mot mer integrerad verksamhet genom Health and Well-Being Boards.

Jag frågade om goda exempel av integrerad samverkan i England och då nämnde direktören Torbay i Sydvästra England. Torbay känner jag väl till som stad då jag hade bott där som grabb så jag blev naturligtvis personligt intresserad av att veta mera om vad de har gjort, vilka lärdomar de har dragit och om det finns utvärdering och resultat av nyorganiseringen. Torbay är för övrigt också staden där Fawlty Towers (Pang i bygget) spelades in men jag tror inte John Cleeses rollfigur har någon roll att spela i  denna berättelse. Snarare spelar hans antites huvudrollen i denna historia.

I Torbay har man, enligt utvärdering genom The King's Fund 2011 av Peter Thistlethwaite från Exeter universitet, åstadkommit ett mycket gott exempel på integrerad samverkan. Detta har man gjort främst inom området vård och omsorg för äldre i kommunen. Integreringen rör främst motsvarigheten till kommun och landsting men regionen har en lång historia av samverkanstänkande. Mest intressant tycker jag är själva berättelsen och hur den innehåller värdefulla komponenter som både tangerar vunna erfarenheter här men också pekar framåt med nya insikter. Berättelsen om Torbays integrerade sanverkan börjar i småskalighet och slutar i systemvid förändring. Centralt för samarbetet i Torbay var förankringen runt personan "Mrs Smith", en fiktivanvändare av hälso-, sjukvård och sociala tjänster. Berättelsen om "Mrs Smith" höll myndigheterna på spåret. "Mrs Smith" skapades gemensamt och blev en gemensam symbol för den nya organiseringen. Välfärdskonsumenterna fick därigenom en galjonsfigur och en verklig central position i utformningen av tjänsterna. Torbay utgick från individens behov, inte den tomma retoriken om "individen i centrum".

Rent tjänstemässigt var etableringen av integrerade hälso- och socialvårdsteam och poolande av budgetar verkligen främjande för utvecklingen av en rad mellanliggande tjänster, tjänster som tidigare gavs splittrat och godtyckligt och inte upplevdes särskilt effektiva. Teamen arbetade mycket nära de ordinarie verksamheterna för att ge vård och stöd till äldre i behov och för att hjälpa dem att leva självständigt. Introduktionen av särskilda hälso- och socialvårdskoordinatorer var därefter en viktig innovation för att fullt ut utyttja bidragen från alla teammedlemmar och dess organisationer.

Resultaten är imponerande. En tredjedels minskning av vårdplatser, låga tal av akutintag för de över 65 år och minimalt antal förseningar i övergången mellan ansvariga vårdmyndigheter är några av de mest synliga resultaten. Färre har behövt ta plats i vårdhem och gruppboenden, och det finns en korresponderande ökning av äldre som använder hemtjänst där en viss del t.o.m. används i förebyggande syfte. Vidare har integreringen uppmärksammats av en central kvalitetskommission positivt.

Torbays berättelse understryker två viktiga saker som ofta både sägs och inte sägs, men tål att sägas igen: a) Det behövs tid och tålamod för att utveckla integrerad samverkan och, b) rollen som tas av lokala ledare är avgörande för utvecklingen. Berättelsen tar också upp stabilitet i organisationerna och kontinuitet i ledarskapet som viktiga komponenter. Vissa saker i berättelsen sticker ut och imponerar särskilt (på mig). Exempelvis organiserar man kvartalsvisa seminarier där cirka 200 personer från personalen kommer för att ge feedback på processen och för att påverka den gemensamma ledningen. Ledningen svarade inom en vecka till alla. Processen ledde till att integreringsarbetet var transparent och att personalen hade tillgång till de som ledde förändringsarbetet. Vidare jobbade man även parallellt med idéer och reflektioner av förändringsprocessen, ofta med stöd av forskare och centrala tjänstemän. Exempelvis har man utvecklat en tydlig vokabulär som skiljer ut faserna autonomi från samordning och slutligen till integrering. Jag rekommenderar alla som är intresserade att ladda hem rapporten. Den är verkligen inspirerande och det finns mycket mer i den än jag kan få plats med här.

Tre lärdomar och en reflektion:

1. Att förändra tjänster i denna riktning i offentlig sektor tar tid och kräver ståndaktighet från lokala ledare för att ta sig förbi hinder och att ta sig an utmaningar
2. Att leverera riktiga resultat kommer an på att arbeta på flera fronter samtidigt, samtidigt som man är trogen visionen om att förbättra tjänsterna för "Mrs Smith"
3. Förbättringarna berodde mer på beteendet från lokala ledare än från centrala beställare, mer p.g.a. engagemanget från ledarskapet och viljan till att bidra till göra en skillnad än den politiska inverkan av att främja konkurrens och individens vårdvalsmöjligheter 

Och en reflektion. Integrerad samverkan är kanske inte ett undantag. Exemplen med Södertälje, Sala och nu Torbay visar en ny norm som håller på att bildas, ja, faktiskt den finns redan. Dessa inledande tre exempel är bara början...